Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljustryck - Ljusträd - Ljusvänner - Ljusår - Ljördalen - L. K. P. R. - Llan - Llanelly - Llano estacado, Staked plains - Llanos - Ll. D. - Llewelyn el. Llewellyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Ljusträd—Llewelyn
102
ställda tryckformen skall tryckas, »fuktas»
den med en blandning av vatten, glycerin och
ammoniak, och, sedan fuktvätskan
avlägsnats, invalsas tryckformen med fet färg. För
tryckningen brukas dels handpress, dels
snällpress; båda likna till sin konstruktion de för
litografi avsedda pressarna. — Som underlag
för kromatgelatinskiktet brukas i st. f. glas
stundom en aluminiumplåt och på senaste
tiden även celluloid, ljustrycksfilm. Den
senare, särskilt avsedd för amatörbruk, köpes
försedd med ett gelatiüskikt, som före
användningen sensibiliseras genom att indränkas
med bikromatlösning. L. brukas mest för
finare illustrationstryck, i synnerhet för
vetenskapliga arbeten, samt för planschverk,
vykort o. dyl. Även för tre- och fyrfärgstryck
(se Färgfotografi, sp. 147) har 1. fätt
användning. — Litt.: J. Schnauss, »Der
Licht-druck und die Photolithographie» (7:e uppl.
av A. Albert 1906); J. Husnik, »Das
Gesamt-gebiet des Licbtdruckes und der
Emailphoto-graphie» (5:e uppl. av A. Albert 1922); L.-P.
Clerc, »Les reproductions photomécaniques»
(2:a uppl. 1925). J. H-g.
2. (Fys.) Den mekaniska tryckverkan, som
en ljusstråle utövar på en yta, som den
träffar. Se Ljus, sp. 84.
Ljusträd, bot., se Bignoniacéer.
Ljusvänner (ty. Lichtfreunde) kallades, först
på spe, den religiösa riktning, som på
1840-talet tog upp kampen mot den nypietistiska
ortodoxien i Tyskland. Prästerna Uhlich och
König organiserade en förening, som snart
räknade tusentals medl. Genom den av
vän-sterhegelianismen påverkade pastorn G. A.
Wislicenus fick denna vid 1840-talets mitt en
kyrkofientlig inriktning. Myndigheterna
in-skredo mot den nya rörelsen. Denna fick dock
ganska vidsträckt utbredning men avmattades
på 1850-talet, sammansmälte med
tysk-katolikerna (se d. o.) och bildade 1862 Bund freier
religiöser Gemeinden (jfr Fria
församlingar). Hg Pl.
Ljusår, astron., avståndsmått, vars enhet
är den väglängd, som ljuset tillryggalägger
på ett år. Man får l:s längd i km genom att
multiplicera antalet sek. per år (31,558,149,5)
med ljushastigheten, vilken enl. nyare
bestämningar är 299.796 km. Ett ljusår är
således 9,461.000.000.000 km el. 9,461 . 1012 km.
Den närmaste stjärnan är belägen på ett
avstånd av 4,3 L, medan de avlägsnaste objekt
man känner, näml, vissa stjärnsamlingar i
riktning mot Vintergatans nordliga pol, synas
befinna sig på ett avstånd av omkr. 200
mill. ljusår. K. Lmk.
Ljördalen, se L ö r d a 1.
L. K. P. R., förk. för Landsfören
ingen för kvinnans politiska
rösträtt (se d. o.).
Lian [län], wales., kyrka; förekommer i
en mängd walesiska ortnamn.
Llanelly [läne’li], hamnstad i eng. grevsk.
Carmarthen, vid Carmarthen bay, i s. Wales’
koldistrikt; 37,670 inv. (1928). Kolexport;
tenn- och kopparindustri, stålverk, kemiska
fabriker.
Llano estacado [lja’nå ästaka’öå], eng.
Staked plains, »den utstakade slätten»,
högplatå längs ö. sidan av Klippiga bergen,
U. S. A.; upptager n. v. delen av Texas och
den ö. av New Mexico; genomsnittshöjd omkr.
1,000 m ö. h. L. har i allni. en ödslig,
öken-artad prägel, är delvis täckt av
flygsands-dyner. Grundvattnet är till följd av sin
salt-halt föga lämpat för konstbevattning el. som
dricksvatten. Namnet har härletts av de
stakar, med vilka spanjorerna utmärkte vägarna
till vattenställen.
Lianos [lja’nås], sp. (av lat. plänus, slät,
jämn), det stora låglandet i Orinocobäckenet
s. om Venezuelas och ö. om Colombias Ander.
Större delen av slättlandet, som tillsammans
beräknas omfatta omkr. 880,000 kvkm, ligger
n. och v. om floden. Berggrunden täckes av
avlagringar från tertiärtidens hav (bl. a. kalk
med fosfatlager) samt i mycket stor
utsträckning av flodsediment, i de västra 1.
övervägande lera och märgel, i de ö. av grus och sand,
sammankittat av brunjärnjord till
konglomerat och sandsten. Höjden över havet
stiger från 50—100 m (l. bajos) till 300 närmare
bergen (l. altos). L. genomflytes av talrika
floder med djupt nedskuren bädd, mellan sig
lämnande taffelberg (mesas). Regntiden med
sydliga vindar, större luftfuktighet och
översvämningar räcker från mars-april till nov.,
då den avlöses av en nästan regnlös torrtid
med nordöstpassad och stark hetta, ofta över
30° C. Nederbörden håller sig mellan 500 och
1,000 mm per år. Vegetationen består av
savanner, gräs- och örtmatta (Panicum,
Paspa-lum, Kyllinga etc.) med grupper av träd och
buskar, av vilka de flesta stå kala under
torrtiden. Karaktärsväxter äro kaktéer,
prote-acésläktet Roupala, chaparro (Curatella
ame-ricana), gräshoppsträdet (Hymenaea
courba-ril), torniga mimosor och akasior,
malpighia-céer, kompositéer etc. samt ett par palmer,
Copernicia tectorum och Mauritia flexuosa;
den senare följer vattendragen och bildar de
under regntiden översvämmade
palmsavannerna. In mot bergen följa strimmor av
rikare galleriskog floderna, och landet är mera
kuperat. Vattendragen äro rika på fisk
(däribland den egendomliga darrålen, se d. o.),
kaimaner, vattenormar o. s. v. Även
landfaunan är rik; särskilt uppträda fjärilarna i ett
otal arter, och under regntiden samlas
myriader fåglar kring floderna. — Indianerna äro
till största delen försvunna från 1. Den glesa
befolkningen består till ringa del av vita,
mest av spansk härkomst, till övervägande
del av- mestiser och mulatter. Den lever av
boskapsskötsel. Omkr. 2 mill. kreatur ströva
omkring på 1., vaktade av beridna herdar
(lianer os). Man beräknar, att området kan
föda 3 ggr så mycket boskap som f. n. och
fylla en ansenlig del av U. S. A:s köttbehov.
Inom 1. ligga åtskilliga smärre städer.
Viktigast är Ciudad Bolfvar (16,762 inv. 1926) vid
s. stranden av Orinocos nedre lopp. C. S-g.
Ll. D., förk. av legum doctor, eng. doctor
of laws, den engelska och amerikanska
motsvarigheten till juris utriusque doktor.
Llewelyn el. L 1 e w e 1 1 y n [löeJin], furstar
i Wales. Den mäktigaste av Wales’ inhemska
furstar var L. den store el. L. a b I o
r-werth (d. 1240), som 1194 fick herraväldet
över n. Wales och 1216 utsträckte sitt välde
även över s. Wales (med undantag för
där-varande engelska besittningar). L. gifte sig
1201 med en dotter till Johan utan land men
råkade senare i konflikt med svärfadern och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
