Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Liljedahl—Liljefors
1154
de platser vid de
herrnhu-tiska skolorna i Göteborg
(1824—27) och Kristiansfeld
(1826), blev 1832 utgivare av
tidningen Skånska
Corres-pondenten och var 1833—50
led. av Aftonbladets
redaktion. L. skrev en rikt
dokumenterad biogr. av J. Chr.
Toll (2 dir, 1849—50) och
efterlämnade en dagbok under
1840—41 års riksdag (utg. av
G. A. Aldén 1917). L. var
politiskt liberal, hade starka
religiösa intressen och
underhöll livliga förbindelser med
de adliga representanterna
för det småländska »läseriet».
Medfödd svår melankoli, som
tidtals gjorde honom arbetsoduglig och
omsider synes ha övergått till sinnessjukdom,
drev honom i döden. E. Nwn.
Liljedahl, förr glasbruk i Eds socken,
Värmland, gr. vid Mässvik 1773 under namnet
Annaberg och 1779 flyttat till Ed. 1906
ingick L. i a.-b. Surte-Liljedahl, som
koncentrerat driften till Surte (se d. o.) och nedlagt L.
Liljefalk, Axel Theodor Lar sen, dansk
officer, krigshistoriker (1848—1915).
Avancerade 1902 till överste och fick avsked 1908.
Till 1901 bar han namnet L a r s e n. Han
deltog genom föredrag och uppsatser ivrigt i
försvarsrörelsen. Vidare utgav han dels po
pulära skrifter, bl. a. »Vor sidste kamp for
Sönderjylland» (1904; tills, m. O. Lütken),
»Dansk-norske heltehistorier 1536—-1864» (4
bd, 1893—96) samt »Daniel Rantzau» (1898),
»Absalon» (1899) och »Herluf Trolle og
Bir-gitte Gjöe» (1910), dels två vetenskapliga avh.
om Kristian IV:s krig, »Kalmarkrigen» (1889)
och »Kejserkrigen» (2 bd, 1896—1902). E.Ebg.*
Liljefors, Bruno Andreas, målare (f.
1860 14/5), bror till R. M. L. Var elev vid
Konstakad. 1879—82, studerade vintern 1882
—83 i Düsseldorf, besökte Oberbayern, Italien
och Paris och var 1888
-—89 föreståndare för
Göteborgs museums
skola. Från 1894 har
han varit bosatt på
olika platser i
Stockholms yttre skärgård
och — de senaste åren
— på n. Upplands
slättbygd
(Dannemo-ra). — L. hade från
första början sitt
speciella område: djurliv
i skog och mark,
striden för tillvaron
bland rävar, katter, hundar, kråkor och
småfåglar. Han visade en förbluffande förmåga
att betona olika djurs karaktär, att fånga
en ögonblicklig rörelse, att se djuren i
omedelbar förbindelse med deras miljö. Nya
områden öppnade sig för honom, när han flyttat
ut i havsbandet, stora utsikter över himmel
och hav, ett rikt fågelliv, örnar, ejdrar,
svanor, måsar, vildgäss. I sin ungdom tog han
intryck av samtida franskt friluftsmåleri.
Med motivens art och dukarnas ökade storlek
»Rävkull.» Målning av Bruno Liljefors. I Nationalmuseum.
blev behandlingen stark och samlad, senare
bred och mustig, ibland av våldsam styrka.
Utan rädsla för vågade experiment har L.
gått sin egen väg. Han är rikast
representerad i Thielska galleriet — 50 n:r, bl. a.
»Ej-dersträcket» (1900; se bild 25 till art.
Djurbilden), »örn jagande en hare» (1904),
»örnar» (plafondmålning, s. å.), »Ejdrar» (1907),
även ett »Självporträtt» (1913) och en
statyett. »Atlet», i silver. Representativa
arbeten av L. ägas även av Nationalmuseum (»Räv
och stövare», 1885, »Tjuvskytt», 1894,
»Havsörnar», »Fällande vildgäss», »Örnbo», alla
1897. m. fl.) och Göteborgs konstmuseum
(»Katt på fågeljakt», 1883, »Tjäderlek», 1888,
»Uven djupt inne i skogen», 1895, m. fl.).
I prins Eugens samling bl. a. »Vågen» (1901).
I Norra latinläroverket »Sträckande svanor»
(fresk, 1900). L. är representerad även i
utländska museer: Köpenhamn, Berlin, Dresden,
München, Paris, Brooklyn. Se färgplansch till
art. E j d e r och Havsörn.
I sin ungdom var L. verksam även som
illustratör (teckningar till O. Swahn, »Våra
öfverliggare», 1885, A. Blanche, »Taflor och
berättelser», 1890, P. Rosenius,
»Naturstycken», 1897). Han utgav 2 h. »Karikatyrer»
(1884 och 1885) och senare
färgtryckssamling-arna »Från skog och mark» (1894) och »Ute
i markerna» (1902; med text av konstnären).
Samlingen »Små konstböcker», n:r 5 (1910),
innehåller 60 reproduktioner av hans målningar.
Under de senast förflutna åren har L. utfört
några skulpturarbeten, som ännu (juni 1930)
ej varit utställda. L. tillhörde opponenterna
1885 och deltog under de följ, åren i deras och
Konstnärsförbundets utställningar; han
utgick ur förbundet 1912. L. blev 1920 led. av
Konstakad., fil. hedersdr vid Rostocks univ.
1919 och vid Uppsala univ. 1927.
Litt.: Studier av T. Hedberg (1902), A.
Gauffin (i Ord och Bild 1910); E. Malmberg,
»Larsson, Liljefors, Zorn» (1919); K. E.
Rus-sow, »B. L.» (1929; rikt illustrerad). G-gN.
Liljefors, R u b e n Mattias, tonsättare
(f. 187 1 30/0), bror till B. A. L. Blev fil. kand,
i Uppsala 1895, var elev av Leipzigs
konser-vatorium 1895—99, där Jadassohn var hans
lärare i komposition, tog organistexamen i
Stockholm 1900, var Uppsala studentkårs
sånganförare 1902, kördirigent i Göteborg
1902—11 och är sedan 1912 dirigent för
XII. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
