Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Lindblad, P. A.—Lindblom, J. A.
1208
Stockholm gav han flera kvartettaftnar 1845,
vilka väckte till liv ett nytt intresse för
manskörssången. Som kördirigent var han en
ypperlig, entusiasmerande ledare. Som
kompositör framträdde L. från 1830-talets slut
med manskörer, vilka än i dag bevarat sin
omedelbara friskhet och ursprunglighet. Den
varma, hänförda hymnen passade hans kynne,
och naturentusiasmen besjöng han i djupt
inspirerade toner. Sitt bästa gav han ofta i
kamratsånger, där studententusiasmen skulle
tolkas. Till hans yppersta sånger höra därför
»Orpheus sjöng», »Jag vet ett land», »Du
som världar har till rike», »Sätt maskinen i
gång», »Glad såsom fågeln» och »Vintern
rasat». Hans produktion omfattar ej mindre
än 71 kvartetter. Han tonsatte Talis Qualis’
»Ur svenska hjärtans djup». Därjämte skrev
han bl. a. 36 solosånger (»Livdrabanten och
kung Erik», »Trollhättan», »Sjung»,
»Barca-role» m. fl.), tacksamma repertoarnummer för
den mindre skolade dilettanten men för mycket
präglade av dåtida genomsnittssmak; de verka
nu sentimentala och ytliga. L:s minne har
hugfästs bl. a. genom en byst i Lund. — Litt.:
G. A. Feuk, »O. L. och hans sångare 1840—46»
(1882); L. Lagerbielke, »Svenska tonsättare»
(1908); K. Nyblom, »O. L.» (1927). T. N.
Lindblad, P e r A x e 1, ingenjör, ämbetsman
(f. 1876 8/B). Utexaminerades från Tekniska
högskolans fackavd. för skeppsbyggnadskonst
1900, innehade anställningar vid Söderhamns
och Bergsunds varv samt hos Bederi-a.-b.
Nordstjärnan i Stockholm, blev 1914 förste
byråinspektör vid den då inom
Kommerskollegium inrättade fartygsinspektionsavd., var
1921—29 överkontrollör och chef för
skepps-mätningsavd. inom samma ämbetsverk samt
blev 1929 kommerseråd och chef för
fartygs-inspektionsbyrån där. L. var under
världskriget mycket anlitad som sjöfartsexpert samt
har deltagit i flera internationella
avtalsförhandlingar om sjöfarts- och
skeppsmätnings-frågor. G. H-r.
Lindblom, Alexis Edvard, botanist
(1807—53), adjunkt i praktisk filosofi i Lund
1831—51. Han ägnade sig huvudsaki. åt
växttopografiska och växtgeografiska
studier, särskilt ang. Blekinge och s. Norge. L.
uppsatte och redigerade 1839—46 Botaniska
Notiser. T. K.*
Lindblom, Andreas Adolf Fredrik,
konstforskare, museiman (f. 1889 8/2), bror
till Chr. J. L. Blev amanuens vid Vitt.-akad.
och Statens historiska museum 1910 och
1917 vid
Nationalmuseum, fil. dr 1916,
docent i konsthistoria
vid Stockholms
högskola s. å., prof, där
1925 (t. f. prof. 1921),
lärare i konsthistoria
vid Konsthögskolan
1925, Nordiska
museets styresman 1929.
— L. valde från
början till
specialstudium medeltidens konst,
ordnade
Birgittaut-ställningen 1918,
konstskatter i Vadstena klosterkyrka s. å.
och nyordnade 1921 Statens historiska
mu
seums medeltidsavd. Senare har han
behandlat 1700-talskonsten i Sverige och dennas
rötter i utländsk, framför allt i fransk
jordmån. Bland hans skrifter märkas »La
pein-ture gotique en Suède et en Norvège» (1916),
»Nordtysk skulptur och måleri i Sverige från
den senare medeltiden» (s. å.), »Den heliga
Birgitta, bildverk i skulptur och måleri från
Sveriges medeltid» (1918), »Fransk
barock-och rokokoskulptur i Sverige» (1923), »J.-Ph.
Bouchardon och de franska bildhuggarna vid
Stockholms slott under rokokotiden» (1924),
»Stockholms slott genom seklerna» (1925) och
»Rokokon» (i »Bonniers Konsthistoria», 1929)
samt tills, m. Agnes Branting »Medeltida
vävnader och broderier i Sverige» (2 bd, 1928
—29), arbeten, fotade på grundlig lärdom och
omfattande förstahandsstudier. G-g N.
Lindblom, Christian Johannes,
teologisk författare (f. 1882 7/e), bror till A.
A. F. L. Blev teol. lic. 1908, docent i
exege-tik i Uppsala 1909, teol. dr i Lund 1912. L.
antog 1924 kallelse till
prof, i exegetik vid
Åbo svenska akad.;
han har där varit en
synnerligen
betydelsefull och verksam kraft
vid dess teologiska
fakultets organisation
och vid dennas
förbindelse med svenskt
kyrkoliv i Finland.
Bland L:s skrifter
märkas »Senjudiskt
fromhetslif enligt
Sa-lomos psalmer» (1909),
»Das ewige Leben. Eine Studie über die
Ent-stehung der religiösen Lebensidee im Neuen
Testament» (1914), »Studier till en ny
provöversättning av Syraks bok» (1915), »Jesu
missions- och dopbefallning» (1919), »Kanon
och apokryfer» (1920), »Skandalön. Eine
lexi-kalisch-exegetische Untersuchung» (1921), »Die
literarische Gattung der prophetischen
Lite-ratur» (1924), »Hosea, literarisch untersucht»
(1927). Av L:s »Handbok till Nya
Testamentet» ha utkommit Matt-, Mark., Luk., Rom.,
1 och 2 Kor. samt Gal. (1917—23).
Tills, m. E. Eidem och J. Lundberg har L.
utgivit »Bibelkonkordans» (1921—22). L. var
led. av senaste bibelkommissionen (se d. o., sp.
205). Han utnämndes 1930 till prof, i
exege-tisk teologi vid Lunds univ. E. A.
Lindblom, Jakob Axelsson,
ärkebiskop (1746 27/6—1819 18/2). Tillhörde en i
öst-götastiftet verksam och framskjuten
prästsläkt. Student i Uppsala, blev L. fil. mag.
där 1770, docent 1773
och skytteansk prof.
1781. När Gustav III
besökte Uppsala akad.
1786,
uppmärksammade han särskilt L.,
som med starka
humanistiska och vittra
intressen förenade ett
behagligt
umgängessätt. Konungens
ynnest förskaffade L.
Linköpings
biskopsstol 14 dec. 1786,
var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
