Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Lins
1284
noggranna metoden att rikta 1. mot solen och
uppmäta avståndet från 1. till brännpunkten
(solbilden). Ligger den lysande punkten på
ändligt avstånd från L, uppkommer antingen
en reell (fysisk) bild av densamma,
näml, då de från denna utgående strålarna
efter sin gång genom 1. sammanbrytas till en
och samma punkt, bildpunkten, el. ock
en virtuell (även kallad geometrisk)
bild, då strålarna utgå divergerande ur L,
liksom om de utgått från en punkt framför
1., den virtuella bildpunkten.
Känner man l:s brännvidd, kan man beräkna
bildpunktens avstånd från 1., när ljuskällans läge
i förhållande till 1. är känt.
Om a är ljuskällans avstånd från 1., b
bildens avstånd från 1. och f, liksom förut,
brännvidden, har man
1 + 1 = 1
b f
Hos detta uttryck kunna i vissa fall en el.
flera termer bli negativa. Uttrycket är
vidare symmetriskt med avseende på a och b.
Detta innebär, att föremål och bild kunna
byta plats. Även genom följ, enkla
konstruktion kan bildpunktens läge bestämmas. Från
Bild 9.
den lysande punkten a (se bild 9) dragas två
strålar, den ena, am, genom 1 :s optiska
medelpunkt. den andra, ac, parallellt med
huvudaxeln. Strålen am går obruten genom 1.,
medan ac efter utträdandet ur 1. passerar dess
brännpunkt (F). Förlängas strålarna am och
cF, träffas de i b, vilket följaktligen är
bildpunkten för a. För en konkav 1. blir
konstruktionen olika endast därutinnan (se bild
Bild 10.
10), att strålen ac utgår i riktningen cd,
såsom om den kommit från den virtuella
brännpunkten F, till följd varav strålarna me
och cd icke träffas, sedan de genomgått 1.,
men deras förlängningar bakåt skära
varandra i punkten b, som således är den
virtuella bildpunkten. Föremål och bild kunna
således antingen befinna sig på ömse sidor om
1., då bilden är reell och omvänd, el. på samma
sida, då bilden är virtuell och rättvänd.
Vid konstruktionen av de bilder, som
uppkomma av lysande föremål med utsträckning,
spela utom optiska medelpunkten och de båda
brännpunkterna ännu två punkter, näml,
brytnings centra, C och Ci, bild 11, en
viktig roll. Brytningscentra ligga på dubbla
brännpunktsavstånden från 1. och ha den
egenskapen, att ett lysande föremål i ena
brytningscentrum ger upphov till en lika
stor bild i det andra. De konvexa 1. ge
reella, omvända bilder, när föremålet ligger
utanför brännpunkten. Dessa bilder äro
förstorade, om föremålet ligger mellan bryt-
Bild 11.
ningscentrum och fokus (bild 11), men bli
förminskade, om föremålet ligger utanför
brytningscentrum. Ett föremål, som däremot
ligger mellan brännpunkten och 1., avbildas
Bild 12.
virtuellt, rättvänt och förstorat (bild 12). Av
en ljuspunkt i fokus till en konvergerande 1.
erhålles ingen bild på ändligt avstånd,
emedan strålarna utgå parallella. De konkava
1. ge virtuella, rättvända, förminskade bilder
av föremålen, var dessa
än må placeras
framför 1. (bild 13. Mellan
1. och speglar råder
analogi på så sätt, att
en konvex 1. ger
samma slags bilder som en
konkav spegel och en
konkav 1. som en kon-
vex spegel (jfr Spegel). Såväl reella som
virtuella bilder kunna ses, om ögat placeras
bakom 1. i det utkommande strålknippets
riktning; men de reella bilderna kunna därjämte
uppfångas på en skärm, om denna placeras
på det ställe i rummet, där bilderna ligga. —
För att en 1. skall kunna rätt avbilda ett
föremål kräves, att den i möjligaste mån är
fri från sfärisk och kromatisk aberration (se
Aberration och Akromatism).
Ovan angivna formler och konstruktioner
gälla under förutsättning, att l:s tjocklek är
så liten, att den kan försummas i förhållande
till övriga storheter, t. ex. brännvidden. En
fullständigare teori över 1. har framställts
av Gauss. De optiska instrumenten äro vanl.
uppbyggda av ett system av 1. — Jfr A s t i
g-matism 2, Dioptri, Fotografiska
objektiv, Fyr, Kikare, Lupp,
Mikroskop och ögonglas. Litt.: A.
Glei-chen och E. Klein, »Schule der Optik» (3:e
uppl. 1925); M. v. Rohr, »Das Auge und die
Brille» (2:a uppl. 1918); W. Volkmann, »Praxis
der Linsenoptik» (1910). J. T.
2. (Fysiol.) I människans och de högre
djurens ögon finnes bakom regnbågshinnan
en klart genomskinlig kropp, som på grund
Bild 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
