Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Livplåt—Livrustkammaren
54
hälften av 1800-talet gick mycket av
Englands handel på Levanten över L. Jfr monogr.
av A. Becchi (1913) och P. Bigo (1915).
Livplåt, den vanl. lodrätt placerade
mittplåten i en I-formad, av plåtar och vinkeljärn
sammansatt järnbalk (de vågräta plåtarna
kallas f 1 ä n s p 1 å t a r). G. H-r.
Livre [livr], fr. (av lat. li’ber, bok), bok. —
L. d’h e u r e s [-do’r], bönbok; under
medeltiden smyckades dessa ofta med miniatyrer.
Livre [livr], fr. (av lat. libra, se d. o.).
1. Äldre fransk skålpundsvikt; livre poids de
marc = 2 marcs = 16 onces = 489,5058 g.
Livre usuelle [-ysuäT], 1812—39
benämningen på ^2 kg. — 2. Äldre franskt
räkne-mynt, indelat i 20 sous (om 12 deniers).
Livre tournois [-torncoa’] (»livre från
Tours») var till 1795 fransk myntenhet men
utbyttes då mot franc (se d. o.). (T. Swn.)
Livré, betjäntuniform; urspr. kläder, givna
som julklapp av franska kungar och prinsar.
Livregemente. Benämningarna 1., garde och
livgarde nyttjades under 1600-talet inom
armén i allm. som liktydiga, och utom det
indelta Livregementet till häst funnos, mer
el. mindre varaktigt, livregementen både
till fot och till häst, ofta bestående av
utländskt värvat krigsfolk. Dessa reg:ten
uppkallades i allm. efter den kungliga el. eljest
högtstående person, för vars räkning reg:tet
urspr. uppsatts: Drottningens livregemente
till fot, Fältmarskalkens livreg:tes dragoner
o. s. v. Jfr Bohusläns regemente
och Götalivgarde. M. B-dt.
Livregementets dragoner härstammade från
Livregementet till häst (se d. o. 1).
Vid detta reg:tes uppdelning 1791 bildade en
tredjedel L i vr egeme n t sbr i gade n s
kyrassiärkår, vilket namn ändrades
1815 till Livregementets
dragonkår och 1893 till L. Så länge
indelningsverket var gällande, var kåren indelad inom
Stockholms och Uppsala län (några nummer i
Gävleborgs län). Mötesplats var
Ladugårdsgärde i Stockholm. Enl. 1925 års
härordnings-beslut förenades L. fr. o. m. 1928 med
Livgardet till häst till Livregementet till
häst (se d. o. 2). M. B-dt.
Livregementets grenadjärer (I. 3) tillhör
östra arméfördelningen och mottager
värnpliktiga från Örebro inskrivningsområde.
Förlagt till Örebro. Tillhör liv- och
hustrupperna. L. härstammar från Livregementet
till h ä s t, (se d. o. 1). Efter dess
uppdelning 1791 blev en tredjedel av reg:tet
omorganiserad till infanteri med
namnet Livregementsbrigadens lätta
infanteribataljon, som 1808
förändrades till Livregementsbrigadens
grenadjärkår och 1815 till
Livregementets grenadjärkår. Kåren var
indelad i Stockholms, Södermanlands,
Västmanlands och Örebro län. Dess mötesplats
var Utnäs löt nära Strömsholm, dess
chefsstation Västerås. Kåren jämte Närkes
regemente bildade 1893 Livregementet till
fot, vars mötesplats var Sanna hed, 6 km
n. om Hallsberg, och chefsstation Örebro. 1904
fick reg:tet sitt nuv. namn. M. B-dt.
Livregementets husarer (K. 3) tillhör Västra
arméfördelningen och är förlagt till Skövde;
mottager värnpliktiga från Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs södra och norra samt
Skaraborgs inskrivningsområden. Tillhör de s. k.
liv- och hustrupperna. — L. härstammar från
Livregementet till häst (se d. o.
1). Vid detta reg:tes uppdelning 1791
bildade en tredjedel
Livregementsbrigadens lätta dragonkår, vars namn
1796 ändrades till Livregementets
husarkår och 1893 till det nuv. Så länge
indelningsverket fanns, var L. indelat inom
Västmanlands, Örebro, Södermanlands och
Skaraborgs län. Mötesplats var Sanna hed,
6 km n. om Hallsberg. Skolorna voro
förlagda till Örebro t. o. m. 1890 och därefter
till Skövde. På grund av 1925 års
försvarsbeslut överfördes till reg:tet en del av det
upplösta Smålands husarreg:te. M. B-dt.
Livregementet till fot, se
Livregementets grenadjärer.
Livregementet till häst. 1. L. var ett av
svenska arméns förnämsta reg:ten i äldre
tider; det benämndes också Konungens
liv-reg:te el. blott Livreg:tet. Det bildades redan
på 1620-talet, då Upplands och Västmanlands,
Närkes och Värmlands ryttare sammanfördes
till ett reg:te, vars organisation blev mera
fast från 1636. Reg Het benämndes Upplands
ryttare el. Upplands reg:te, vilket 1667
ändrades till L. Reg:tet deltog i alla Sveriges
krig; i slaget vid Lund 1676 skar det sina
vackraste lagrar. Dess indelningsverk
fastställdes 1687. Det utgjordes av 12
kompanier (senare skvadroner). 1791 ändrades
namnet till Livregementsbrigaden, och
reg:tet uppdelades på 3 kårer (se
Livregementets dragoner,
Livregementets grenadjärer och
Livregementets husarer). Litt.: A.
Brauner-hjelm, »Kungl. Livregementets till häst
historia» (6 dir, 1912—22).
2. Kavallerireg :te (K. 1), tillhörande östra
arméfördelningen och förlagt till Stockholm;
mottager värnpliktiga från Örebro,
Södermanlands, Stockholms och Uppsala
inskrivningsområden. Tillhör de s. k. liv- och
hustrupperna. — Reg:tet har på grund av 1925
års försvarsbeslut organiserats ifr. o. m. 1928
genom sammanslagning av Livgardet
till häst och Livregementets
dragoner (se dessa ord). M. B-dt.
Livregementsbrigaden, se
Livregementet till häst 1.
Livrustkammaren och därmed förenade
samlingar, en svensk statssamling, sedan
1906 uppställd i Nordiska museets stora hall,
Stockholm. Samlingen utgöres av den gamla
Kungl. rustkammaren och
Klädkammaren, omfattande rustningar,
dräkter, vapen, sadlar m. m., som tillhört svenska
kungliga personer, och kring denna
historiska kärna sluter sig en mer allmänt
kulturhistorisk samling med samma omfattning
och i tiden begränsad till nyare tiden. L.
och Klädkammaren voro från början blott
förrådskamrar, där konungarnas kläder och
vapen förvarades, men fingo redan på
1500-talet genom bevarandet av ej mer i bruk
varande persedlar samt ännu mer under Gustav
II Adolf, 1628, genom införlivandet av sådana
föremål, som burits vid vissa historiska
tillfällen, en sådan karaktär av historisk
samling, att den nuv. Livrustkammaren kan
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
