Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Lindgren, A. E.—Lindh
1226
ett fullt avslutat »Musiklexikon» (aldrig
utgivet). Nämnas må hans
Södermansstu-dier i Svensk Musiktidning 1887—88. T. N.
Lindgren, Armas Eliel, finländsk
arkitekt (1874—1929). Blev arkitekt 1897 och
öppnade med E. Saarinen och H. Gesellius
en firma, som bildade skola i den finländska
arkitekturen: en
nationell byggnadsstil
med romantisk
karaktär. Från denna
tid härstamma
försäk-rings-a.-b. Pohjolas
hus, nationalmuseum
(se Helsingfors,
bild 14) m. fl. Firman
upplöstes 1904, och L.
har senare i en av
tysk arkitektur
påverkad stil ritat bl. a.
Estoniateatern i
Reval samt Nya
student
huset, livförsäkringsbolagen Suomis och
Kalevas hus, alla i Helsingfors. L. gjorde en
stor insats som ledare för högre
konstindustri-avd. vid Centralskolan för konstflit i
Helsingfors och prof, i arkitektur vid Tekniska
högskolan från 1921. I Åbo domkyrkas
restaurering var L. en av de ledande. H. E. P.
Lindgren, Erik, trädgårdsman (1828—
1911). Var 1863—4900 föreståndare för
Lant-bruksakad:s trädgårdsavd. vid
Experimental-fältet. L. är en av de förnämsta
märkesmännen på trädgårdsskötselns område i Sverige.
Han lyckades ieke blott uppdriva de honom
anförtrodda trädgårdarna utan ock på olika
sätt främja svensk trädgårdsodling, i
synnerhet fruktodling. 1861 utgav han
»Trädgårdsbok för folkskolor och landtmän». 1862—
1901 redigerade han Tidning för
Trädgårdsodlare. Han utgav bl. a. »Handledning i
trädplantering» (1865) och, tills, m. A. Pihl och
G. Löwegren, en förtjänstfull »Handbok i
svenska trädgårdsskötseln» (1872—84). C.G.D.
Lindgren, Gustaf Axel Herman,
arkitekt (f. 1863 4/u). Studerade vid Tekniska
högskolan och Konstakad. samt i utlandet,
anställdes vid överintendentsämbetet 1887, i
Fångvårdsstyrelsen 1890, blev hovintendent
1899 och lärare vid Tekniska högskolan 1905.
— L. har lämnat ritningar till bl. a.
kremato-riet på Norra begravningsplatsen och
polishuset på Kungsholmen i Stockholm, rådhuset
i Motala, Karesuando kyrka och Sjougdnäs
kapell i n. Jämtland samt privatbyggen i
Stockholm, Djursholm och Saltsjöbaden. Han
har lett restaureringen av
Riddarholmskyr-kans inre (fullb. 1922) och delvis ombyggnad
av Nationalmuseums inre (efter 1914). L. har
även verkat som möbelarkitekt. G-g N.
Lindgren, Hellen, litteraturkritiker (1857
—1904), son till författarinnan Amanda
Kerf-stedt (se d. o.), student i Uppsala 1876, sedan
1878 bosatt i Stockholm, teater- och
litteraturkritiker i Aftonbladet och Ny Ill. Tidning.
Medarbetade dessutom i flera tidningar och
tidskrifter. Skr.: »Vittra stormän» (1894),
»Sveriges vittra storhetstid» (2 dir, 1895—
96; från frihetstiden till nyromantiken),
»Henrik Ibsen» (1903), »Johan Ludvig Runeberg»
(1904) och »Diktareporträtt» (1907). Var
essäist, närmast efter engelskt mönster. R-n B.
Lindgren, Henrik Gerhard,
orientalist, bibelöversättare (1801—79). Blev 1830
adjunkt i grekiska och österländska språken
i Uppsala, prästvigdes 1836, fick 1838
professors titel, blev 1841
kyrkoherde i Tierp och
1860 teol. dr. Han
var riksdagsman i
prästeståndet 1847—
66. Utpräglat
konservativ, hörde L. till [-representationsförändringens-]
{+representationsföränd-
ringens+} häftigaste
motståndare. Trots
sina strängt
högkyrkliga åsikter uttalade
han sig dock som
vetenskaplig teolog ofta
med en mycket stor
fördomsfrihet. L. utgav bl. a. »De dialectis
semiticis» (1822), »De lingua neo-arabica»
(1829), »Quinquagesima sexta Al-corani sura,
svethice versa» (1829) samt övers, från
grundtexten av Jobs bok (metrisk övers. 1831),
profeten Jesaja (1842—43), Pentateuken (1854
—56), Josua bok, Domareboken, Samuels
böcker och Konungaböckerna (1862) samt Höga
visan (»Jungfrun från Sulem eller Salomos
höga visa. Ett ebreiskt drama», 1875). 1861
insattes L. i bibelkommissionen. (P. L.)
Lindgren, Johan Olof, filantrop (1840
—1910), urspr. folkskollärare, grundare av
Tras skolan (se d. o.).
Lindgren, Waldemar, geolog (f. 1860 w/2).
Efter studentexamen i Kalmar 1878 avlade
L. 1883 gruvingenjörsexamen vid bergakad. i
Freiberg i Sachsen. Efter att i 25 år ha
verkat som geolog (delvis som chefgeolog) vid
geologiska undersökningen i U. S. A. blev L.
1912 prof, i ekonomisk geologi vid Institute
of technology i Cambridge, Massachusetts.
Han blev 1916 fil. hedersdr vid Princeton
university. L:s verksamhet, som utmärkt
sig genom grundlig vetenskaplighet och kloka
praktiska synpunkter, har haft mycket stort
inflytande på malmgeologiens utveckling ej
blott i U. S. A. utan även i världen i
övrigt. Han har bl. a. utgivit uppsatser
om mineral från Långban i Geol. Fören:s i
Stockholm Förhandi. 1881—84, »Metasomatic
processes in fissure-veins» (Transactions of
the American Institute of Mining Engineers
1900), »The gold-quartz veins of Nevada
city and Grass valley districts,
Califor-nia» (1896), »The copper deposits of the
Clifton-Morenci district, Arizona» (1905) samt
(tills, m. F. L. Ransome) »Geology and gold
deposits of the Cripple creek district,
Colorado» (1906; de tre sistnämnda i U. S.
Geolo-gical Survey’s publikationer) och slutligen
läroboken »Mineral deposits» (1913; 3:e uppl.
1928). N. Zn.
Lindh, en familj av boktryckare och
bokförläggare i Örebro och Stockholm. —
Johan Lindh (1723—83) inrättade 1752
boktryckeri i Örebro, där han huvudsaki. tryckte
abc-böcker, katekeser och psalmböcker.
Sonen Johan Per L. (1757—1820) övertog
efter faderns död örebrotryckeriet 1784 men
sålde det 1798 till en yngre bror (se nedan).
Själv inköpte L. 1791 Lars Salvius’ förlag
i Stockholm, där han bl. a. förläde Vet.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
