Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loreto - Lorettehöjden - Lorgnett - Loria, Achille - Loriapor - Lorichs, Gustaf Daniel - Lorient - Lorilika halvapor el. Loriapor - Lorisinae - Loris-Melikov, Michail Tarielovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19.3
Loreto—Loris-Melikov
194
Lore’to, stad, och
vallfartsort i it. prov. Ancona, 4 km
från Adriatiska havet och 20
km s. s. ö. om staden Ancona;
6,673 inv. (1921).
Biskopssäte. Katedralen innesluter
Santa Casa, det hus, i vilket
jungfru Maria, enligt
legenden, föddes och bodde och
som 1295 av änglar fördes
från Nasaret till L. En
Ma-riabild, skuren i
Libanon-ceder av, enligt sägnen,
aposteln Lukas och rikligt
besatt med juveler, förstördes
vid en eldsvåda 1921. Santa
Casa är överklätt med
marmor i enlighet med
Braman-tes ritningar.
Lore’ttehöjden, i fr. dep. Pas-de-Calais, 12
km n. om Arras, utgör s. ö. delen av en 11
km lång höjdsträckning, som i söder bildar
gräns mot den flandriska slätten. Under
världskriget låg L. sedan okt. 1914 i den
tyska stridslinjen, som här gjorde en
framspringande vinkel. Den häftiga strid, som
rasade här maj och juni 1915, fick
namnet Lorettes laget. I full besittning av
L. kommo de allierade först i sept. 1915 under
höstslaget vid La Bassée och Arras. Se härom
A r r a s (med karta) och
Belgisk-franska fronten, sp. 1168. Litt.: H. René,
»Lorette» (1916). M. B-dt.
Lorgnett [lårnjä’t], se Lornjett.
Loria [lå’ria], Achille, italiensk
socialekonom (f. 1857). Blev prof, i
nationalekonomi i Siena 1884 och i Turin 1893. L:s
vetenskapliga produktion är mycket
omfångsrik. Han är främst påverkad av Ricardo och
Marx. Med Marx överensstämmer han i fråga
om den materialistiska historieuppfattningen
men anser icke, att det kapitalistiska
systemet nödvändigtvis leder till ett allmänt
kol-lektivistiskt samhällsskick. Han utgår från
Ricardos lära om jordräntan men avviker
doek från denna. L. anser, att samhället
efter hand blir nödsakat att småningom
återinföra den fria tillgången till jorden. Det
kapitalistiska systemet avlöses av kooperation
i form av fria, blandade sammanslutningar
mellan kapitalägande producenter och
arbetare utan kapital, med jämn fördelning av
produktionens resultat. J. R. N.
Loriapor, zool., se L o r i 1 i k a halvapor.
Lorichs, Gustaf Daniel, numismatiker
(1785—1855). Efter studier i Göttingen blev
L. legationssekr. och (1814) förordnad att
förestå Sveriges beskickning i Madrid (chargé
d’affaires där 1816—53). L. var
landskapstecknare, akvarellist och dramatisk författare
samt framstående samlare och kännare av
mynt, i synnerhet spanska. Han utgav
»Re-cherches numismatiques, concernant
principa-lement les médailles celtibériennes», I (1852).
Hans mynt- och medaljsamling inlöstes till
stor del av svenska staten 1863. -rn.*
Lorient [låriä’], stad och krigshamn i fr.
dep. Morbihan, i Bretagne, vid sammanflödet
av Scorff och Blavet, 6 km från öppna havet;
41,592 inv. (1926). L. är modernt byggt.
Handeln omfattar fisk (sardiner m. m.), ostron
Spenslig lori, Loris tar digradus.
och konserverade grönsaker. Stora
ostronbankar finnas vid Ters inflöde i Blavet, där ung.
10 mill. ostron årl. fiskas.
Lorilika halvapor el. Loriapor,
Nycti-cébidae, kallas en fam. av halvaporna (se d. o.).
Alla äro nattdjur och vistas i träd. De
indelas i g a 1 a g o s (se d. o.) och 1 o r i e r
(Lorisinae), vilka senare utmärkas av kort
svans och korta öron. I olikhet med övriga
halvapor hoppa de ej utan röra sig långsamt
klättrande. Händer och fötter äro mer el.
mindre tångliknande. P o 11 o n, Perodicticus
potto, finnes jämte närstående arter i v. och
ö. Afrika. Den är ett spensligt djur med runt
huvud och kortullig päls. Kroppslängden är
36 cm, varav 6 komma på svansen. Den lever
huvudsaki. av frukter. De egentliga 1
o-rierna el. trögaporna sakna svana
och röra sig mycket långsamt, vilket sättes
i samband med att artärsystemet i
extremi-teterna är upplöst i fjäderlikt förgrenade
kärl. De finnas i Indien. Tröglorin,
Nyc-ticebus coucang, och den endast 25 cm långa,
rätt sällsynta spensliga lorin, Loris
tardigradus (Stenops gracilis), vistas i
skogar; leva av insekter och fåglar. Den förra
hålles ej sällan i zool. trädgårdar. T. P.
Lorislnae, zool., se Lorilika halvapor.
Loris-Melikov [lå’ris-mje’likof], Michail
Tarielovitj, greve, rysk general och
statsman (1826—88), son till en armenisk
köpman. Utmärkte sig som militär och
ämbetsman i Kaukasus,
erövrade under
ryskturkiska kriget
Arda-han och Kars (1877)
och utnämndes 1878
till greve. Som
generalguvernör i olika
delar av Ryssland
visade L. sällsynt
skicklighet; efter att febr.
1880 ha beklätts med
vidsträckt befogenhet
som chef för »högsta [-exekutivkommissionen»-]
{+exekutivkommissio-
nen»+} blev han aug.
1880 inrikesminister med uppgift att
bekämpa nihilismen. För detta ändamål krävde
L. även reformer och vann i viss mån härför
Alexander II:s gillande, men kejsaren
mördades mars 1881, och efter den reaktionäre
XIII. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
