Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Loci—Locke, J.
116
John Locke. Kopparstick efter målning av G.
Knel-ler 1697.
stillestånd för hela krigsstyrkan i Finland.
Det uppsades 19 okt. s. å. av general
Tutjkov. O. Brn; A. G. F.*
Lo’ci, lat. (plur. av lo’cus), ställen (i
böcker). — L. commünes, efter titeln på ett verk
av Melanchthon urspr. beteckning för den
»Madonna im Rosenhag.» Målning av Stefan Lochner.
kristna dogmatikens grundläror; sedan =
fraser, utnötta sentenser, banaliteter.
Lockarp, socken i Malmöhus län, Oxie
härad, på Söderslätt; 5,22 kvkm, 299 inv. (1930).
485 har åker, skog saknas. Ingår i Fosie och
L:s pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt.
Locke [låk], John, engelsk filosof (1632
29/8—17 0 4 28/io). Under sina studieår i Oxford
kände han sig frånstött av den då härskande
skolastiska filosofien men fängslades av
naturvetenskapliga och medicinska studier.
Betydelsefulla för hans utveckling blevo studiet
av Cartesius’ skrifter och bekantskapen med
fysikern och kemisten Boyle. Hos lord Ashley
(senare earl av Shaftesbury) vistades L. som
vän, läkare och uppfostrare av dennes son, och
till sin död (1683) förblev lorden L:s
beskyddare. Av fruktan för politiska förföljelser
begav sig L. s. å. till Holland, där han var
flitigt verksam som författare. Han
återvände till England 1689, fick ett ämbete vid
appellationsdomstolen och senare i
handels-och kolonialministeriet. 1697 drog han sig
från det offentliga livet.
Första utkastet till L:s filosofiska
huvudarbete, »An essay concerning »human
under-standing», koncipierades 1670; först 1690
förelåg det fullständigt i tryck. Efter
återkomsten till England sysslade han mest med
praktiska frågor och utgav ett politiskt arbete,
»Two treatises on government» (1690), tre
uppsatser om myntreformen (1692—95), tre
brev om tolerans (1689—92), ett pedagogiskt
arbete, »Some thoughts concerning education»
(1693), och ett religionsfilosofiskt, »The
rea-sonableness of christianity» (1695).
L. är den förste filosof i nyare tid, som
gjort kunskapsproblemet till föremål för en
systematisk undersökning. L. frågar först om,
såsom Cartesius antagit, medfödda idéer
finnas och besvarar efter ingående prövning
denna fråga nekande. Vissa allmänna
moraliska el. logiska satser, t. ex. motsägelselagen,
som då närmast skulle ifrågakomma, förstås
icke av barn, vildar el. över huvud av
obildade. — All kunskap uppkommer då genom
erfarenheten. Själen är urspr. som ett
vitt, oskrivet papper, varpå erfarenheten
präntar sin skrift. Genom de yttre sinnena
erhålla vi sensationer, genom den inre
erfarenheten om själens egna tillstånd
reflexioner. Urspr. erhålla vi på detta sätt
enkla idéer; genom själens verksamhet uppstå
av dessa de sammansatta. — De enkla idéerna
indelas i primära och sekundära kvaliteter.
Primära äro sådana kvaliteter, som
verkligen avbilda motsv. egenskaper hos tingen;
sådana äro alla reflexionsidéer, vidare sådana
idéer som läge, form, storlek, soliditet.
Sekundära äro sådana kvaliteter som färg, ton, lukt
o. s. v.; de motsvaras visserligen av verkliga
tillstånd hos tingen men utan att avbilda
dessa. — De sammansatta idéerna indelas i
modi, substanser och relationer.
Substansbegreppet, som L. tydligen upptar från
Cartesius, spelar en egendomlig roll. Modi
definieras såsom det, som endast kan finnas hos
ett substrat, substansen som det, hos vilket
modi äro bestämningar. L. inser själv, att
detta är en cirkeldefinition, men kan dock
icke uppge tanken på substansen. Den blir
något absolut okänt, ett »jag-vet-icke-vad»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
