Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Limoges—.Limpa
1186
Utsikt över Limoges.
de därav beroende organismerna i kvalitativt
oeh kvantitativt avseende. Den regionala 1.
studerar sötvattnets liv i dess beroende av
yttre, regionalt växlande faktorer.
Den teoretiska 1. arbetar numera
jämförande, grundad på ett intimt internationellt
samarbete. Vid det under
Kaiser-Wilhelm-Gesellschafts ledning arbetande institutet i
Plön (Holstein) tillgodoses i första hand slätt
-landsvattnen, vid det under samma ledning
arbetande institutet i Lunz (Österrike)
tillgodoses de alpina vattnen, och vid det till
Lunds univ. hörande limnologiska
laboratoriet i Aneboda undersökas urbergsvattnen.
Den praktiska 1. utnyttjar den teoretiska
l:s resultat, och den gör sig gällande i det
praktiska livets tjänst främst som en
förutsättning för fiskerihushållningen samt i
sådana spörsmål, som avse bedömandet av
hygieniskt viktiga frågor ang. vattenförsörjning
■och vattenavledning, jämte
hygienisk-biolo-giska frågor, som avse bekämpandet av
hydro-logiskt betingade sjukdomar.
Limoges [limå’$], huvudstad i fr. dep.
Haute-Vienne, vid övre Vienne (biflod till
Loire); 98,209 inv. (1926). L. ligger
amfi-teatraliskt på flodens högra strand. De gamla
stadsdelarna ha kvar sin medeltidskaraktär.
Katedralen, S:t-Étienne, från slutet av
1200-talet, fullbordades först mot slutet av
1800-talet; dess 62 m höga klocktorn är från 1242.
Museum med bl. a. värdefulla keramiska och
emaljarbeten. L. är säte för en biskop och en
appellationsdomstol. Världsrykte har L.
vunnit genom sin porslinstillverkning, som
sysselsätter omkr. 10,000 arb. och 3,000 artister.
L. var förr även berömt för sina
guldsmeds-och emaljarbeten, men denna konstgren
övergavs på 1700-talet och har först mot slutet
av 1800-talet återupptagits (jfr Emalj, sp.
739). Vidare finnas sko- och textilfabriker
samt pappersbruk och tryckerier.
Limonäd el. Lemonad (av it. limo’ne,
citron), läskedryck, beredd av fruktsaft,
vatten och socker. — Limonadpulver ger
med vatten en limonadliknande dryck; består
av socker, vinsyra, natriumbikarbonat och
fruktessens. G. H-r.
Limone’ll, se Citronträdet.
Limonlt (av grek, lelmön, äng) el. J ä r n-
ockra (Brun järnockra,
Brunockra), ett brunt till gult mineral av en
till synes amorf modifikation av det
poly-morfa järnoxidmonohydratet Fe2O3 . H2O (jfr
G ö t h i t). L. är ej sällan manganhaltig och
uppträder ibland i druv- el. njurformiga el.
stalaktitiska, radialstråligt byggda bildningar
med ofta glatt och på grund av större
man-ganhalt svart yta (brun g 1 a s k o p f).
Andra varieteter av 1. äro täta el.
jordfor-miga. Bland dessa märkas myrmalm och
s j ö m a 1 m (se dessa ord). Alltefter formen
har sjömalmen olika namn. De allmännaste
typerna äro antingen kulformiga (p ä r
1-m a 1 m, omfattande k r u t m a 1 m,
hagel-malm och ärtmalm), penn ingformade
(penningmal m), bönformade (b ö
n-m a 1 m), spolformiga, kantiga, rör- och
ränn-formiga, el. kakformiga (sk r aggm al m).
— Jfr Järn föreningar; se även
Bönmalm, G 1 a s k o p f, H e m a t i t,
Järnmalm och Järnockra. N. Zn.
Limosella, bot., se Dyört.
Limousin [limozä’], fordom provins i
mellersta Frankrike, ung. motsvarande de nuv.
dep. Haute-Vienne och Corrèze (se d. o. och
Vienne). Huvudstad var Limoges.
Limousin [limozä’] el. L i m o s i n, franska
emaljmålare i Limoges. Mest berömd är
Léo-nard I L. (omkr. 1505—omkr. 1575), som
även målade i olja och stack i koppar. Han
utförde i emalj målning en mängd porträtt
av kungliga o. a. framstående samtida, ss.
Frans 1, Henrik II, Katarina av Medici,
Erasmus och Luther, samt mytologiska, bibliska
och historiska scener på tallrikar o. dyl. (se
bild på pl. till Emalj). I Nationalmuseum
i Stockholm finns ett fat med emaljmålning,
föreställande kejsar Vespasianus, som trol.
utförts av J e h a n I L. (omkr. 1561—1610).
Litt.: P. Lavedan, »Léonard L. et les
émail-leurs franqais» (1914). E. L-k.
Limousine [hmozi’n], fr. automobiltyp; se
Automobil, sp. 564 och bild på pl. 1.
Limpa kallas i vissa landsdelar s. k.
matbröd, runda el. avlånga bröd, bakade av
rågmjöl (grovt el. siktat), ibland tillsatt med
mindre mängd vetemjöl. Degspadet utgöres i
allrn. av vatten, stundom mjölk (söt, sur el.
kärnmjölk) el. vört. Som smaktillsats nytt-
XII. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
