Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Lima—Limbus
1180
Katedralen i Lima i Peru.
tillverkning av textilvaror, bomullsfröolja och
-frökakor samt garverier, sko- och
tobaks-fabriker m. m. Under kriget mot Chile hölls
L. besatt och utsögs av chilenerna. M.
Lima [läl’mo], handels- och industristad i
staten Ohio, U. S. A., vid Ottawa river, 210
km s. v. om Cleveland; 57.600 inv. (1927).
Viktig järnvägsknut. Petroleumkällor och
-raffinaderier. Tillverkning av järn- och
stålvaror, särskilt lokomotiv.
Lima’cidae, zool., se Sniglar.
Limän, ry., laguntyp (jfr Lagun), särskilt
på Svarta havets v. och n. kuster. Limanerna
vid Nordamerikas ö. kust kallas sounds.
Limanowa [-å’va], stad i s. v. Polen,
voje-vodskapet Kraköw, 52 km s. ö. om Krakau;
2,143 inv. (1921). Under världskriget
utkämpades i linjen L.—Lapanöw dec. 1914 ett slag
av stor betydelse. Från s. v. anföll 4:e
österrikisk-ungerska armén (Josef Ferdinand)
denna linje 5—12 dec. 1914. Motståndaren, 3:e
ryska armén (Dmitriev), tvangs därvid att
gå tillbaka till en ställning bakom Dunajec
samt i linjen Tarnow-Gorlice. Se
Polsk-rysk a f r o n t e n. M. B-dt.
Liman von Sa’nders, Otto, tysk general
(1855—1929). Blev 1911 inspektör för 4:e
kav.-inspektionen och
s. å. generallöjtnant
och fördelningschef.
1913 gick L. i turkisk
tjänst som chef för
en reformkommission.
Han blev chef för 1 :a
armén, entledigades,
på grund av
entente-makternas diplomatiska påtryckning,
från detta befäl jan.
1914 men utnämndes
då till tysk general
av kavalleriet och
tur
kisk marskalk, adlades samt blev
generalinspektör för turkiska armén. Då Turkiet
inträdde i världskriget nov. 1914, blev L.
överbefälhavare i Kaukasus och mars 1915
chef för den nyuppsatta 5:e turkiska armén,
med vilken han på ett energiskt och
framgångsrikt sätt försvarade Gallipolihalvön (se
Dardanellerna under
världskriget). Febr. 1918 blev han befälhavare för de
turkiska och tyska stridskrafterna i Palestina
och Syrien men kunde på grund av
upplös-ningstendenser bland de turkiska trupperna
ej hindra engelsmännens framgångar. Han
avgick i samband med vapenstilleståndet. L.
utgav memoarverket »Fünf Jahre Türkei»
(1920; 2:a uppl. 1922). M. B-dt.
Limassol, hamnstad på s. kusten av Cypern
(se d. o., sp. 254); 13,302 inv. (1921).
Limax, zool., se Sniglar.
Limb (av lat. li’mbus, kant), den graderade
cirkelringen på vinkelmätande instrument.
Limbourg [läbö’r], flam. Limbur g. 1. Prov,
i n. ö. Belgien, på v. stranden av Maas, som
här bildar gräns mot nederl. prov. Limburg;
2,408 kvkm, 358.453 inv. (1929). N. och
mellersta delarna ligga inom landskapet
Cam-pine (se K e m p e n), vars kollager i ett omkr.
20 km brett stråk övertvära prov, från n. v.
till s. ö. I s. delen och i Maas’ dalgång
bedrivas betydande jordbruk och boskapsskötsel.
Mångsidig industri inom koldistriktet.
Huvudstad: Hasselt (22,117 inv. 1929).
2. Stad i belg. prov. Liége, vid floden
Ves-dre; 4,325 inv. (1929); består av en större,
industriell förstad, Dolhain (200 m ö. h.),
och en mindre, L., s. om floden (275 m), med
ruiner av det hertigliga slottet L. Om
Lim-burgosten, från denna provins, se Ost.
Limbourg [låbö’r], de, flamländska
miniatyrmålare, 1400-talet, se Miniatyr.
Limburg. 1. Prov, i s. ö. Nederländerna;
2,205 kvkm, 543,368 inv. (1930); till större
delen på ö. stranden av Maas; gränsar i ö.
till Tyskland, i s. och v. till belg. prov. Liége
och Limbourg (se d. o.). Upptages huvudsaki.
av slättland; i dess s. ö. hörn ligga
Nederländernas högsta punkter (omkr. 100 m ö. h.).
På de bördiga lösslätterna i s. ö. idkas
jordbruk och boskapsskötsel. Mellersta delen
intages av stora kolfält (L.-distriktet).
Nyupptäckta sådana finnas även i n. (de
Peeldi-striktet). Huvudstad: Maastricht.
L. kom genom fördraget i Verdun 843“ till
kejsar Lothar och sedan till Ludvig den tyske
men styrdes under lång tid av egna grevar
och blev under Walram II (d. 1139)
hertig-döme. L. var en tid förenat med
Luxemburg, kom 1288 till Brabant och med detta
på 1400-talet till Burgund. 1830 blev L.
belgisk provins men delades 1839, varvid
Nederländerna erhöllo n. ö. hälften.
2. L. an der L a h n, stad i preuss. prov.
Hessen-Nassau, reg.-omr. Wiesbaden, 50 km
n. v. om Frankfurt a. M.; 11.581 inv. (1925).
Biskopssäte sedan 1821. Berömd dom
(grundlagd 909, ombyggd under 1200-talet,
restaurerad omkr. 1875); järngjuterier, bleckvaru- och
cigarrfabriker m. m.
Limburgboskap, rödbrokig låglandsras i
belg. prov. Limbourg; god mjölkavkastning.
LFmbus, lat., »bräm», »bälte», »zon», i den
katolska teologien helvetets övre del,
vistelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
