Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Limingo - Limit - Limitation - Limitativ - Limited - Limitera - Limiterade preferensaktier - Limmared - Limmat - Limnaea - Limnaeahavet - Limnell, Per Emanuel - Limnigraf - Limnimetri - Limniska bildningar - Limnobiinae - Limnologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Limingo—Limnologi
1183
LLmingo, fi. Li’minka, socken i Uleåborgs
län, Finland, s. om staden Uleåborg; 602
kvkm, 3,830 inv. (1929), finsktalande. Bekant
för sina vidsträckta naturliga ängar. O. Brn.
Limit, begränsat belopp för lämnad kredit.
Limitatiön (se Limitera), begränsning,
inskränkning. Se vidare L i m i t a t i v.
Limitatlv (av lat. limitäre, begränsa),
begränsande, inskränkande. — Limitativt
omdöme kallas i logiken ett omdöme av
formen A är non-B, vilket då anses formellt
skilja sig från det negativa A är icke B;
negationen skulle i förra fallet tillhöra
predikatet, i senare fallet kopulan. Denna
distinktion upprätthålles knappast av nyare logiker
men spelar en viss roll i Kants logik, då mot
det limitativa omdömet svarar en särskild
kategori, limitatiön. — Anledningen till
namnet är, att sfären för subjektets möjliga
bestämdhet ansetts genom den negativa
bestämningen i ett visst avseende begränsas
men f. ö. lämnas obestämd. G. O-a.
Limited [li’mitid], eng., »begränsad», anger
i fråga om engelska bolag (limited
compa-nies) en begränsad ansvarighet för delägarna
liksom i svenska aktiebolag. Ordet limited
(vanl. förk. Id., lim., Itd.) skall enl. lag ingå
som sista beståndsdel i firmanamnet, t. ex.
Midland bank Itd. Limited partnerships
motsvara svenska kommanditbolag, alltså med
begränsad ansvarighet endast för
kommanditdelägare. Se Bolag, sp. 726. O.Å.
Limitera, begränsa, inskränka.
Limiterade preferensaktier, preferensaktier
med begränsad utdelning. All återstående
vinst tillkommer stamaktieägarna.
Limmared, viktig järnvägsknut och
industrisamhälle i S. Åsarps socken, Älvsborgs
län, vid föreningen av Borås—Alvesta,
Halmstad—Nässjö och Falkenbergs järnvägar;
omkr. 865 inv. (1930). Här ligger L:s
glasbruk med sliperi och måleri samt sågverk och
hyvleri, tillhörande a.-b. F. Brusewitz, gr. 1900,
aktiekap. 460,500 kr., 225 arb., årligt
tillv.-värde 1 mill. kr. Främst tillverkas
parfym-tekniskt och kemiskt glas. Glasbruket
an-lades 1740 av överste G. Ruthensparre och
är nu det äldsta i drift varande svenska
glasbruket.
Li’mmat, högerbiflod till Aar, i Schweiz.
Upprinner på Tödi, kallas i övre loppet
L i n t h, genomflyter Escherkanal, Walensee,
Linthkanal och Zürichsjön samt kallas
därefter L. Omkr. 130 km lång.
Limnaè’a, zool., se Dammsnäckor.
Limnaè’ahavet, en av H. Munthe införd
benämning för det skede i Östersjöns
utveckling, som infaller mellan Litorina- och
Myatid.
Limne’11, Per Emanuel, målare (1764
—1861). Började som yrkesmålare i
Karlskrona och blev 1784 dekorationsmålare vid
Kungl. teatern i Stockholm, 1789 elev vid
Konstakad., 1803 led. av denna, 1812 prof, i
teckning. Han har målat ämnen ur historien
(»Didos död», 1912), främst den svenska
(»Gustaf II Adolfs död vid Lützen», 1799),
samt fornnordiska scener och illustrerat
samtida romaner o. a. litteratur. L. har även
gjort. rumsdekorationer (Rosersberg,
Rosendal, 1828—29). I sina motivval. visar han
ibland en romantisk läggning men i
utföran
1184
det en tydlig klassicism med traditioner från
Masreliez. Både i komposition och färg
förråder han stor osjälvständighet. Han är bäst
representerad i Nationalmuseum, Konstakad.,
Östergötlands och Norrköpings museer. B.C-s.
Limnigräf, se Limnimetri.
Limnimetrl, sammanfattande benämning på
läran om mätningar rörande sjöarnas
fysikaliska beskaffenhet, vanl. inräknat i h y d r
o-metri (se d. o.). Mätningarna avse
huvudsaki. djupförhållanden,
vattenståndsväxling-ar, vattnets temp., strömningar och
vågrörelser, vattnets kemiska beskaffenhet,
genomskinlighet och färg samt bottnens
beskaffenhet. För djupets bestämning användas olika
lodningsmetoder, oftast i samband med
bot-tenprovstagare. För mätning av vattenståndet
användas enkla peglar el. självregistrerande
vattenståndsmätare, lim n igr a f e r (el.
ma-reografer, då det gäller havet), vilka
registrera vattenståndet i en sådan tids- och
höjd-skala, att de för sjöarna utmärkande stående
vågorna, seiches (se d. o.), framträda.
För vattentemperaturens bestämmande
användas mest omvändningstermometrar men även
vattenhämtare, som samtidigt insamla
vattenprov för analys av vattnets kemiska
beskaffenhet, gashalt o. dyl. För färgens och
genomskinlighetens bestämmande har Forels
»vitskiva» funnit stor användning. A-l W-n.
Limniska bildningar, söt- el. färskvattens
-bildningar, som avsatts under ständig
vattenbetäckning, i motsats till telmatiska
bildningar, vilkas avlagringsområden
endast under en del av vegetationsperioden stå
under vatten, och terre strisk a, vilkas
avlagringsområden endast undantagsvis stå
under vatten, under det att den nödvändiga
markfuktigheten åstadkommes genom ett
högt grundvattensläge. K. A. G.
Limnobiünae, zool., se Har k rankar.
Limnologi (av grek. li’mne, insjö, och lo’gos,
kunskap), sötvattnets naturlära. L.
utvecklade sig först på 1890-talet till en
självständig vetenskap. L. uppbygges av en
hydrografisk och en biologisk del. Den
hydrografiska delen studerar sötvattnets
fysikaliska och kemiska förhållanden. Den
sistnämnda studerar sötvattnets biologiska
förhållanden, men detta studium är i princip
beroende av de hydrografiska
undersökningarnas resultat.
L. arbetar på en teoretisk och en
praktisk linje. Främst inriktas 1. på
teoretisk forskning. Den teoretiska l:s
förnämsta områden äro
produktionsbio-logi, experimentell
planktonforskning, sjötyplära och
regional limnologi. Produktionsbiologien
utgör sammanfattningen av de grenar av 1., som
hänföra sig till vattnets
produktionsförhållanden, och den studerar företrädesvis de
organiska och oorganiska substansernas
kretslopp och därmed sammanhängande
företeelser. — Den experimentella
planktonforskningen studerar på en ekologisk grundval
sötvattnets plankton i så mångsidig
limno-logisk belysning som möjligt. — Den på
pro-duktionsbiologisk grund byggda sjötypläran
studerar i första hand de kemiska och
fysikaliska faktorer, som bestämma
vattenbeskaffenheten, resp, näringstillgången, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
