Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindhagen, Carl Albert - Lindhagen, Carl Arvid - Lindhagen, Claes Albert - Lindhagen, Daniel Georg - Lindhard, Erik - Lindhard, Jens Peter Johannes - Lindheström, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Lindhagen, C. A.—Lindheström
1230
land och Dalarna resulterade i en
riksdagsskrivelse, som medförde tillsättande av den
s. k. Norrlandskommittén, varav L. var
medlem (1901—04). På grundval av dess förslag
genomfördes senare en lagstiftning om bl. a.
förbud för bolag att köpa jord på landet
samt arrende- och vanhävdslagar för
skogsindustriens hemman och särskild
ägostyck-ningslag för Norrland. Han var 1912 led. av
och ordf, i »Värmlandsutredningen» och 1919
—23 led. av jordkommissionen (ordf, från
1922). Som stadsfullmäktig har L. särskilt
gjort inlägg i jord- och stadsplanefrågor,
verkat för tomträttens tillämpning och tagit
initiativ till tillkomsten av
lantegendoms-nämnden.
L. deltog 1915—16 i Fordexpeditionens
fredsarbete och stiftade 1916 »1916 års
freds-kommitté» (ordf. 1916—19) med uppgift att
stödja de undertryckta nationaliteternas rätt
i alia världsdelar. 1915—18 var han ordf, i
hjälpkommittén för Litauen. Han bildade
1919 Förbundet för humanistisk politik och
utgav 1920—23 dess månadsblad Sol och Jord.
För sina »humanistiska» idéer har han verkat
även vid nordiska och internationella
fredskongresser av skilda slag.
Förutom tidnings- och tidskriftsuppsatser
samt flygskrifter har L. författat bl. a.
»Drömmar och stridslinjer» (4 dir, 1906—
17), »Norrlandsfrågan» (1906), »Jordfrågan»
(1907), »I revolutionsland» (1918; om besök
s. å. i Ryssland och Finland) och »På
vikinga-stråt i västerled» (1926). — Litt.: Z. Höglund,
»C. L. En idépolitiker» (1910); E. Hedén,
»En svensk idépolitiker» (i Litteraturen 1919);
J. Landquist i »Det levande förflutna» (s. å.);
festskriften »Carl L.» (på 60-årsdagen 1920;
med bibliogr.). Ths.*
Lindhagen, Carl Arvid, astronom (1856
—1926), son till D. G. L. Blev fil. dr i
Uppsala 1888 och var 1892—1924 lektor i
Stockholm. L. behandlade i talrika skrifter ett
flertal intressanta frågor ang.
kalenderväsendet och dess historia. K. Lmk.
Lindhagen, Claes Albert, ämbetsman,
kommunalman (1823 25/7—87 21/io); se
släktartikeln. Blev student 1841, fil. kand. 1847
och fil. dr 1848 samt avlade 1849 examen till
rättegångsverken, allt
i Uppsala. L. blev
1854 fiskal i Svea
hovrätt, 1860
assessor, 1863
revisions-sekr., 1864
expeditionschef i Civildep.,
1869 byråchef för
lagärenden i
Justitie-statsexpeditionen och
1871 led. av Lagbyrån
samt var 1874-—86
justitieråd. Enl.
särskilda uppdrag
sammanfattade L.
försla
gen till 1868 års ordningsstadga samt 1874
års byggnadsstadga och brandstadga för rikets
städer ävensom 1874 års hälsovårdsstadga för
riket. Alltsedan början av de nya
kommunalförfattningarnas tillämpning (1863) var han
stadsfullmäktig i Stockholm (v. ordf, från
1879). Inom denna kår samt dess
beredningsutskott och stadens drätselnämnd utövade L.
en energisk och inflytelserik verksamhet,
särskilt i frågor ang. Stockholms reglering och
sundhetsförhållanden. För 1870- och
1880-talets stadsplaner och deras lyckliga
finansiering har huvudstaden väsentligen honom att
tacka. För stiftandet och organiserandet av
Stockholms högskola var L. verksam mer än
någon annan. Han blev denna skolas
inspektor och själen i dess styrelse. L. var 1869 led.
av Andra och från 1883 av Första kammaren.
Stockholms stad reste 1891 hans gravvård på
den efter honom uppkallade »Lindhagens
kulle» på Norra begravningsplatsen. G. V. G.*
Lindhagen, Daniel Georg, geodet och
astronom (1819—1906); se släktartikeln. Blev
fil. dr i Uppsala 1848, var 1849—55 ord.
astronom vid observatoriet i Pulkova. Led. av
Vet.-akad. 1859 och
dess sekr. 1866—1901.
— L. erhöll 1865
professors n. h. o. v. L:s
förnämsta
vetenskapliga insatser falla
inom geodesiens område.
Han tog verksam del i
den av W. Struve
organiserade ryska
gradmätningen och
avslutade i Torneål851
mät-ningsoperationerna,
varvid bl. a. svenska
och ryska
triangelnä
ten sammanknötos. I Sverige utförde L.
geodetiska och astronomiska arbeten för
Sveriges deltagande i den europeiska
gradmätningen. Hans insatser som Vet.-akad:s sekr.
äro högt skattade, och akad. präglade 1909
en minnespenning över L. K. Lmk.
Lindhard, Erik, dansk växtfysiolog (1873
—1928), bror till J. P. J. L. Var 1895—99
assistent på Landbohöjskolen, 1904—09
assistent vid statens växtodlingsnämnd, 1909—23
föreståndare för Tystofte försöksstation samt
från 1923 prof, i växtodling vid
Landbohöjskolen. L. arbetade särskilt med
gräsfrö-undersökningar och växtförädling. P. E-t.
Lindhard, Jens Peter Johannes,
dansk fysiolog, gymnastikteoretiker (f. 1870),
bror till E. L. Var docent vid univ. i anatomi
och gymnastikteori 1909—17 samt blev prof,
där i gymnastikteori 1917 och ledare avuniv:s
gymnastiska laboratorium 1919. L. har
skrivit betydelsefulla fysiologiska avh. samt flera
gymnastikteoretiska arbeten, där han skarpt
angriper idrottens avarter. P. E-t.
Lindheström, Pehr, fortifikationsofficer (d.
före 1707). Var kammarskrivare i
Bergskollegium, medföljde som fortifikationsingenjör
Johan Rising på hans expedition till Nya
Sverige, dit de ankommo 1654. L. kartlade
hela Nya Sverige. Sedan holländarna 1655
intagit Trefaldighetsskansen, reste L. hem.
Hans karta över Nya Sverige finns
bevarad i reproduktion i T. C. Holms arbete om
Nya Sverige (1702). L:s roliga och värdefulla
resebeskrivning utgavs under titeln »Per
Lindeströms resa till Nya Sverige 1653—
1656» av N. Jacobsson 1923. I Sverige
tjänstgjorde L. först som
fortifikationsofficer och ledde 1661 kanalarbetena vid
Södertälje. 1679 insjuknade han svårt och var
från 1683 sängliggande. B. H-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
