Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindh, A. Th.—Lindhagen, C. A.
1227
akad:s och Vitt.-akad:s publikationer,
Kellgrens, Lidners, Oxenstiernas och Adlerbeths
skrifter m. m. P. A. Norstedt köpte efter
L:s död hans boktryckeri och stilgjuteri, hans
boklåda, en del av hans förlag samt
kontraktet (av 1817) med Vet.-akad. — Nils
Magnus L. (1775—1835), den föregåendes
bror, fick 1798 övertaga tryckeriet i Örebro,
öppnade därjämte förlagsverksamhet samt
köpte boktryckerier i Jönköping och
Västerås. L. var på sin tid den kanske
förnämste bokförläggaren i Sverige. Han lade
an på lärda verk, lexikon och språkläror.
Till hans förlag hörde Franzén, Choræus,
Ni-cander, Gibbon, W. Scott m. fl. Firman
övertogs efter honom av hans son Per Magnus
L. (d. 1843), som inköpte Palmblads m. fl:s
förlag och övertog »Biografiskt lexikon» från
6:e bandet. Till disponent för firman N. M.
Lindh antogs 1845 Abraham Bohlin
(1810—90). Denne ökade förlaget med namn
som Atterbom, Runeberg, B. E. Malmström,
Fahlcrantz och Bottiger. 1868 köpte Bohlin
firman men sålde s. å. och 1874 sina förlag till
F. & G. Beijer i Stockholm (jfr B e i j e r, F.
U. P.). Till Kungl. bibi, överlämnades, efter
skedd utgallring, firman N. M. Lindhs
brevväxling. — Litt.: H. Schück, »Den svenska
förlagsbokhandelns historia» (1923); »P. A.
Norstedt & söner. Jubileumsskrift 1823—
1923» (1923; av C. G. Laurin); H. Wieselgren,
»Firman Lindh i Örebro och Stockholm» (i
»Ur skilda portföljer», 1893). R. G.*
Lindh, Anders Theodor, finländsk
skald (1833—1904). Efter att ha utbildat sig
till forstman blev L. 1871 jur. kand, och 1874
justitierådman i Borgå. Han publicerade flera
diktsamlingar (»Dikter», 1862; 2:a, tillökade
uppl. 1875, m. fl.), tidigare påverkade av
engelsk lyrik och Heine, senare av norsk
realism, samt författade skådespel. L:s
fosterländska diktning var verkningsfull;
lystrings-sången »Nylänningarnes marsch» sjunges
allmänt. H. E.P.
Lindh, Johan Erik, finländsk målare
(1793—1865). Föddes i Sverige, var elev av
Konstakad., fick Stockholms målareämbetes
gesällbrev 1814, flyttade 1817 till Finland
och fick mästarbrev i Vasa 1822. L. målade
ett otal porträtt, stereotypa men utmärkta
för stor likhet. H. af S.*
Lindhagen, svensk släkt, härstammar från
gästgivaren i Målbäck (Skeda socken,
Östergötland) Samuel Lindh, vars son
gästgivaren Daniel Lindh ändrade namnet till
Lindenhagen. Fr. o. m. dennes son
kyrkoherden i Askeby Daniel L. (1750—1819)
skriver sig släkten Lindhagen. Om den
sistnämndes sonsöner D. G. L. och Claes Albert
L. samt den senares barn Carl Albert L. och
Anna J. J. L. se nedan. De två sistnämndas
halvbror Arthur L. (f. 1884 21/7) blev 1916
t. f. revisionssekr., 1918 led. av
Lagberedningen, 1920 hovrättsråd i Svea hovrätt, 1923
revisionssekr. och 1929 justitieråd. Han är
sedan 1929 ordf, i Svenska turistföreningen.
Kusin till Carl Albert L. var Lars T e
o-d o r L. (1863—1923), som 1894—1914 var
föreståndare för Israelsmissionen och därefter
kyrkoherde i Engelbrekts församling i
Stockholm.
Lindhagen, Anna Jakobina
Johan
1228
na, inspektris (f. 1870 7/4); se släktart.
Var anställd i Norstedt & söners bokförlag,
ägnade sig därefter åt sjukvårds- och
samhällsarbete och blev 1902
barnavårdsinspek-tris vid Stockholms fattigvårdsnämnds
ut-ackorderingsbyrå. Hon har varit sekr. i
Sveriges kvinnliga fredsförening (1898—1912),
ordf, i Stockholms rösträttsförening och
centralstyrelsemedlem i L. K. P. R. (1903—20)
samt efter världskriget ledande inom sv. avd.
av Internationella föreningen Rädda barnen
och för dennas räkning gjort resor i Lettland,
Belgien m. fl. länder. Hon har varit en av
pioniärerna för koloniträdgårdsrörelsen i
Stockholm. Anna L. var 1911—22 led. av
stadsfullmäktige och har energiskt verkat för
såväl naturskydd som bevarande av kulturellt
intressanta byggnader och minnesmärken, är
medl. av stadsplanenämnd och skönhetsråd.
Hon redigerade 1911—25 den
socialdemokratiska tidskriften Morgonbris. Har utgivit
politiska och sociala broschyrer samt rikt
illustrerade böcker, »Koloniträdgårdar och
planterade gårdar» (1916), »Idyller och utsikter,
bilder från Stockholm» (1923) m. fl. E. H-n.
Lindhagen, CarlAlbert, politiker,
kommunalman, jurist (f. 1860 17/12); se släktart.
Blev jur. kand, i Uppsala 1883, fiskal i Svea
hovrätt 1890, assessor där 1891 och ord.
revisionssekr. 1899. Han
var 1903—30
borgmästare i Stockholm. L.
valdes mars 1897 till
led. av Andra
kammaren för Stockholm,
tillhörde denna
kammare t. o. m. 1917 och
är sedan 1919 led.
av Första kammaren.
1901—11 var han led.
av lagutskottet. L.
tillhörde 1897—99
Folkpartiet, ingick
1900 i Liberala
sam
lingspartiet, utträdde 1907 ur detta, ingick
1909 i socialdemokratiska riksdagsgruppen,
lämnade denna våren 1917 och var led. av
vänstersocialistiska partiet till 1923, då han
vid dettas sprängning återgick till det
socialdemokratiska partiet. Nov. 1917—mars 1918
var han huvudred, för den då
vänstersocialistiska tidningen Folkets Dagblad Politiken.
Av Stockholms stadsfullmäktige har L. varit
led. 1903—09 och från 1910. Sedan 1902 är
han led. av styrelsen för Stockholms
högskola samt var 1912—14 högskolans inspektor.
Som motionär, interpellant och debattör
har L. varit en av riksdagens flitigaste
medlemmar samt därvid särskilt intresserat sig
för jord-, kvinno- och sociala frågor, den
internationella fredsrörelsen och strävandena
för ett världsspråk. Han började 1902
motionera om allmän rösträtt för kvinnor och har
bl. a. motionerat även om republik (1912,
1914) och enkammarsystem, intressepolitikens
ersättande med »samvetspolitik», pressens
reformering samt om uttalande för allmän
avrustning, rasernas likställighet och Asiens
rätt. Många av hans motioner ha gällt
jord-och skogsfrågor. Hans motion 1901 om
lagstiftningsåtgärder för vidmakthållande av
jordbruksnäringen inom skogsbygderna i
Norr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
