Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lik - Lika - Likalkaloider - Likare - Likbent - Likbesiktning - Likbladig - Likblånader, Likfläckar - Likbränning - Likenin, Lavstärkelse - Likfett - Likfläckar - Likformig - Likfotingar - Likgift - Likhet - Likhetslag - Li-kin - Likkyla - Likmaskar - LIknelse - Liknelser och omständigheter - Liknämnig - Likoumt, Djebel (Tamjurt) - Likriktare - Liksidig - Likstammen - Likstelhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Lika—Likstelhet
1146
ter fastsydd tross, treslagen av bästa sorts väl
tjärade garn (liktross). Namnet 1. har även
överförts till seglets sidor och kanter. Ö-g.
Lika, flod i Kroatien-Slavonien (se d. o. och
plansch till Jugoslavien).
Likalkalolder, toxik., se Likgift.
Likare (fr. étalon), norm, som gäller vid
justering av mått och vikt. Jfr Étalon,
Justering och Prototyp.
Likbent, mat., se Triangel.
Likbesiktning, yttre undersökning av död
människas kropp, antingen utförd av läkare
för att fastställa, att död verkligen inträtt,
och ibland för att utröna, när och huru detta
skett, eller utförd av polisman för att
fastställa om den döde kan antagas ej ha dött
en naturlig död. I Sverige föreligger
författningsenligt påbjuden 1. av läkare endast i
fall, där den döda kroppen skall brännas,
samt vid dödsfall i städerna av sjukdom, då
läkartillsyn ej åtnjutits. L. av polisman skall
äga rum i det fall, att någon, veterligen utan
föregående sjukdom, finnes ligga död. I
övrigt förekommer författningsenligt stadgad 1.
endast i samband med rättsmedicinsk
liköppning. obduktion (se d. o.). • G. H.
Likbladig, bot., se Blom m a.
Likblånader, Likfläckar (lat. livöres
mo’rtis), uppkomma genom blodets sänkning
inom kärlsystemet från högre till lägre
liggande delar av liket. L. te sig i början som
små ljusröda till mörkt blåvioletta fläckar
eller strimmor på huden, vilka sedan
sammanflyta till större områden.
Förruttnelseprocesser hos liket förläna 1. en grönsvart
färg. L. uppkomma vanl. 3—4 tim. efter
inträdd död, och fullt utbildade äro de efter
12—14 tim. L. saknas nästan aldrig, ehuru
de stundom endast svagt framträda, Qe äro
ett säkert dödstecken. G. H.
Likbränning, se Eldbegängelse.
Likenln, Lavstärkelse, se Lavar.
Likfett, dets. som likvax. Se Adipocire.
Likflackar, se Likblånader.
Likformig, mat. Två linjer el. ytor
sägas vara likformiga, om det finnes en sådan
punkt, att varje från densamma till den ena
linjen el. ytan dragen linje av den andra
linjen el. ytan delas i ett konstant förhållande.
Särskilt för rätliniga figurer kan villkoret
uttryckas så, att alla sidor i den ena
figuren skola vara i ordning proportionella mot
motsv. sidor i den andra och alla vinklar i
den ena lika stora med motsv. vinklar i den
andra. Två likvinkliga trianglar äro alltid
likformiga. Läran om likformighet har av
Euklides blivit behandlad i sjätte boken av
hans »Elementa». . I. F.*
Likfotingar, zool., se I s o p o d a.
Likgift. I lik och ruttnande material, vanl.
av äggviteartad natur, förekomma ämnen,
som till sina egenskaper och förhållanden
likna alkaloider; de kallas
likalkaloi-der el. ptomainer, och av dessa äro
några mycket giftiga, andra föga el. icke
giftiga. Somliga av dessa bildas under inverkan
av bakterier, så t. ex. s e p s i n, som
uppstår i ruttnande blod, jäst m. m. Av sepsin
bildas lätt ett annat, närstående L, k a d
a-v e r i n. Till 1. kan även räknas n e u r i n,
trimetylvinylammoniumhydroxid. Detta
synnerligen giftiga ämne och det därmed
besläk
tade b e t a i n förekomma i djurkroppen och
uppstå där genom omvandling av det mindre
giftiga ämnet k o 1 i n (se d. o.). Dessa ämnen,
som kunna bildas i kroppen utan medverkan
av bakterier, ha till skillnad från
ptomai-nerna benämnts leukomainer. Normalt
avgå de med urinen. Vid hinder för deras
utsöndring hopas de i kroppsvätskorna och
kunna förorsaka sjukdom. — Likgifterna
kunna ge anledning till misstag vid
rättsmedicinska undersökningar av fall, då död genom
intaget gift misstankes. C. G. S
Likhet. (Filos.) L. mellan två föremål
synes innebära, att en bestämning hos det ena
även finnes hos det andra (partiell identitet).
Vissa psykologer (James, Höffding m. fl.)
bestrida detta. Gult tyckes likna orange, utan
att man hos dessa enkla förnimmelser kan
finna någon gemensam bestämning. L. vore då
en icke närmare beskrivbar relation. Det kan
dock ifrågasättas, om icke i dylika fall förment
1. endast innebär en tendens hos den ena
förnimmelsen att associera den andra. G. O-a.
Likhetslag, se H o m e o p a t i.
Li-kin, inlandstull i Kina, som först
uppkom i Shan-tung 1852, när pengar begärdes
från provinserna för taipingupprorets
kuvande, men som 1863 utsträcktes till hela
Kina och blev permanent. Urspr. fastställd
till 1 °/oo på värdet av varor, som
transporterades från ett distrikt till ett annat, blev
den genom ämbetsmännens godtycklighet
långt större, och ackumulationen vid längre
transporter blev så stor, att den vållat
utländsk handel betydande svårigheter och
föranlett många men i praktiken hittills i
stort sett fruktlösa diplomatiska
förhandlingar. B. Kgn.
Likkyla. Kroppar avsvalka efter döden
olika hastigt, beroende bl. a. på kroppens
beklädnad och yttertemperaturen. Temp. sjunker
ung. 1° i timmen, så att kroppen för känseln
efter 8—12 tim., för termometern efter ‘/2—1
dygn, fått omgivningens temp. E. L-g.
Likmaskar, stundom använd benämning på
en mängd olika insektlarver, företrädesvis
fluglarver, som leva i kadaver. 1. T-dh.
Liknelse, stilistiskt medel att åskådliggöra
el. ge stämning, består av en jämförelse.
Växer 1. ut till en liten berättelse, såsom
Jesu L, kallas den vanl. parabel.
Liknelser och omständigheter, se Indicier.
Liknämnig, mat. Bråk (se d. o.), viixas
nämnare äro lika, t. ex. bråken 3/7, 5/7, 0/7,
kallas liknämniga. Bråk kunna alltid genom
förlängning göras liknämniga, varefter
de kunna adderas och subtraheras.
Likoumt, D j e b e 1 L., förr T a m j u r t,
högsta bergstoppen i Atlas, i Marocko, ung.
40 km s. om staden Marocko; 4,700 m ö. h.
Likriktare, se Elektriska
likrikta r e.
Liksidig, mat., kallas en rätlinig figur,
vars alla sidor äro lika stora. Är figuren
samtidigt likvinklig, kallas den regelbunden.
En liksidig triangel är även likvinklig, men
t. ex. en fyrhörning kan vara liksidig utan
att vara likvinklig (romb, som ej är kvadrat).
Likstammen, insjö i Södermanland, på
gränsen mellan Daga och Rönö härader; 11
kvkm, 25 m ö. h. Avflyter genom Svärtaån.
Likstelhet, se Död, sp. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
