Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Litteraturkritik—Littré
30
terhetens häfder efter Gustaf III:s död» (1873
—95) började en noggrannare källforskning.
Ett nytt stort framsteg betecknar H. Schücks
banbrytande, kulturhistoriskt betonade
fors-kargärning, varigenom särskilt den svenska
medeltids- och reformationstidslitteraturen
första gången kritiskt behandlades; han har
även skrivit en »Världslitteraturens historia».
Tills, m. Karl Warburg, som utförde ett
storartat pioniärarbete för den moderna svenska
1., utgav han »Illustrerad svensk
litteraturhistoria» (1895—97; i 3:e uppl., 1926 ff., äro
bd I—VI av Schück, VII av G. Castrén).
Mindre är »Svenska litteraturens historia» (3 bd)
av F. Böök, G. Castrén, R. Steffen och O.
Sylwan (1923). O. Levertin bearbetade
framför allt Gustav III:s tid. Ytterligare må av
sv. litteraturhistoriker nämnas M. Lamm, A.
Blanck och Albert Nilsson. I Finland har
litteraturhistorien odlats av bl. a. W.
Söder-hielm och V. Vasenius. K. W-g.*
Litteraturkritik, se Kritik.
Litteraturtidning, en av G. A. Silverstolpe
1795—97 i Stockholm och Uppsala utg.
tidskrift (4 h. årl.). Mer än hälften av
innehållet ägnades åt recensioner, mest av
utländska arbeten. Förnämste medarbetaren var B.
Höi jer.
Litteraturvetenskap, se Kritik.
Litteratör, skriftställare.
Li’tteris, internationell tidskrift, gr. av
Vet.-soc. i Lund 1924, under redaktion av
S. B. Liljegren (se d. o.) m. fl. L. innehåller
recensioner av arbeten inom humanistisk
forskning, i regel skrivna på eng., ty. eller
fr.; tidskriften utkommer tre ggr årl. och
åtnjuter sedan 1926 statsanslag.
Medaljen Litteris et artibus.
Li’tteris et a’rtibus, lat., »för vetenskap och
konst», belöningsmedalj, präglad först av
kronprins Karl (sedermera Karl XV) för
vetenskapsmän och konstnärer. Framsidan bär
den regerande konungens bröstbild med
latinsk omskrift, frånsidan inskriften »Litteris
et artibus» inom en öppen lagerkrans (se
bild). Medaljen utdelas till såväl svenska som
utländska män och kvinnor, någon gång i 12:e
men vanl. i 8:e storleken, präglas alltid i guld,
är försedd med kungl. krona samt bäres i
blått band på bröstet. E. B.*
Litterär, som hör till litteraturen, boklig,
vitter.
Litterär äganderätt, se Äganderätt.
Little Rock [li’tl rå’k], huvudstad i
Arkan-sas, U. S. A., vid Arkansas river; 79,200 inv.
(1928). Säte för en rom.-kat. och en
protestantisk (episkopal) biskop. Många läroanstalter
och statliga institutioner, medicinska
fakul
teten av statsuniv. (de övriga fakulteterna i
Fayetteville), Philander Smith college för
negrer, gr. 1877, m. fl. L:s industri omfattar
främst bomullsfröprodukter och trävaror.
Betydande handel. Nära L. bauxitgruvor, som
lämna 90 % av U. S. A:s produktion.
Betydande väg- och järnvägsknut; stor flyghamn.
Littles sjukdom [litls-] (efter den engelske
läkaren W. J. Little, 1810—94), dubbelsidig
förlamning av extremiteterna hos barn,
orsakad av skador på hjärnan (el. ryggmärgen)
vid födelsen. E. L-g.
Littlewood [IPtlcood], John Edensor,
engelsk matematiker (f. 1885 9/8), prof, i
Cambridge 1928, har gjort sig känd för arbeten
inom funktionsteorien, bl. a. ang. den
Rie-mannska zetafunktionen. Bland hans arbeten
må nämnas »The elements of the theory of
real functions». Hm.
LPttmann, E n n o, tysk orientalist (f. 1875).
Blev prof, i semitiska språk 1906 i
Strass-burg, därefter vid andra univ. och 1921 i
Tü-bingen. L. är specialist på de abessinska
språken; bl. a. har han behandlat de förut föga
kända tigré- och hararispråkens byggnad.
Han har även bearbetat de fornarabiska
inskrifterna och utfört en ny ty. övers, av
»Tusen och en natt» (6 bd, 1923—28). L. har lett
en expedition till Aksum, det gamla etiopiska
rikets huvudstad (»Deutsche
Aksum-Expedi-tion», 4 bd, 1913). P. L.
Li’ttmann, Max, tysk arkitekt (f. 1862),
sedan 1901 prof, i München, där han i
samarbete med Heilmann byggt bl. a.
Hofbräu-haus 1897 och Prinzregenten-Theater 1900—
01. L. har byggt teatrar även i Berlin
(Schil-lertheater), Weimar (Hoftheater) och
flerstädes, vilka starkt påverkat nyare teaterbyggen
i Tyskland. G-g N.
Littmarck, Ottilia Sophia, f. R
y-1 a n d e r, skådespelerska (1834—1929). Var
från 1857 anställd vid landsortssällskap, 1873
vid Södra teatern, 1875—79 och 1885—89 vid
Nya (Svenska) teatern, 1883—84 vid Svenska
teatern i Helsingfors och 1889—97 vid
Dramatiska teatern. 1880—83 ledde hon eget
sällskap i landsorten. L. var en
karaktärsskådespelerska av sällsynt saft och bredd i
komedien, sann och levande även i det
borgerliga skådespelet men överdrivet patetisk i
det högre dramat. Roller: Hjördis i
»Kämparna på Helgeland», fru Tjælde i »Ett
handelshus», Laura i »Fadren», Fadette i
»Syrsan», Karin i »Hårda sinnen» m. fl. G. K-g.
LPttöis, fi. Li’ttoinen, yllevarufabrik i
Lundo socken, Äbo och Björneborgs län,
Finland; ägare: L. a.-b. (aktiekap. 25 milk fmk).
Se Y. Koskelainen, »Littois klädesfabriks
historia 1738—1923» (1923). O. Brn.
Littré [litre’], É m i 1 e, fransk
språkforskare (1801 *12—81 2/6). Studerade först
medicin och filologi och utvecklade sig snart
till en fullkomlig polyhistor, som strödde
vetenskapliga uppsatser och avh. i olika ämnen
omkring sig. På 1840-talet fängslades L. av
A. Comtes idéer och blev en av positivismens
lidelsefullaste förkämpar i ett flertal
sociologiska verk. Senare blev L. mera kritisk mot
denna grunda upplysningsfilosofi, vars
demokratiska framstegstro och religiösa
materialism dock i hög grad genom L. blivit
grundvalen för tredje republikens officiella åskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
