Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilljeborg, Wilhelm - Lilljehorn, Carl Pontus - Lilljekvist, Johan Fredrik - Lillkyrka (Uppsala län) - Lillkyrka (Örebro län) - Lillkyrka (Östergötlands län) - Lillkyro - Lillo, George - Lillpite älv - Lillpolen - Lillrot - Lillryssar - Lillryssland - Lillvinge - Lillö - Lilybaeum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Lilljehorn—Lilybaeum
1176
karna», 1881—89), »öfversigt af
Skandinaviens hvaldjur» (1861) — som även och
särskilt de lägre kräftdjuren, vilka före hans
tid voro föga bearbetade (»Synopsis
crusta-ceorum suecicorum ordinis Branchiopodorum»
etc., 1877, m. m.). Han skrev även allmänt
systematiska översikter över fåglar (1860) och
gnagare (1866). L. var en utmärkt lärare:
ehuru själv linnean av gamla stammen,
främjade han ivrigt även de moderna riktningarna
inom sin vetenskap. Han gjorde mycket för
museets och samlingarnas förkovran i
Uppsala. Biogr. av E. Lönnberg (1924; i
Vet.-akad:s levnadsteckningar, bd 6). E-k N-d.
Lilljehorn, Carl Pontus, konspiratör
(1758—1820), halvbror till P. Lilliehorn (se
d. o.). Var page vid hovet, avancerade vid
Livgardet till major och blev 1790
överstelöjtnant i armén. L. deltog 1792 i
sammansvärjningen mot Gustav III men sände i sista
stund aftonen den 16 mars konungen en
biljett utan underskrift, vari han varnade honom
för att bevista maskeraden. Efter mordet
angavs han av biljettens överbringare, häktades
och bekände sin delaktighet, dömdes till
döden och fick straffet mildrat till ständig
landsflykt. Han vistades sedan till sin död i
Tyskland under namnet Berg von Be r
g-h e i m, L. dog i Bonn. Biogr. av N. von
Dardel i Personhist. Tidskr. 1901. J. F. N.*
Lilljekvist, Johan Fredrik, arkitekt
(f. 1863 8/io). Studerade vid Tekniska
högskolan och Konstakad., blev anställd i
Byggnadsstyrelsen 1887 och byggnadsråd där 1918.
Sedan 1895 är L.
slottsarkitekt vid
Gripsholms slott. Han
utförde Gripsholms
restaurering 1892—98,
ombyggnad av
Koberg i Västergötland
1900 och av sv.
ministerhotellet i Oslo
(fullb. 1907) samt
restaurering av
Strängnäs domkyrka
1907—-10. Vidare märkas
Österåsens sanatorium
(1899—1901),
Drama
tiska teatern i Stockholm (fullb. 1906), sv.
be-skickningshus i Berlin och Leningrad (båda
fullb. 1913); dessutom flera byggnader vid
Stockholmsutställningen 1897, t. ex. »Gamla
Stockholm». L. har under de senaste åren
inom Byggnadsstyrelsen främst arbetat för
stadsplaneväsendet o. dyl. Han har med
framgång uppträtt som författare i
arkitektoniska och konstindustriella frågor. G-g N.
Lillkyrka, socken i Uppsala län, Trögds
härad, på Mälarslätten, s. ö. om Enköping; 14,91
kvkm, 259 inv. (1930). 886 har åker, 496 har
skogs- och hagmark. Vid Mälaren den gamla
gården Eka (se d. o.). Ingår i L. och
Boglösa (samt framdeles Vallby och Arnö)
pastorat i Ärkestiftet, Trögds kontrakt.
Lillkyrka, socken i Örebro län,
Glanshammars (se d. o., med karta) härad, n. om
Hjälmaren; 59,45 kvkm, 1,160 inv. (1930). 2,202
har åker, 3,671 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Ekeberg (med dolomitbrott) och
Götarsvik. Ingår i L. och Ödeby pastorat i
Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt.
Lillkyrka, Östergötlands läns minsta
socken, Åkerbo härad, på östgötaslätten, vid ö.
Roxen; 8,89 kvkm, 146 inv. (1930). 345 har
åker, 199 har skogs- och hagmark. Ingår i
Törnevalla, ö. Skrukeby och L. pastorat i
Linköpings stift, Domprosteriet.
Lillkyro [-kyrå], fi. Vä’häkyrö, socken i
Vasa län, Finland; 190 kvkm, 5,284 inv.
(1929), finsktalande. O. Brn.
Lilio [li’låu], George, engelsk
dramatiker (1693—1739). Var en förmögen
juvele-rare, som skrev teaterpjäser huvudsaki. för
sitt nöjes skull. Moralen, befordrandet av
dygd och religion, predikas ända till leda av
de dygdiga och rättskaffens personerna i hans
dramer. Ämnena voro hämtade från verkliga
livet; hans dramer sakna egentliga
karak-tärsskildringar, och hans personer äro typer.
Stor litteraturhistorisk betydelse hade icke
desto mindre hans prosadrama »The London
merchant, or the history of George Barnwell»
(1731; »Londonske köpmannen», 1767). L. gav
härmed uppslaget till det sedelärande och
rörande borgerliga skådespelet, och hans
dramer buro dessutom varaktiga frukter i den
engelska romanen (t. ex. hos Fielding). George
Barnwell är en bokhållare, som av en fallen
kvinna förledes att begå försnillning, varefter
båda avrättas. Stycket höll sig på engelska
scenen i mer än ett årh. Bland L:s övriga sex
stycken märkes särskilt »The fatal curiosity»
(1836; på blankvers), där ett åldrigt och
nödställt äkta par mördar sin gäst, en rik
främling, i vilken de därefter för sent igenkänna
sin länge saknade son; stycket efterliknades
i Tyskland bl a. av Zacharias Werner i »Der
vierundzwanzigste Februar». Till L:s mindre
skattade stycken höra »The christian hero»
(1735), »Elmerick, or justiee triumphant»
(1740) och »Arden of Feversham». L:s »Works»
utgåvos av Th. Davies 1775 (2:a uppl. 1810).
Biogr. av Davies i T. Cibber, »Lives of the
poets of Great Britain and Ireland», 5 (1753),
och L. Hoffmann (1888). E. B-n.*
Lillpite älv, älv i Piteå landskommun,
Norrbottens län, från lappmarksgränsen till
Svens-byfjärden (vik av Pite älvs mynningsfjärd);
flodområde omkr. 660 kvkm. Disponibel
me-delvatteneffekt 10,300 hkr, nästan outbyggd.
Lillpolen, po. Malopolska, södra delen av
det forna Polen.
Lillrot, bot., se G r o n i n g.
Lillryssar, ett slaviskt folk, vars i Galizien,
Bukovina och Karpatorutenien bosatta
grenar vanl. kallas rutener. Se vidare
Ukrai-nare. Om lillryska kosacker se Kosacker.
Lillryssland, se Ryssland och Ukraina.
Lillvinge, zool., se Fjäder 1.
Lillö, kungsgård och gammalt
översteboställe i N. Åsums socken, Kristianstads län,
vid Helgeån, 2 km v. om Kristianstad; 273
har, därav 160 har åker; tax.-värde 331,800
kr. (1928). På en holme i Helgeån låg under
medeltiden en stark borg, L i 1 1 ö h u s, som
1343 tillhörde Åke Axelsson Tott. 1658
in-togo och raserade svenskarna borgen. 1682
indelades hela godset i militieboställen. Jfr
P. Möller i Sv. Turistföreningens Ärsskr. 1908.
Lilybäe’um (grek. Lily’baion), kartagisk
stad på Siciliens v. spets, på samma plats
som det nuv. Marsala. L. grundlädes efter
397 f. Kr. och förblev kartagernas starkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
