Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Logbränna - Loge (förvaring) - Loge (teater) - Loge (jätte) - Logeion - Logement - Logg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Logaritmika—Logg
132
liga logaritmerna. Äran härav tillhör i
främsta rummet Napiers vän H. B r i g g s, som
1617 utgav en tabell för logaritmerna till
talen 1—1.000, uträknade med 14 decimaler,
samt 1624 liknande tabeller för talen 1—
20.000 och 90,000—100.000. De felande
logaritmerna för talen 20,000—90,000 uträknades
av A. Vlacq 1628 med 10 decimaler. Numera
ha vanligen tabellerna logaritmerna
beräknade med 4, 5, 6 el. 7 decimaler och angivna
för alla hela tal till högst 101.000 och i allm.
för högst var 10 :e sekund av kvadranten. Bland
de mest använda må nämnas Vegas (1794,
»Thesaurus», 10-ställig; 1797) och Sch röns
(1860), vidare Bremikers,
Bauschinger-Peters’ (8-ställig, 1910—11) m. fl. tabeller.
— I Sverige utgåvos de första av P. Elvius
(»Tabula compendiosa logarithmorum sinuum
ad quadrantis gradus eorumque partes
deci-mas nec non numerorum absolutorum ab
uni-tate ad 1000», 1698). Tabeller, som uträknats
medelst räknemaskin, ha utgivits av M.
Wi-berg (1875). Hm.
Logari’tmika, mat., se Logaritmisk
linje.
Logarktmisk linje, Lo g a r i’t m i k a (se
Logaritm), mat., en kroklinje, vars
ekvation är x — )ogy el. y = ax. Den närmar sig
åt ena hållet obegränsat till æ-axeln och
avlägsnar sig åt andra hållet obegränsat från
samma axel. Logaritmikan har den
egenskapen att, om ett antal abskissor väljes i
aritmetisk serie, så bilda motsv. ordinator en
geometrisk serie. I. E.*
Logari’tmiskt dekreme’nt, fys., se
Dämpning.
Logaritmsystem, Logaritmtabeller, se L
o-g a r i t m.
Logau [lå’gåu], Friedrich von, frih.,
tysk skald (1604—55), utgav två stora
samlingar epigram och tänkespråk (1638 och
1654), riktade mot tidens urartningar, sedliga
förfall och härmning av det utländska (ny
uppl. 1872). Monogr. av P. Hempel (1917).
Logbränna, självupphettning av otröskad
säd, som inlagts fuktig i loge el. lada.
Loge, byggnad el. rum för otröskad säds
förvaring och uttröskning, utgöres vanl. av
trösklogen el. logkistan, vari
tröskningen sker, och sädesgolv, där den
otröskade säden inlägges. I tvärlogar, som
äro vanligast vid små gårdar, går trösklogen
tvärs genom byggnaden och tjänar till
genomkörning vid sädens inläggning i golven.
Större logbyggnader äro oftast 1 ä n g s 1
o-g a r med körgång i husets längdriktning,
vilket möjliggör tröskverkets flyttning till
olika delar av sädesupplaget. Logar, särskilt
de smärre, äro ofta sammanbyggda med
ladugården samt, där tröskverket drives med
vandring (se d. o.), med vandringshus. I
kuperade trakter ha de ofta en på bjälklaget
vilande körbana, på vilken säden inköres för
nedlassning i golven. På senare tid har man
i stället anoidnat hissinrättningar, med vilka
säden införes i 1. Sådana hisslogar
förekomma dock jämförelsevis sparsamt. H. J. Dft.
Loge [sv. uttal: låj] (av fr. loge), avskilt rum
i teatersalong; klädrum för skådespelare;
(lokal-) avdelning av ordenssällskap, en sådans
hus el. sammanträde. — Logera, inhysa; bo.
Loge [lå’ge], »låga», son till jätten Fornjot
(se d. o.), personifikation av elden. I
Ynglingasagan omtalas L., son till Finlands
konung Froste (se Agne). I sagan om Tors
färd till Utgårda-Loke äter en L. i kapp med
Loke och besegrar honom. E. W-én.
LogéPon, scenen på teatrar i yngre antik tid.
Logement [sv. uttal: låjome’nt], fr.,
kasernrum, avsett för del av ett kompani etc.
— Logementsfartyg, kasernfartyg,
äldre krigsfartyg, inrett till 1.
Logg, instrument för mätning av ett
fartygs hastighet. Två grupper finnas:
handloggar och mekaniska loggar.
Slcdddajv
Handlogg.
Handloggen (se bild) består av s k ä
d-d a n, som intar en lodrät ställning i
vattnet och bildar en i det närmaste fast punkt,
linan, uppstucken i hela och halva knop
(se d. o.), rullen, varpå linan upprullas,
och glaset med sand rinnande x/2 el. V»
minut, angivande den tid linan får utlöpa.
Det antal knop, som under loggningen
ut-lupit, anger fartygets hastighet i knop, d. v. s.
antalet sjömil per tim. Längden av varje
knop på linan är näml, lika stor del av en
sjömil (1,852 m) som 1/2 min. av en tim., ökad
med den längd, som skäddan draggar med
fartyget. Vid höga farter (över 12 knop) ger
handloggen ej tillräckligt noggranna resultat.
Mekaniska loggar äro avsedda att
direkt ange såväl den under en viss tid
till-ryggalagda distansen som fartygets fart vid
varje tillfälle. — Släploggarna,
Wal-kers m. fl., bestå av rotatorn, linan
och indikatorn. Rotatorn har formen av
en propeller och släpar i vattnet, varigenom
den under fartygets rörelse framåt av
vattenmotståndet tvingas att vrida sig. Linan
överför denna rörelse till ett hjulverk i
indikatorn, så anordnat, att verkets visare på
indikatortavlan direkt anger den tillryggalagda
distansen. Farten i knop får man genom
att avläsa distansskillnaden och multiplicera
denna med förhållandet mellan 60 min. och
tidsskillnaden i minuter. —
Tryckloggar äro konstruerade enl. tryckprincipen. De
ha ett genom fartygsbottnen omkr. 25 cm
utstående pitotrör (se Pitotska röret),
tillstängt i nedre ändan och försett med ett för
över riktat hål. Röret förbindes inombords
med ett tryckkärl, innehållande ett membran.
Vid fartygets framfart stiger trycket i röret,
membranet pressas uppåt, och dess rörelse
överföres till en fartvisare. Av Svenska a.-b.
Logg har under senare år konstruerats en
trycklogg, den s. k. s a 11 o g g e n, som
installerats på ett flertal större fartyg.
Principen är följ. Ett tryckkärl är uppställt i undre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
