Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Lindblad, A. R.—Lindblad, O. J.
1206
de små sångerna med tillägnan till vännerna
andas ett milt behag. Den egentliga
reflexionsdikten passade honom doek mindre,
och ej heller fann han den rätta tonen för
den stora patetiska dikten. Ur rent
musikalisk synpunkt visa L:s sånger en förträfflig
utarbetning, rik och originell harmonisk sats
och en fängslande tematik. Han är i detta
hänseende i högre grad än Geijer, Crusell och
Nordblom den verklige vägröjaren för en
musikalisk konstdikt i ord och toner. Ibland
skrev L. själv dikterna till sina sånger. —
C. R. Nybloms minnesteckning i Sv. Akad:s
Handl., 57 (1882), är ännu den enda utförliga
biogr. över honom. En sammanfattande biogr.
(med bibliografi) finnes i T. Norlinds
»Allmänt musiklexikon» (2:a uppl. 1929). T. N.
Lindblad, Axel Rudolf, ingenjör,
uppfinnare (f. 1874 23/a). Genomgick Norrköpings
tekniska elementarskola och innehade
anställningar inom elektroindustrien 1901—06. L.
företog i Ludvika 1906—12 i samarbete med
Assar Grönwall och O. Stålhane
framgångsrika experiment för elektrisk framställning
av tackjärn ur malm, vilka resulterade i en
elektrisk masugnskonstruktion, på flera
ställen använd i Sverige. Dessutom har L. gjort
andra uppfinningar inom elektrometallurgien.
Fil. hedersdr i Uppsala 1917.
Lindblad, Bertil, astronom (f. 1895 25/u).
Blev fil. dr och docent i Uppsala 1920, var
volonteer assistant vid Mount
Wilsonobser-vatoriet 1920—21 och blev Vet.-akad:s
astronom (med professors
titel) 1927. I denna
egenskap har L. lett
byggandet och
utrustningen av Stockholms
nya observatorium vid
Saltsjöbaden (se
Observatorium). L. har
företagit ett flertal
studieresor och utfört
undersökningar över
1927 års totala
solförmörkelse. I sina
många arbeten av
övervägande stellar-
astronomiskt och astrofysikaliskt innehåll
har han nått många viktiga och
uppmärksammade resultat. L. har undersökt
intensi-tetsfördelningen på solskivan, utvecklat den
effektiva våglängdsmetoden, uppställt en
teoretisk förklaring av spiralnebulosornas form
och påvisat, att Vintergatssystemet
säkerligen icke har den stora utsträckning, som
Shapley o. a. antagit, samt undersökt
stjärn-rörelsernas lagbundenhet. Av stor betydelse
för stellarastronomien är hans metod att
bestämma stjärnornas absoluta ljusstyrkor och
avstånd ur intensitetsfördelningen inom vissa
partier av deras fotografiska spektra. L. har
påvisat, att Vintergatssystemet torde vara
uppbyggt av en serie skikt med samma
utsträckning i Vintergatsplanet men med olika
avplattningar, varvid de innersta, mest
avplattade skikten rotera snabbast (se
Världsalltet). Led. av Vet.-akad. 1928. K. Lmk.
Lindblad, Carl Severin, präst (f. 1867
13/3), sedan 1918 kyrkoherde i Ljungby
(Halland). Har publicerat åtskilliga arbeten om
det västsvenska folk- och fromhetslivet. Bl. a.
märkas »Väg-visare i Henric Schartaus
skrifter» (1908) och minnesskriften »Göteborgs
bibelsällskap» (1913). E. N. S-g.*
Lindblad, Johan August,
bokförläggare (1865—1923). Började 1893 i Köping en
bokförlagsverksamhet, som först begränsades
till missionslitteratur. Firman flyttades 1911
till Uppsala och blev 1913 J. A. Lindblads
b okförlags -a. - b. (aktiekap. 425,750 kr.
1930). Rörelsen har väsentligt vidgats och
omfattar även populärvetenskaplig och
skönlitteratur, skolböcker m. m. Verkst. dir. är
G. Ahnström, litterär chef fil. mag. S. Thulin.
Lindblad, Johan C h r i s t o f e r,
universitetslärare (1799—1876). Blev jur. lic. 1826
och jur. utr. dr 1827, kallades 1829 till docent
i juridiska fakulteten vid Uppsala univ., blev
1838 adjunkt där samt var 1843—74 ord. prof,
i kriminal- och processrätt. Han utgav bl. a.
»Om prescription enligt Sveriges lag» (1827;
2:a, omarb. uppl. 1843), »Om dråp och mord»
(1832), en skrift, som invecklade honom i en
ytterst häftig strid med dåv. adjunkten,
sedermera prof. C. J. Schlyter, »Läran om
bevisning inför rätta enligt Sveriges lag» (1842)
samt l:a häftet av »Juridiska afhandlingar»
(1853), innehållande »Om röstberäkning vid
domstolarne» och 2:a uppl. av hans skrift »Om
laga skifte». Som examinator var L. mycket
fruktad av sina lärjungar. Förhållandet till
dem var också ofta tillspetsat. Sitt mest
bekanta uttryck fick detta, då sedermera
statsminister O. R. Themptander som ung student
av L. begärde offentlig examen, i vilken han
till sina kamraters glädje blev godkänd.
Denna händelse väckte på sin tid stort
uppseende. (T. E.)
Lindblad, Johan Mikael, präst,
författare (1817—93), bror till O. J. L. Blev
student i Uppsala 1837, prästvigdes 1840, blev
1848 kyrkoherde i Öveds pastorat av Lunds
stift samt 1870 kontraktsprost. L. deltog i
Wieselgrens nykterhets verksamhet och var en
följd av år Evangeliska fosterlandsstiftelsens
provinsombud i Skåne. Han utgav bl. a.
predikningar, uppbyggelseskrifter, några
diktsamlingar m. m. samt redigerade Evangelisk
Kalender 1854—67 och Söndagen, Tidning för
det Christliga Hemmet 1855—56 och 1866—67.
— Litt.: T. Nerman, »En präst av gamla
stammen» (1928). E. Nwn.
Lindblad, Otto Jonas, tonsättare (1809
31/3—64 26/i), bror till J. M. L.; student i Lund
1829, fil. dr 1844, kantor i N. Mellby, Skåne,
1847. L. ägnade sig i Lund med iver åt musiken
och bildade 1838 den
sångförening, som
sedermera fick namnet
Lunds
studentsångförening. 1841 tog han
lektioner i
kontrapunkt för K. A. Krebs
i Hamburg. På
1840-talet samlade L. en
kvartett, som snart
vann anseende som
den bästa i Norden.
Han medverkade som
sångledare vid de stora
studentmötena i
Kö
penhamn och Uppsala samt företog vid
1840-talets mitt en konsertresa genom Sverige. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
