Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblom, Jakob Axelsson - Lindblom, Karl Gerhard - Lindboe, Jacob Albert - Lindborg, Axel Edvin - Lindborg, Ingeborg, f. Andreason - Linde (stad) - Linde (socken på Gotland) - Linde (landskommun i Västmanland) - Linde, Karl Paul Gottfried von - Linde, von der, släkt - Linde, Erik Larsson von der - Linde, Lorentz von der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Lindblom, K. G.—Linde
1210
på följde teol. doktorsvärdighet 1793 och 1809
kallelse till Sv. akad. efter Lehnberg. Trots
grunda teologiska kunskaper och stark
påverkan av den rådande neologien blev L. en
dugande stiftschef och eforus; han utsågs
1805 till ärkebiskop. I prästeståndet
medverkade L. 1809 till den nya politiska erans
befästande. lians namn är förknippat med
den länge använda »Lindblomska katekesen»
(1810; många uppl.) och med 1811 års
kyrkohandbok. L:s självbiogr. är tr. av L. Stavenow
i Uppsala Univ:s Årsskrift 1925. B. A.
Lindblom, Karl Gerhard, etnograf (f.
1887 2®/8), fil- dr 1916, prof, och föreståndare
vid Riksmuseets etnografiska avd. 1929 (t. f.
sedan 1924). L. har företagit
forskningsfärder till Östafrika 1910
—12 och 1920. Jämte
språkvetenskapliga
arbeten har han bl. a.
utgivit ett större
etnografiskt arbete, »The
Akamba in British
East Africa» (1916;
tillökad uppl. 1918—
20), jämförande
publikationer i afrikansk
etnografi, bl. a. om
jakt och
fångstineto-der, jämte en bok om
Surinams buschneger-
kultur (1924). Bland hans reseskildringar
märkas »Afrikanska strövtåg» (1914) och »I
vildmark och negerbyar» (1921). L. utgav 1924
det populärvetenskapliga verket »Ur Afrikas
upptäcktshistoria». G. B-r.
Lindboe [-bo], Jacob Albert, norsk
jurist, politiker (1843—1902). Slog sig ned
som overretssakförer i Trondhjem 1869 och
var från 1892 lagman i Eidsiva- och
Frostatings lagdöme. L. var stortingsman (vänster)
1895—1900 och spelade en framträdande roll i
unionsdebatterna, särskilt 1895, då han
förklarade sig vilja vara med om blott e n
förhandling på det unionella området: den
statsrätts-liga gemenskapens avveckling genom en enig
och fredlig upplösning av unionen. J. J-n.
Lindborg, Axel Edvin, målare,
konservator (f. 1876 23/3). Studerade vid Konstakad.
1904—05 och därefter i utlandet såväl måleri
som tavelrestaurering. Har utställt
landskapsmålningar och idkat en omfattande
verksamhet som konservator av målningar och även
skulpturer, altarskåp o. a. G-g N.
Lindborg, Ingeborg, f. Andreason,
miniatyrmålarinna och grafiker (f. 1876 10/8),
1907—25 gift med A. E. L. Är representerad
med etsningar i Nationalmuseum, Stockholm,
och i kungl. bibi, i Köpenhamn. G-g N.
Linde, stad, dets. som Lindesberg (se d. o.).
Linde, socken i Gotlands södra härad,
närmast n. om Hemse; 22,61 kvkm, 407 inv. (1930).
I s. bördig slätt och en del av Stånga myr, i
n. bergklintar och skog. 857 har åker, 1,190
har skogs- och hagmark. Ingår i Fardhems,
L. o. Lojsta pastorat, Visby stift. Södra kontr.
Linde, landskommun i s. Västmanland,
Lindes och Ramsbergs härad (se d. o., med karta),
Örebro län, kring staden Lindesberg; 504.19
kvkm, 8,601 inv. (1930). 7.943 har åker, 35.304
har skogs- och hagmark.
Industrianläggningar: Guldsmedshyttan, Storå, Dalkarlshyt-
tan, Vedevåg och Gusselhyttan. Flera
gruvfält, bl. a. Ingelshyttefältet, Stripa, Högbans
och Grönvolds. I L. ligger hembygdsgården
Siggebohyttan (bergsmansgård). L. är delat
på Linde (331,41 kvkm, 4,852 inv.) och
Guld-smedshyttans (se d. o.) församl., den förra
tills, m. Lindesbergs stadsförsamling ett
pastorat, den senare pastorat i Västerås stift,
Fellingsbro kontrakt.
Linde, Karl Paul Gottfried von,
tysk ingenjör (f. 1842). Var 1868—79 och från
1892 prof, vid tekniska högskolan i München.
L. är en av föregångsmännen inom den
moderna kyltekniken, konstruerade 1895 en
praktiskt användbar ismaskin och sedermera
apparater för tillverkning av flytande luft.
Linde, von der, svensk släkt,
härstammar från holländaren Lorentz
Eriksson (d. 1611), som blev handelsman i
Stockholm. Hans son Erik Larsson adlades 1631
med namnet von Lindö ö, sedermera
ändrat till von der Linde (om honom se nedan).
Dennes söner, däribland Lorentz v. d. L. (se
nedan), blevo friherrar 1651. Ätten utdog på
manssidan 1676.
Linde, ErikLarssonvonder,
finansman (d. 1636); jfr släktöversikten. L. var född
i Holland och flyttade 1602 till Stockholm,
där han bedrev en omfattande handelsrörelse,
som snabbt gjorde honom till en av Sveriges
rikaste män. Hans stora iförmögenhet satte
honom i stånd att lämna kronan stora
försträckningar. Utan att vinna Gustav II
Adolfs förtroende togs han dock av denne i
anspråk i finansförvaltningen och i en mängd
utländska affärstransaktioner. 1630 blev han
räntmästare och adlades 1631; jfr släktart.
ovan. Även under förmyndarregeringen fick
L. flera viktiga finansiella uppdrag. Hans
brev till A. Oxenstierna 1621—36 äro utg. av
N. Edén i Oxenstiernas »Skrifter och
bref-växling», 11:11 (1905). — L. lät på
1630-talet uppföra huset (nuv.) Västerlånggatan
68—Kornhamnstorg 51 i Stockholm, ett av
de förnämligaste byggnadsminnena från
1600-talets Stockholm. B. E-r.
Linde, Lorentz von der, frih., krigare,
riksråd (1610—70), son till E. L. v. d. L. Blev
under trettioåriga kriget överste för ett reg:te
tyskar, 1647 generalmajor samt 1651 frih.,
riksråd och krigsråd.
Han blev 1655 general
av infanteriet, 1658
fältmarskalklöjtnant
och 1665 fältmarskalk.
Under polska kriget
var han först (redan
1655) guvernör i
El-bing och
överkommendant över
garnisonerna i Preussen och
Po-merellen, sedan hertig
Adolf Johans närmaste
man och från aug. 1659
dennes efterträdare i
styrelsen över Västpreussen och i högsta
befälet över svenska hären där. L. var en
lev-nadslustig och vänsäll herre, stod i gunst hos
drottning Kristina och var nära förtrogen
med Karl X Gustav före dennes
tronbestigning. Brev från L. till Karl Gustav 1647 med
enträgna maningar till tålamod och lugn av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
