Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Lilio—Liljecrona
1152
var justitiekansler 1772—79. Vid riksdagen
1789 uppträdde L. med fasthet mot konungens
envåldssyften, häktades därför och lösgavs
först vid riksdagens
slut. Han var led.
av sällskapet Utile
dulci. L. tillhörde
Dalins efterföljare.
Hans vers är
välmenande och
präglad av ett visst bon
sens men saknar alla
litterära förtjänster.
Mest bekant är den
pedantiska
lärodikten »Fidei-commiss
till min son
Ingemund» (1772; 2:a
uppl. 1797), som länge
citerades i
parodiskt syfte. — Ättens
medlemmar skriva sig numera L i 1 1 i
e-stråle. (O. W-n.)
Li’lio, L u i g i, romersk läkare (1512—76),
var upphovsman till det kalendersystem, som
kom till användning vid den gregorianska
kalenderreformen. K. Lmk.
Syndafallet. Målning av Hugo van der Goes. Lilit
frestar Eva att äta av kunskapens träd.
Lilit (hebr. Lilith), hos Jesaja (34: 14) en
kvinnlig nattdemon. Enl. rabbinska myter
var hon Adams hustru före Eva men
övergav honom av stolthet, varefter hon i ormens
gestalt vållade syndafallet. Hon är demoners
och onda andars moder. Se Fataburen 1906
(s. 197 ff.) och 1908 (s. 241) samt T. Norlind,
»Studier i svensk folklore» (1911). N. E. H.
Lllium, bot., se Liljesläktet.
LIlius, Albert Henrik, finländsk
pedagog (f. 1873), 1907 docent, 1920 prof, i
pedagogik och didaktik vid Helsingfors univ. I
sina tidigare arbeten behandlade L. den
naturhistoriska undervisningens didaktik, i de
senare barn- och ungdomspsykologien. Skr.:
»Skolålderns själsliv» (1916; 3 :e uppl. 1928),
»Ur småbarnens själsliv» (1917; 2:a uppl.
1921), »De växandes känsloliv» (2 bd, 1922
—24), »Skolpedagogikens huvudfrågor» (1926),
»Pestalozzi» (1929). H. E. P.
LIlius, Frans Hugo, finländsk jurist (f.
1860), av samma släkt som A. H. L. Blev
1897 häradshövding i Halikko och 1902 i
Hei-nola domsaga och tjänstgjorde 1901—05
jämväl som led. av lagberedningen. 1904—05 var
L. talman i borgarståndet och 1905—08 som
civilchef led. av den Mechelinska senaten.
L. var från 1908 advokat i Abo, 1917—22 chef
för Kommersbanken där, blev 1922
justitieombudsman, 1925 president i Äbo hovrätt och
1930 ånyo justitieombudsman. H. E. P.
Lilja. 1. (Bot.) Se Liljesläktet och
Liljeväxter.
2. (ITer.) Se Fransk lilja. — En 1.
fördes i vapnet av flera svenska
medeltidsätter, bl. a. av den släkt, till vilken hörde
riksrådet och riddaren Greger
Mattsson (d. 1494) till Tyresö. Dennes son biskop
Mattias G regersson i Strängnäs, som
halshöggs i Stockholms blodbad 1520, slöt på
manssidan denna släkt, som är uppförd på
riddarhuset under namnet L i 11 i e af
Greger Mattssons ätt; på grund av
tidigare förmodat släktsamband är på dess
stamtavla uppförd även den s. k. Lövstadsätten
L i 11 i e (se L i 11 i e, släktart.). En vingad
1. fördes i vapnet av en södermanländsk ätt,
till vilken hörde bl. a. Magnus Ladulås’ råd
riddaren Anund Haraldsson (d. 1291).
En 1. mellan två hjorthorn (se H e r a 1 d i k,
sp. 884, bild 1) fördes av en medeltidsätt, av
vilken flera medlemmar kallade sig B
o-b e r g. Jfr L i 11 i e, släktart. (B.H-d.)
Lilja, se Eystein Åsgrimsson.
Liljebaggar, Criocertni, skalbaggsgrupp av
fam. bladätare (se d. o.). Hit höra bl. a.
liljebaggen, Lilioceris lilii, och s p a
r-r i s b a g g e n, Crioceris asparagi, som göra
skada på resp, liljor och sparris. I. T-dh.
Liljebaneret, en vit fana, beströdd med
gyllene franska liljor, var den franske
konungen Karl IX :s och hans efterträdares
baner. I dess ställe blev 1789 trikoloren
na-tionalflagga. L. var 1814—30 åter Frankrikes
flagga men därefter endast legitimisternas
symbol; jfr C h a m b o r d.
Liljeblad, Samuel, botanist (1761—1815).
Blev 1796 adjunkt och 1802 prof, i praktisk
ekonomi i Uppsala. Hans »Utkast til en
svensk flora» (1792; flera uppl.) var den bästa
examinationsboken före Hartmans flora. L.
skrev även flera ekonomiska avh. E-k N-d.
Liljecrona, Carl Wilhelm, journalist,
skriftställare (1794—1856); jfr
Lilliecrona, släktart. Blev 1815 auditör vid
Skånska karabinjärreg:tet och fältmarskalken
Tolls handsekr. (till dennes död, 1817), tog
1820 avsked och begav sig till Amerika, där han
1822—23 var anställd som lärare vid
herrn-hutarnas skola i Bethlehem (Pennsylvania).
Återkommen till Europa, innehade L.
liknan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
