Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Livmoderbristning—Livorno
52
Bild 2.
början dubbel. Sådan förblir den hela livet
hos en del djur; men hos de flesta
däggdjur och hos människan sammansmälta båda
rören i regel till en massa med en håla, ehuru
1. någon gång, t. o. m. hos kvinnan, finnes
mer el. mindre fullständigt delad i två.
Alltid kvarstår dock av den ursprungliga
sam-manväxningen ett spår i de upptill lateralt
utlöpande hornen (c), i vilka äggledarna
inmynna. Själva den stora hålan i kroppen
’k’) är en platt springa, vars inre yta är slät,
endast fint prickig av en mängd
körtelmynningar. Halsens inre yta (h’) är egendomligt
grovveckad. övre ändan av dess håla (i)
kallas inre, nedre ändan (g) kallas yttre
modermunnen; båda ställena äro trängre än
mellandelen av hålan, varför den i sin helhet
har spolform. L:s hela håla klädes av slem-
Bild 3.
hinna med epitel, i halsen av växlande
beskaffenhet, i kroppen och äggledarna av
flimmerceller. L:s väggar, som bestå av rikligt
med glatt muskelväv och bindväv samt
innehålla rätt stora blodkärl och även nerver, äro
mycket tjocka i jämförelse med hålan. De
äro också, liksom denna, underkastade många
förändringar vid menstruation och
havandeskap (se dessa ord). G. v. D. (Bvn.)
Livmoderbristning,’ Ruptüra u’teri, en
ytterst farlig förlossningskomplikation. Den
uppkommer oftast därigenom, att fostret till
följd av missförhållande mellan det
föregående huvudet och bäckenet
(bäckenförträngning, svulster el. vattusiktigt fosterhuvud)
el. till följd av felaktigt läge (tvärläge) ej av
värkarna kan drivas ned genom bäckenet.
Genom fortsatta livmodersammandragningar
drar sig då den tjocka, muskelkraftiga
delen av livmodern upp över fostret, vilket
kommer att till största delen ligga i det nedre,
tunnare livmoderpartiet, som utspännes, tills
det brister. Genom sakkunnigt övervakande
av förlossningen och i tid utförd
förlossningsoperation kan 1. oftast förekommas. Har den
inträtt, är skyndsam, oftast operativ, hjälp
av nöden. Fostret är då i regel förlorat. Jfr
Förlossning. Bvn.
Livmoderfall, Livmoderkräfta, se
Kvinnosjukdomar, sp. 375 ff.
Livmoderring, se Pessarium.
Liv- och hustrupper, se H u s t r u p p e r.
L. äro inom svenska armén Svea livgarde,
Livregementet till häst, Göta livgarde,
Livregementets husarer, Livregementets
grenad-järer och Livgrenadjärregementet.
Livorno [livå’rnå]. 1. Provins i n. v.
Italien, landskapet Toscana (se d. o.); 1,219,19
kvkm, 247,100 inv. (1928). Omfattar en
kuststräcka vid Medelhavet samt Elba, Capraja,
Pianosa o. a. öar i Toscanska arkipelagen.
2. Huvudstad i prov. L., 14 km s. om Arnos
mynning, en av Italiens viktigaste
handels-och hamnstäder; 129,098 inv. (1928). L. har en
modern prägel med raka, breda gator;
huvudgatan är Via Vittorio Emanuele, som skär
den stora Piazza Vittorio Emanuele. Vid denna
ligga katedralen (1600-talet) samt börsen
och handelskammaren, inrymda i Palazzo del
commercio (uppfört 1907). L. är biskopssäte
och har flera undervisningsanstalter, bl. a.
sjökrigsskola. Utanför den gamla
medice-iska hamnen ligger den yttre hamnen
(fullbordad 1863), skyddad av en 1 km lång,
halv-cirkelformig molo. En 18 km lång kanal
förenar staden med Arno. Till hamnen
anlände 1929 3,763 fartyg om 3,515,000 ton.
Viktigaste exportvaror äro olivolja, vin,hampa
och frukt, importvaror kol, järn, spannmål,
klippfisk. Industrien omfattar främst
skeppsvarv (Bröderna Orlandos varv levererar
krigsfartyg till ital. marinen) samtvidareglasbruk,
kopparverk och cementfabriker. L. är även en
livligt besökt badort. — L., som ännu 1550 blott
hade 750 inv., blomstrade upp under
Medicé-erna; Alessandro de Medici uppförde
befästningar, och Cosimo I förklarade L. för
frihamn, vilket staden sedan förblev till 1867.
Ferdinand 1 utfärdade 1593 ett frihetsbrev
för staden och gjorde den till en tillflyktsort
för alla förföljda (bl. a. judar). Under förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
