Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Locke, W.—Lockout
118
eom dock måste antas ligga under
bestämningarna och åstadkomma deras förbindelse.
Den cartesianska dualismen går också igen
hos L., i det att han antar två olika slag av
substanser, kroppar och andar. — Sanning
och falskhet tillkomma icke idéerna, endast
omdömena, som äro förbindelser av idéer, och
ett omdöme är sant, om dess idéer
överensstämma. L. skiljer på reala, resp, irreala
föreställningar, som över huvud motsvara
el. icke motsvara sitt föremål, och adekvata,
resp, inadekvata föreställningar, som
fullständigt, resp, ofullständigt motsvara sitt
föremål. De enkla idéerna måste alltid sägas
motsvara sitt föremål. De moraliska och
matematiska satserna behålla sin giltighet
alldeles oberoende av om några föremål
motsvara dem. I omdömen om yttervärlden kan
man aldrig nå full visshet men dock en
praktiskt tillräcklig sannolikhet.
I moralläran och
religionsfilosofien fasthåller L. sitt förnekande av
medfödda idéer men anser sig i erfarenheten
finna stöd för ett bevis för Guds existens och
antar möjligheten av en naturlig teologi,
grundad blott på förstånd och erfarenhet.
Men denna blir otillgänglig för de obildade.
Därför har Gud, jämte sin medelbara
uppenbarelse i naturen, skänkt oss en omedelbar
uppenbarelse i kristendomen, som på ingen
punkt strider mot förståndet. — En handlings
sedlighet innebär dess överensstämmelse med
en lag, och L. särskiljer i detta hänseende
tre lagar: 1) den gudomliga lagen, som anger
skillnaden mellan synd och plikt; 2) den
borgerliga lagen, som anger skillnaden mellan
brott och oskuld; 3) den offentliga meningens
lag, som anger skillnaden mellan last och
dygd, överträdelse av dessa lagar följes av
straff, osalighet efter döden, juridiska straff
och medmänniskors ogillande. Den lagenliga
handlingen är dock i sig värdefull utan
hänsyn till hotet om straff; straffet har
betydelse blott för att underlätta moralens
förverkligande.
I sin statslära bekämpar L. såväl
Filmers lära om det patriarkaliska
konungadö-met av Guds nåde som Hobbes’ absoluta
despotism. Redan i naturtillståndet har människan
vissa rättigheter, och samhället grundas
genom ett fördrag till skyddande av dessa
rättigheter. Den högsta statsmakten är den
lagstiftande, som folket anförtror åt valda
representanter. Den utövande makten lämnas
bäst i ens hand, konungens, som också bör ha
den federativa makten, bestämmandet av
förhållandet till andra stater. Konungen står
själv under lagen, och bryter han mot denna,
så återvänder suveräniteten till folket, som då
är berättigat att avsätta monarken.
I sm pedagogik betonar L., att
uppfostrans syfte är att utveckla individualiteten
och att den därför bör väcka barnets
självverksamhet och låta det naturenligt utveckla
sina anlag. Undervisningen bör göras så
roande som möjligt, och hänsyn bör tagas ej
blott till intellektuell utan även till
kroppslig och moralisk uppfostran. Dessa L:s åsikter
ha utövat ett stort inflytande på Rousseau.
L:s stora betydelse som filosof är, att han
som den förste i nyare tid systematiskt
genomfört empirismens idéer. Hans tankar, som
understundom förefalla oss väl enkla, voro på
sin tid epokgörande. I ett dylikt system kan
man icke vänta, att konsekvenserna skola
vara fullt utdragna. De bli det först hos L:s
efterföljare Berkeley och Hume. — På den
allmänna bildningen under upplysningstiden
utövade L. ett högst betydande inflytande. —
Av L:s samlade arbeten föreligga flera uppl.,
den första 1714. Biogr. över L. ha utgivits av
H. R. Fox Bourne (2 bd, 1876) och E.
Fecht-ner (1898), monogr. av Th. Fowler (1880), A.
C. Fraser (1890) m. fl. G. O-a.
Locke [låk], William, engelsk
författare (1863—1930). Skrev en mängd lättlästa
förströelseromaner (de flesta i sv. övers.). L.
debuterade 1895 och slog igenom med »The
morals of Marcus Ordeyne» (1905) samt »The
beloved vagabond» (1906), vilka båda även i
dramatiserad form vunnit stor framgång.
Locketorp, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, n. ö. om Skövde; 32,62 kvkm, 713 inv.
(1930). Slättbygd, uppodlad i n. och
skog-täckt i s. 1,415 har åker, 1,343 har
skogsmark. Ingår i Värings och L:s pastorat i
Skara stift, S. Vadsbo kontrakt.
Lockhart [lå’kot el. lå’khät], John G i
fason, skotsk författare (1794—1854). Blev
1817 medarb. i Blackwood’s Magazine (se d. o.)
och 1820 g. m. Walter Scotts äldsta dotter.
1826 flyttade han till London och var till 1853
red. av den konservativa tidskriften Quarterly
Review. L. svängde skoningslöst kvickhetens
gissel över sina motståndare. Bland hans
arbeten må nämnas romanerna »Some passages
in the life of Adam Blair» (1822; en stark
och dyster målning av mänskliga lidelser) och
»Reginald Dalton» (1823; skildringar av
engelskt univèrsitetsliv) samt de högt skattade
biografierna över Robert Burns (1828) och
sir Walter Scott (7 bd, 1836—38), båda i
många uppl. Biogr. av A. Lang (2 bd, 1896).
Locklåt, mus., se Låt.
Lockne, socken i Jämtlands län, Revsunds,
Brunflo och Näs tingslag, kring den vackra
Locknesjön (33 kvkm, 328 m ö. h.), ö.
om Storsjön; 205,so kvkm, 1,885 inv. (1930).
I n. v. omgives Locknesjön av bördiga bygder
och mjukt kuperad skogsmark (silurområdet),
i s. av bergsbranter och skogsplatåer
(Rev-sundsgranit). 1,851 har åker, 13,342 har
skogsmark. I L. Vålbackens tegelbruk. Ingår i
Brunflo, Marieby och L. pastorat i Härnösands
stift, Östersunds kontrakt.
Locknevi, socken i Kalmar län, S. Tjusts
härad, n. ö. om Vimmerby; 173,60 kvkm, 1,757
inv. (1930). Omfattar den odlade och
väl-bebyggda sänkan n. om sjön Yxern samt
omgivande skogs- och bergstrakter. 2,158 har
åker, 11,050 har skogsmark. Egendom:
Tove-rum. Ingår i L. och Blackstads pastorat i
Linköpings stift, S. Tjusts kontrakt. Litt.:
A. Rydström, »Boken om Tjust», VI (1919).
Lockout [låkåu’t], utestängning av arbetare
på grund av arbetstvist, företagen av en
arbetsgivare el. en arbetsgivarsammanslutning.
En av marknadsskäl företagen
driftsnedläggning är icke 1. Ha arbetsgivarna tvist endast
med organiserade, kunna dessa utestängas, om
deras procentuella andel av hela
arbetarantalet är liten, varvid driften kan fortsättas på
arbetsgivarens villkor med redan förut
anställda el. under konflikten nyanställda oor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
