Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Ljudpinne—Ljung
72
mätapparater, vid vilka ljudvågen uppfångas
och avståndsdifferenserna registreras av
apparaten själv. På detta sätt har man nått
stor precision och snabbhet. Det har blivit
möjligt att efter ljudet vid skottlossningen
särskilja olika pjässlag (kanoner eller
hau-bitser) och inom vissa gränser bestämma den
skjutande pjäsens kaliber. Härigenom har 1.
kunnat ske även under relativt stark
eldgivning på den fientliga sidan från flera
batterier samtidigt. Hyperblernas
utkonstrue-rande och punktbestämningen ske alltid på
en från mätpostställena skild
sammanställ-ningsstation, varifrån mätposternas
verksamhet ledes. Här måste erforderlig hänsyn tagas
till vind, temp. och terrängbeklädnad, vilka
utöva ett visst inflytande på ljudhastigheten
och sålunda även på mätresultatet. Då ett
batteri medelst 1. skall beskjuta ett fientligt
batteri, vars läge konstaterats av
Ijudmät-truppen, sättes batteriet i telefonförbindelse
med sammanställningsstationen och får
därifrån uppgift om målets läge. Så snart elden
öppnats, inmätas vid
sammanställningsstationen medelst 1. krevadernas lägen, skott för
skott, och krevadlägena sammanställas med
målläget, så att varje krevads avvikelse från
målet i längd och sida blir bestämd och
rättelse kan utföras vid batteriet. G. af W-dt.
Ljudpinne, träpinne, fäst under stallet på
stråkinstrument.
Ljudskridning (ty. Lautverschiebung),
Ijud-lagsenlig förändring; 1. brukas särskilt om
den s. k. germanska 1., sammanfattningen av
en mängd till tid och art vitt skilda
ljudförändringar, varigenom de i det
indoeuro-peiska grundspråket befintliga explosivorna
och frikativorna förändrades till de
konsonanter, som karakterisera germanska språk
(se d. o.). L. kallas stundom Grimms lag,
emedan Jakob Grimm (se d. o.) är den, som
först utförligt framställde och motiverade
reglerna för ljudskridning. (R-n B.)
Ljudspringa, se Struphuvud.
Ljudsymbolik, försök att akustiskt återge
sinnesintryck, t. ex. tripp, trapp, trull; »hirr,
det blixtrar ur kastellgluggarna» (Bellman);
jfr S i n n e s a n a 1 o g i e r. R-n B.
Ljudvåg, se Ljud, sp. 65.
Ljugaren, insjö i Rättviks socken, Dalarna;
22 kvkm, 215 m ö. h. Avflyter över
Marnäs-ån och Svärdsjö—Sundbornsån till sjön Runn.
Ljugarn, lanthamn och badort på mellersta
Gotlands östkust, Ardre socken, n. om
Laus-vik. Långgrund sandstrand. Flera pensionat.
Ljumskbråck, den form av bråck (se d. o.),
som visar sig i ljumsken. Hos män är denna
form mycket vanligare än hos kvinnor;
förhållandet är ung. som 10 till 1. Stundom är detta
bråck medfött eller visar sig under det första
levnadsåret, 1/7 av hela antalet hos gossar,
1/12 hos flickor. 2:a—15 :e året äro
nyupp-komna bråck mycket färre men bli sedan allt
fler intill det 30 :e, varefter antalet
småningom sjunker. Om l:s behandling se B r å c k 1.
— Om 1. hos husdjur se B r å c k 2. T. R.
Ljumske (lat. i’nguen), den snedgående fåra,
som utgör gränsen mellan buk och lår,
»lår-vecket». I dess närhet är det ställe på
bukväggen beläget, där hos mannen
sädessträng-en, hos kvinnan de runda moderbanden
utträda ur bukhålan. (Ljd.)
Ljumskkaualen, anat., se I n gui n a 1 k
a-a 1 e n.
Ljung, Calluna vulgaris.
Ljung, Callüna, släkte av ljungväxternas
fam.; enda art, C. vulgaris, rikt förgrenad,
upp till 5 dm hög buske med tätt sittande
barrlika blad och små, violettröda, sällan vita,
eternellartade blommor i ensidig,
klaselik-nande ställning. Den sambladiga, fyrflikiga
blomkronan döljes nästan av det lika färgade
fodret. Frukten är en fåfröig kapsel.
L. är allmän i hela Sverige och
karaktärsväxt på hedar och i glesare barrskogar. Den
blommar först i slutet av juli och i aug. L. har
stundom fått användning som nödfoder, och
dess honungsrika blommor äro av stor
betydelse för binas honungssamlande
(»ljungdraget»). Rik på garvämnen, kan den
användas vid läderberedningen, och förr spelade
den en roll som färgväxt. G. M-e.
Ljung, socken i Bohuslän, Inlands Fräkne
(jfr d. o.) härad, kring havsviken Ljungskilen
innanför Orust; 41,95 kvkm, 1,601 inv. (1930).
Genomflytes av Brattefors- el. Ljungsån. 724
har åker, 1,887 har skogsmark. Badorter:
Ljungskile och Lyckorna. Egendomar:
An-fasteröd och Simmersröd (uppfostringsanstalt
för gossar). Vid Lyckorna ödekyrka från äldre
medeltiden. Ingår i Forshälla, Resteröds, L:s
och Grinneröds pastorat i Göteborgs stift,
Älvsyssels n. kontrakt.
Ljung, socken i Östergötlands län, Gullbergs
(jfr d. o.) härad, kring Motala ström och Göta
kanal, närmast ö. om Norrbysjön; 98,40 kvkm,
1,526 inv. (1930). Höjer sig i avsatser från
östgötaslätten upp till n. Östergötlands
skogs-platå. 2,629 har åker, 4,716 har skogsmark.
Egendomar: Ljung, Säby m. fl., vidare
tegelbruk ech ett av riksdagen beslutat kraftverk.
Ingår i L:s och Flistads pastorat i
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontr.
Ljung, gods i Ljungs socken, Östergötland,
vid Motala ström, 7 km ovan dess utflöde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
