Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lode, ätt - Loden - Loder, Bernard - Lodge, Henry Cabot - Lodge, sir Oliver Joseph - Lodge, Thomas - Lodi - Lodiculae - Lodja - Lodjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Loden—Lodjur
122
—1924) var rysk och finländsk officer, fick
1904 generalmajors avsked och deltog 1918
i frihetskriget.
Loden, mörkt, föga valkat, lätt ylletyg, som
i Tyskland och Österrike begagnas till
regnkappor, jaktrockar o. dyl. G. H-r.
Loder [lå’-], Bernard, nederländsk jurist
(f. 1849). Blev 1873 jur. dr i Leiden, var
sedermera advokat i Rotterdam och blev 1909
led. av Nederländernas högsta domstol. Han
var ombudssuppleant vid Nationernas
förbunds första delegeradeförsamling i Geneve
1920, presiderade s. å. i den konferens av
neutrala i Haag, som uppgjorde förslag till
stadgar för en fast mellanfolklig -domstol
samt var led. av den internationella
juristkommission, som av Nationernas förbunds råd
i samma syfte tillkallades. L. valdes 1921
till led. av Fasta mellanfolkliga domstolen
och blev dennas förste president. V. S-g.
Lodge [låd^], Henry Cabot, amerikansk
politiker och historiker (1850—1924). Blev
1876 advokat och fil. dr vid Ilarvard-univ., där
han 1876—79 var lärare i amerikansk
historia. L. var 1887—93
led. av kongressens
representanthus och
1893—1924 senator för
Massachusetts. Han
var en av det
republikanska partiets
ledande män, insattes
av president
Roose-velt i
gränskommissionen ang. Alaska
1903 och i en stor
kommitté för
invandringens reglerande
1907, var från 1918
republikanernas ledare i senaten och länge
ordf, i dennas utrikesutskott. L. var den
främste motståndaren till president Wilsons
politik i fråga om Nationernas förbund,
motsatte sig grundstadgans inarbetande i
freds-traktaten och ledde i senaten motståndet
mot Versaillestraktatens ratificering utan
genomgripande förbehåll. Han genomdrev 14
sådana, främst åsyftande att minska Förenta
staternas förpliktelser i fråga om
förbunds-aktioner. Resultatet av L:s opposition blev,
att fredsfördraget förkastades av senaten och
att krigstillståndet mellan U. S. A. och
Tyskland upphörde genom ett separatavtal. 1921
—22 var L. en av Förenta staternas
delegerade vid Washingtonkonferensen. — Bland L:s
många historiska arbeten må nämnas biogr.
över A. Hamilton (1882), D. Webster (1883)
och G. Washington (2 bd, 1889), »Boston»
(1891; i ser. »Historic towns»), »Story of the
revolution» (2 bd, 1898), »The war with Spain»
(1899), flera essäsamlingar samt »Early
me-mories» (1913). V. S-g.
Lodge [låd^j, sir Oliver Joseph,
engelsk fysiker (f. 1851), fil. dr 1877, assistant
prof, i använd matematik vid University
college i London 1879, prof, i fysik vid univ. i
Liverpool 1881, rektor vid univ. i
Birmingham 1900, drog sig tillbaka 1919. L. har
bearbetat flera elektriska problem, ofta med
tekniska anknytningar, ss. ang. sätet för
Voltaeffekten, elektrolysfenomenet,
oscille-rande elektriska urladdningar samt en
där
med sammanhängande
»Theory of
lightning-conductors» (1888), om
Hertz’ elektriska
vågor och telegrafering
utan tråd (1889—98),
Zeemaneffekten samt
slutligen om
elektricitet för
odlingsför-sök (1906). L. har
publicerat ett flertal
av en storslagen och
ofta djärv originalitet
präglade böcker, bland
vilka de mest bekanta äro »Signalling aeross
space without wires» (1898; 4:e uppl. 1908),
»Modern views on matter» (1903; ny uppl.
1907), »Pioneers of Science» (2:a uppl. 1904),
»Continuity» (1913). S. A-s.*
L. har väckt mycket uppseende genom sin
anslutning till spiritismen. Hans viktigaste
arbeten i detta hänseende äro »The survival
of man» (1909) och »Raymond, or life and
death» (1916), i vilket senare L. redogör för
den förbindelse han anser sig ha haft med sin
i världskriget fallne son. G. O-a.
Lodge [låd$], Thomas, engelsk författare
(1558—1625). Studerade i Oxford och
London samt företog flera resor till fjärran
länder. Omkr. 1600 blev han läkare i London.
Hans litterära böjelser förde till brytning
med familjen. Bland L:s arbeten märkas
lyriska och episka dikter, dramer (»Marius and
Sulla», tr. 1594, »A looking glasse for
London and England», 1594), satirer (»A fig for
Momus», 1595), novellen »Rosalynde, Euphues
his golden legacie» (1590; ligger till grund för
Shakespeares »As you like it»). Tillhörde de
s. k. university wits, vilkas
universitetsbild-ning satt en särskild prägel på det engelska
renässansdramat före Shakespeare. S. B. L.
Lodi [lådi], stad i it. prov. Milano, på en
höjd vid Adda, 30 km s. ö. om staden Milano;
29,395 inv. (1921). Biskopssäte. Katedralen,
som började uppföras i mitten av 1100-talet,
har nu gotisk fasad. — Vid L. stormade
Napoleon Bonaparte 10 maj 1796 den strategiskt
viktiga, av ett österrikiskt arriärgarde
försvarade träbron över Adda.
LodPculae, bot., se G r ä s.
Lodja (ry. lo’dka), grundgående roddfartyg
med omkr. 50 mans besättning. Ryssarna
använde sådana särskilt på Ladoga och Peipus
under krigen på 1600- och 1700-talet. —
Lod-jor kallades även ryska fiskköparfartyg i
Finmarken. ö-g.
Lodjur, Lynx, ett släkte av fam. kattdjur
bland rovdjuren. Hithörande former ha
pen-selförsedda öron, långa ben och kort svans.
Alla äro rovgiriga och blodtörstiga djur och
förorsaka mångenstädes stor skada både på
viltbestånd och tamdjur. De förekomma i alla
världsdelar utom Sydamerika och Australien
och vistas företrädesvis i skogstrakter. Hit
höra lo och karak^l (se dessa ord). P
o-1 a r lon el. kanadensiska lon, L.
ca-nadensis, är något mindre än vår lo, som den
f. ö. liknar till utseende och levnadssätt. Den
finnes i Nordamerika söderut till de stora
sjöarna och är ett av världsdelens viktigaste
pälsdjur. Även r ö d 1 o n, L. rufa, med
sommartid röd, vintertid brungrå päls och liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
