Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lojo - Lojsta - Lojsta slott - Loka (brunn) - Loka (sele) - Lokal - Lokalbana - Lokal bedövning - Lokalbrev, Lokalbrevkort - Lokalfärg - Lokalförsändelse - Lokalisera, Lokalitet - Lokalporto - Lokalstyrka - Lokaltecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Lojo—Lokaltecken
142
Lo’jo, fi. Lo’hja. 1. Sjö i Nylands län,
Finland; 91 kvkm. Avflyter genom Svartå till
Finska viken. — 2. Socken i samma län; 231
kvkm, 10,636 inv. (1929; inkl. L. köping),
övervägande finsktalande. Gammal
kulturbygd med flera större gods, som tidigare
tillhört historiska adelssläkter (Paloniemi,
Lax-pojo, Gerknäs m. fl.). Kyrka av gråsten, fanns
redan på 1300-talet; den har al
seccomål-ningar från 1500-talets början, restaurerade
på 1880-talet. Se E. Nervänder, »L. kyrka
och dess medeltidsmålningar» (1896).
Kyrkbyn, Lojobacken, är sedan 1926
köping (L o j o k ö p i n g). IL. finnes en
sul-fatcellulosafabrik, ägare L. cellulosafabriks
a.-b. (aktiekap. 20 mill. fmk; jfr K o t k a),
årstillv. 12,000 ton; vidare en.cemeptfabrik,
ägare L. kalkverk a.-b. (aktiekap. 50 mill.
fmk), årstillv. omkr. 550,000 fat. Jfr serien
»Bidrag till L. sockenbeskrifning» (ett
flertal bd, 1891 ff.). O. Brn.
Lojsta, socken i Gotlands södra härad, i
mellersta Gotlands skogsbygd, n. om Hemse;
22,05 kvkm, 271 inv. (1930). Höjer sig mot
n. upp på Lojstaheds skogsområde, där
nyligen Gotlands högsta punkt (83 m ö. h.)
uppmätts. 483 har åker, 1,483 har skogsmark.
Ingår i Fardhems, Linde och L. pastorat i
Visby stift, Södra kontraktet.
Lojsta slott, i en skogstrakt vid gränsen
mellan Lojsta och Stånga socknar på Gotland,
är en av förfallna befästningar nästan h. o. h.
omgärdad bergkulle mellan sankmarker och
två rester av Lojsta träsk. »Slottets» platå
har flera förhöjningar, som torde dölja
husrester. Anläggningen kan förmodas härröra
från äldre medeltiden el. närmast föreg.
århundraden. Platsen inköptes 1928 för Lojsta
hembygdsförening. S. L-t.
Loka. I bakgrunden Parkvillan.
Loka, kungl. gyttjebad- och brunnsanstalt,
i Grythyttans socken, Örebro län, naturskönt
belägen på näset mellan sjöarna N. och S.
Loken, 4 km s. om L. station på
Bergslagernas järnväg. Där finnas två hälsokällor. Mest
bekant är L. för sin utmärkta badgyttja. Den
hämtas ur ett lager av multnad mossa 3—4
m under jordytan och håller en stor mängd
kiselinfusorieskelett. Se vidare Gyttjebad.
—r Källan, urspr. offerkälla, kom i
allmännare bruk efter en av arkiatern M. von
Bro-mell 1725 gjord undersökning. Då ansågs
drickningen viktigast, och först ett 50-tal år
därefter kom gyttjebehandlingen i bruk. L.
är kronans egendom och förvaltas av
Riks-marskalksämbetet. Ln.*
Loka, se Sele.
Lokäl, läge, rum, plats (lokalitet);
ort-lig, begränsad till ett visst område
(lokaliserad). — Lokalisera, begränsa till
utbredningen; ange platsen för; ortvänja.
Lokalbana, järnväg, uteslutande för en viss
orts trafikbehov. Jfr Järnväg, sp. 46.
Lokal bedövning, se Bedövningsmedel.
Lokalbrev, Lokalbrevkort, postv., se L
o-kalförsändelse.
Lokalfärg. 1. Inom målarkonsten den färg,
som ett föremål »äger i sig självt», d. v. s.
nära ögat och under normal belysning. L.
modifieras genom ljuset, vidliggande färger,
skuggor, reflexer, avstånd o. s. v. (A-e K-n.)
2. (Litt.) Starkt betonad landskaps- och
folkkarakteristik; 1. var en av nyromantikens
insatser. R-n B.
Lokalförsändelse, försändelse, som inlämnas
på fast postanstalt el. inkommer dit utan att
ha behandlats av lantbrevbärare el. genom
postverkets försorg befordrats på järnvägs-,
ångbåts- el. landsvägslinje och som från sagda
postanstalt el. annan fast postanstalt på
samma ort tillställes adressaten direkt el.
genom lokalbrevbärare. L. är även
försändelse, som postbehandlas endast inom ett
särskilt, av K. m:t fastställt lok al port
o-område. Dylika lokalportoområden äro
fastställda för bl. a. Stockholm och Göteborg.
— Frågan om en försändelse är att anse
såsom 1. har betydelse för allmänheten
endast i den mån ett särskilt lägre
lokalporto är fastställt. Så är i Sverige f. n.
endast fallet med brev (lokalbrev) och i
viss mån affärshandling, för vilken lägsta
porto är lika med enkelt brevporto. För
kors-band i allm. fanns i Sverige lokalporto 1891
—1920. Lokalbrevkort funnos 1873—
76 _ E. G-e.
Lokalisera, Lokalitet, se Lokal.
Lokalporto, se Lokalförsändelse.
Lokalstyrka. Svenska sjöförsvaret upptar
vissa lokalstyrkor, var och en avsedd för
för-svarsuppgifter inom ett visst kustområde.
Sådan 1. utgöres av äldre örlogsfartyg och
för krigsbruk apterade handelsfartyg. ö-g.
Lokalteeken, psyk. Enl. en teori av Lotze
äga synsensationerna som sådana icke
rums-bestämdhet, och det kräves en förklaring hur
de kunna hänföras på en bestämd plats i
rummet. Varje synsensation skulle då följas av ett
av rörelse- och spänningssensationer i
ögon-musklerna bestående L, genom vilket
loka-lisation sker. I motsats till denna
genetiska teori uppställa andra (Ebbinghaus,
Witasek m. fl.) en nativistisk, enl.
vilken synsensationerna själva äro kvalitativt
olika alltefter de olika punkter på näthinnan,
som retas. Enl. Wundts teori om
komplexa 1., som utgör en förmedlande
ståndpunkt, skulle rumsuppfattningen komma till
stånd genom en »psykisk kemism», en syntes
av kvalitativa differenser i synsensationerna
för olika punkter av näthinnan och
intensi-tetsdifferenser i de spänningssensationer, som
följa ögats ställningar och rörelser. Frågan
är livligt diskuterad i den psykologiska
litteraturen. Även ang.
beröringssensatio-nernas lokalisering har man antagit särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
