- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
1211-1212

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linde, Lorentz von der - Lindeberg, Anders - Lindeberg, Carl Johan - Lindeberg, Gustaf Wilhelm - Lindeberg, Knut Mauritz - Lindeblad, Assar - Lindegren, Agi (August)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1211

Lindeberg—Lindegren, A.

1212

vaktan äro tryckta i Handlingar rörande
Skandinaviens Historia, bd XXVII (1845). I
rådets strider på 1660-talet räknades L. till
rikskanslern De la Gardies vänner (se brev
till denne i Hist. Tidskr. 1913). G. W-k.

Lindeberg, Anders, författare, teaterman
(1789—1849). Vart student i Uppsala 1806,
gick ut i kriget 1808, deltog som fänrik i
sjöstrider och landstigningen vid Kimito i
Finland, i kriget mot
Napoleon 1813 och i
norska kriget 1814,
hemsändes som
övertalig officer och fick
1821 kaptens avsked.
Sin författarbana
började han med en
fos-foristparodi 1815,
polemik mot
Greves-möhlen och politiska
småskrifter,
medarbetade från 1816 i
Wall-marks Allmänna
Journalen och inköpte 1821

Stockholms Posten. 1819 fick L. Sv. akad:s
stora pris för dikten »Mina drömmar», 1820 och
1827 mindre priset; han var en
fransk-akademisk epigon och skrev kritiker i samma anda.
Urspr. närmast regeringsvänlig, övergick L.
1832 till oppositionen, sedan regeringen
avslagit hans ansökan att i Stockholm få
upprätta en teater, vilket L. betecknade som
införandet av ett olagligt teatermonopol.
Häftigt angripen, bl. a. av Bernhard von Beskow,
som i »Flugsmällan» anonymt hånade hans
person och författarskap, försvarade han sig
envist. Stockholms Posten, där han infört den
uppmärksammade artikelserien »Sverige år
1808 och år 1832» (sedan i bokform, 3 uppl.),
måste upphöra, överflyglad i konkurrensen.
Den process han väckt mot »Flugsmällans»
utgivare, en sufflör, utföll till L:s nackdel.
1834 åtalades han för högmålsbrott på grund
av uttryck i en inlaga emot teatermonopolet,
häktades och dömdes till döden (19 juni);
straffet fastställdes av Högsta domstolen, och
L. vägrade att mottaga den av kunglig nåd
tillagda förvandlingen till tre års fängelse på
fästning. L:s ståndaktighet gjorde honom till
allmänhetens gunstling, och subskriptionen på
L:s »Samlade arbeten» (2 bd, 1835) vann
storartad framgång. Den reaktionära styrelsen,
som blott velat skrämma, befann sig i svårt
bryderi, och påhittet om allmän amnesti för
politiska och högmålsbrott med anledning av
25-årsminnet av Karl XIV Johans
landstigning i Sverige väckte blott löje över
myndigheternas snöpliga reträtt. L. lockades ur
fängelset med list och utestängdes. Genom
sitt hårdnackade beteende bidrog L. att
underminera regeringens auktoritet och
domstolarnas servilitet. Han hade 1833 ingått i
Aftonbladets redaktion, där han kvarstod till
1842, då han, utan tillstånd, som ständigt
vägrades, men utan att hindras eller åtalas,
öppnade Nya teatern, som han med
oegennyttig energi fått till stånd. Bristande
konstnärliga och ekonomiska resurser tvungo
honom redan 1844 att lämna den. Ett halvår,
dec. 1844—april 1845, utgav L.
oppositions-bladet Dagen och återgick 1847 till
Aftonbladet. Av L:s politiska skrifter må vidare

nämnas »Bidrag till Sveriges historia efter
den 5 nov. 1810» (2 bd, 1839) och »Två år af
konung Oscars regering» (1846). Han skrev
även sorgespelet »Blanka» (1822), historiska
romaner m. m. och’ översatte operatexter (bl. a.
»Friskytten», 1823) och dramat »Toni» (1832).
— Biogr. (1918) av L:s sonson revisorn
i Generalpoststyrelsen H j a 1 m a r L. (f. 1866
16/a), som även skrivit »Prinsen av Wasa»
(1921), »Görtz» (1925) och en biogr. över
Pech-lin (»En ränksmidare», 1928). R-n B.

Lindeberg, Carl Johan, botanist (1815
—1900), lektor vid Göteborgs högre
latinläroverk 1859—89. Genom talrika resor i
Bohuslän och n. Halland blev han grundlig
kännare av Sveriges v. kustprovinsers
faneroga-mer och gjorde särdeles vackra fynd. På
utredande av de skandinaviska formerna av
åtskilliga kritiska växtsläkten, ss. Ilieracium,
Rubus, Atriplex och Glyceria, nedlade han
dugande arbete samt utgav över Ilieracium
och Riibus högt värderade exsickat. T. K.*

Lindeberg, Gustaf Wilhelm,
missions-historiker (f. 1878 3/4). Blev teol. lic. i Lund
1908, regementspastor vid Södra skånska
inf.-reg:tet 1909 och lektor vid
folkskolesemina-ret i Lund 1919. Teol. dr 1918, blev L. 1919
docent i missionshistoria. Bland hans
skrifter märkas »Protestantismen i Japan 1859
-—-1913» (1918; doktorsavh.), »Den
evangeliska missionen» (1922), »De svenska
missionerna» (s. å.), »Världsmissionens nutidsläge»
(1927), »Katolicismen i ljuset av dess
missionsverksamhet» (1928) och »Märkesmän i
missionshistorien» (1929). L. redigerade 1910—
20 Lunds Missionstidning och utger från 1921
dess forts., Den Evangeliska Missionen. E.Nwn.

Lindeberg, Knut Mauritz, ämbetsman,
matematiker (1848—1914), överdir. och chef
1908 för Kontroll- och justeringsstyrelsen, 1910
för Kontrollstyrelsen. L. var led. av
kommittén ang. beskattning av maltdrycker och
av vitbetssockertillverkningen (1891) m. fl.
kommittéer i nykterhetsfrågor. L. utgav ett
par matematiska avh. i öfversikt af
Vet.-akad:s Förhandi., en »Lärobok i fysik» (övers,
och bearb. efter H. Christies norska original,
1876; 5:e uppl. 1897) m. m. Hm.

Lindeblad, Assar,
författare (1800—48).
Prästvigdes 1823 och
vart fil. dr 1829 i
Lund, docent där i
estetik 1831,
kyrkoherde i Öved 1836,
häradsprost 1847. L. var
en Tegnérepigon,
flitig ej minst som
till-fällighetsskald, utgav
dikter, . predikningar,
en monogr. över H.
Schartau (1837; 2:a
uppl. 1864) m. m.

»Samlade vittra skrifter», I, utg. med biogr.
av P. Wieselgren 1851. Jfr E. Wrangel, »En
Lundaskald» (1922). R-n B.

Lindegren, Agi (August), arkitekt (1858
—1927). Studerade vid Tekniska högskolan
och Konstakad. 1877—85 samt i utlandet.
Bland L:s byggnadsverk märkas i Stockholm
Biologiska museet (1893, i träkonstruktion)
och Gustav-Vasakyrkan (se Gustav Vasa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:17:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free