Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loire (flod) - Loire (tre departement) - Loiret - Loir-et-Cher - Loiseleuria - Loisy, Alfred - Lojal - Lojalister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Loire—Lojalister
140
Loire vid Tours.
flesta bifloder komma från Centralmassivet,
ha de alla likartad årlig variation, vilken
därför i L. blir mycket utpräglad med lågvatten
i maj—okt., högvatten i nov.—april. Vid
Orléans utgör medelvattenmängden 200 kbm
i sek., lågvattenmängden 25 kbm i sek. och
högvattenmängden 7,500 kbm i sek., medan
vid mynningen motsv. siffror äro 475, 100 och
6,250 kbm i sek. De ogynnsamma
hydrolo-giska förhållandena göra L. föga användbar
för trafik (jfr Frankrike, sp. 963). Litt.:
L. Gallouédec, »La Loire» (1910).
Loire [ltt>ä’r], tre dep. i mellersta Frankrike
kring översta loppet (Haute-Loire och Loire)
och mynningen (Loire-Inférieure) av floden
Loire; se tabell i art. Frankrike, sp. 956. —
H a u t e - L. utgör en del av Languedoc och
fylles till största delen av Cevennerna (se
d. o.) och deras förgreningar. Koldistrikten
Brassac och Langeac sträcka sig in i dep.
Huvudnäring är boskapsskötsel; stor
spetstillverkning. Huvudstad är Le Puy. — Loire
tillhör huvudsaki. Lyonnais och är ett av
Frankrikes tätast befolkade dep. Betydande
boskapsskötsel och fruktodling; dep:s största
förvärvskälla är dock järn- och
textilindustrien, betingad av områdets betydande
sten-kolslager. De viktigaste industristäderna äro
huvudstaden, S:t-Étienne, och Roanne. —
L.-Inférieure tillhör Bretagne (se d. o.).
Jordbruk och boskapsskötsel äro
huvudnäringar. Betydande fiske (sill, sardiner,
tonfisk och ostron) och saltberedning; brytning
av kol och järn. Järn-, glas-, textil- o. a.
industri. Huvudstad är Nantes.
Loiret [lcoarä’], dep. i Orléanais, Frankrike,
kring mellersta Loire; 6,812 kvkm, 341,225
inv. (1926). Huvudnäring är jordbruk (havre
o. a. sädesslag, rödbetor, vin);
ättiksbered-ning och garverier. Huvudstad är Orléans.
Dep. har namn efter Loires biflod L. (12 km),
känd för sin naturskönhet.
Loir-et-Cher [l<üä’r-e-Ja’r], dep. i Orléanais,
i mellersta Frankrike; 6,422 kvkm, 248,099
inv. (1926). Huvudstad är Blois. L.
genom-tväras av Loire och skäres i n. av Loir, i s.
av Cher. Huvudnäring är jordbruk; stora
vingårdar. Industrien omfattar
ättiksfabri-ker, pappersbruk och maskinfabriker.
Loiseleuria [lcoaslo’ria], se Krypljung.
Loisy [lcoazi’], Alfred, fransk
religionshistoriker (f. 1857), katolicismens förnämste
exeget i vår tid. Blev präst 1879 samt var
lärare vid Paris’ katolska univ. 1882—93 och
vid École des hautes
études 1900—04. I
boken »L’évangile et
1’église» (1902) gav
han en
utvecklings-historisk apologi för
katolicismen. Som
modernismens huvudman
bannlystes han 1908.
Från en radikalt
reli-gionshistorisk teologi,
som framträder bl. a.
i hans kommentarer
(»Les évangiles
synop-tiques», 2 dir, 1907—
08, m. fl.), har han utvecklats till en rent
positivistisk åskådning. Jfr N. Söderblom,
»Religionsproblemet» (1910). Y. Br.
Lojäl, laglig; laglydig; rättskaffens. —
Subst.: Lojalitet.
LojalPster (eng. loyalists), de engelska
kolonister i Nordamerika, som under
oavhängighetskriget 1775—83 höllo fast vid
Storbritannien. Dit hörde en mängd civila och militära
ämbetsmän, godsägare, köpmän, präster samt,
särskilt i de n. kolonierna, en stor del av de
anglikanska församlingarnas medl. Talrikast
voro de i staten New York, där 23,000 1.
grepo till vapen för moderlandets sak. I flera
stater, där 1. fört gerillakrig, antogos mot
dem stränga lagar; vanl. förvisades de, och
deras egendom konfiskerades. Omkr. 60,000
1. beräknas ha gått i landsflykt 1775—87,
de flesta till Kanada och Nova Scotia. I
Parisfreden 1783 stadgades, att Förenta
staternas regering skulle hos de särskilda
staternas legislaturer förorda ett års lejd för 1.
för återförvärvande av egendom och
medborgarskap; konfiskerat gods skulle på vissa
villkor återställas, inga nya åtal anställas
o. s. v. Kongressens maningar till
statslegis-laturerna hade föga verkan, och först efter
1812—15 års krig upphävdes de sista
anti-lojalistlagarna. Brittiska parlamentet
anvisade 6 mill. pd st. till skadeersättning för
l:s förluster. I Kanada intaga ättlingarna
till dessa United, Empire loyalists en mycket
aktad ställning. Litt.: C. H. van Tyne,
»The loyalists in the american revolution»
(1902). (V. S-g.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
