Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Limenitis—Limhamn
1182
ort för de själar, som icke gjort sig förtjänta
av fördömelsen men icke heller kunna bli
delaktiga av saligheten. I limbus patrum
(fädernas 1.) dvaldes enl. fornkristen tro
patriarkernas o. a. gammaltestamentliga
frommas själar i väntan på befrielsen vid Kristi
nedstigande till underjorden (1 Petr. 3:19).
Under denna sfär befinner sig enl. en först
av Tomas från Aquino framställd lära de
odöpta barnens vistelseort, limbus infantum.
Likställda med dem äro idioter och från
födelsen sinnessvaga. T. A-æ.
Limenitis, zool., se Aspfjärilen.
Limerick [IPmerik], ir. Luimneach, stad i
Irländska fristaten, prov. Munster, nära
Shan-nons mynning; 39.448 inv. (1926); eget
stads-grevskap samt huvudstad i grevsk. L. (2,687
kvkm, 140,343 inv., staden L. inberäknad). L.
är v. Irlands största stad och handelscentrum;
kvarnar, fläskexport, tillv. av kondenserad
mjölk; laxfiske. Märkliga byggnader äro
protestantiska katedralen (S:t Mary; från
1100-talet, flera ggr ombyggd), rom.-kat. katedralen
(S:t John) och slottet (King John’s castle; från
1200-talet). L. var sedan 800-talets mitt
medelpunkten för ett danskt vikingarike,
senare, på 1100-talet, huvudstad i konungariket
Thomond och erövrades 1174 av engelsmännen.
Li’merick (av stadsnamnet L., efter de
första populära »limericker», som gjordes på
Irland), ett slags burleskt epigram i 4—5
verser, överraskande rim, särskilt på ett
ort- el. personnamn i första raden, är en
huvudsak däri. Ex.:
Det var två bröder Montgomery,
som aldrig drack annat än Pommery.
Men bjöd man dem vatten,
så sa de: »Fy katten!
Det är ju sån’t man omkommer i». R—n B.
Llmès, lat., »gräns», »gränslinje». 1.
(Ar-lceol.) En omkr. 550 km lång befästningslinje
mellan det romerska väldet och germanernas
område, påbörjad av romerske kejsaren
Do-mitianus (reg. 81—96) och fortsatt av hans
efterträdare t. o. m. Caracalla (reg. 211—217).
Limes germanicus sträckte sig från
Rhein-brohl vid Rhen över Ems—Grüningen till Lorch,
limes raeticus därifrån mot ö. till Donau,
limes pannonicus vidare längs denna flod.
Urspr. en fortlöpande palissadlinje med
trätorn, förändrades 1. sedermera till jordvall
med framförliggande grav el. till mur,
varjämte kastell av sten uppfördes (t. ex.
Saal-burg). Flera kastell voro avsedda för en hel
legion, så Vindobona, det nuv. Wien. Tyska
riket och Österrike ha låtit genom
limes-kommissio nen anställa grävningar. —
Litt.: O. v. Sarwey, F. Hettner och E.
Fabri-cius, »Der obergermaniseh-raetische Limes des
Römerreiches» (1894 ff.); »Der römische Limes
in österreich» (1900 ff.). H. R-h.
2. (Mat.) Gränsvärde, matematiskt
grundbegrepp. Man kan påstå, att den moderna
matematiken såsom exakt vetenskap daterar
sig från koncipierandet av det exakta
limes-begreppet. En variabel storhet, x, säges ha
gränsvärdet a, vilket i tecken skrives
lim x — a
el. x—*a, om de värden x successivt
antager till slut ligga hur nära a som helst el.
om sålunda en godtyckligt liten omgivning
av talet a innehåller oändligt många värden
Slottet och domen i Limburg an der Lahn.
på x, under det att varje annat område
endast innehåller ändligt många. Sätt t. ex.
an + b
x —–-:—
n + c
och låt n antaga värdena 1, 2, 3, 4 ... o. s. v.
in infinitum. Man finner då lätt, att
x —> a, när n—»oo.
Detta gränsbegrepp har undanträngt de
»aktuellt oändliga» el. infinitesimala
storheter, som ännu för Newton, Leibniz och
Euler utgjorde den ej fullt exakta
grundvalen för analysen. Hm.
Limeskommissionen, se L i m e s 1.
Lime’tt, se Citronträdet.
Limfjoiden, havsarm, som över nordligaste
Jylland förbinder Kattegatt med Nordsjön.
Är i v. vidgad till fjärdar, ss. Nissum och
Lögstör bredning, vilka omgiva Mors, Salling,
Thyholm, Fur m. fl. öar och halvöar, och
mynnar i ö. med den långsmala armen Langerak.
Djupet är i v. 6—10 m, störst 19 m, samt vid
Lögstör 3 m och i farleden ö. om Aalborg
7,5 m. God fyrbelysning. Se vidare karta vid
Danmark. — Tidigare skildes L. från
Nordsjön av en sandbarriär, som 1825 plötsligt
genombröts av havet vid Agger (se A g g e
r-Tange); 1863 uppstod nuv. inloppet vid
Thyborön, vilket genom muddring skyddas
för igensandning. Före genombrottet var
vattnet sött i västligaste L., men nu är det
så salt, att ostronbankar (»Limfjordsostron»)
förekomma.
Limfärg, vattenfärg, försatt med
limlösning som bindemedel. En vanlig
limfärgs-målning är vitlimning med krita. Med 1.
målas vanl. på mur, väv el. papp. G. H-r.
Limgördél, dets. som limring, se
Limringar.
Limhamn, församling och stadsdel i Malmö
(se vidare d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
