- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
195-196

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

195

Lorme—Los Angeles

196

Alexander III:s tronbestigning tog L.
avsked. V. S-g.*

Lorme, d e [do lå’rm], el. d e L’O r m e,
P h i 1 i b e r t, fransk 1500-talsarkitekt,
se D e 1 o r m e.

Lorne [län], markis av, se Argyll,
sp. 44 ocb 46.

Lornje’tt, ögonglas med ett el. två glas
och handtag. — Verb: Lornjettèra.

Lornsen, Uwe Jens, slesvig-holsteinsk
politiker (1793—1838). Anställdes 1821 i
slesvig-holsteinska kansliet i Köpenhamn,
blev 1826 kontorchef (byråchef) och 1830
landfoged på sin fäderneö, Sylt (Sild). I
broschyren Ȇber das Verfassungswerk
in Schleswig-Holstein» (1830) krävde L.
en särskild författning för hertigdömena.
Härför dömdes han 1831 till ämbetets
förlust och ett års internering å
fästning, levde därefter i utlandet och dog
för egen hand. Genom sitt modiga
uppträdande och sitt olyckliga öde blev
L. en martyr för
slesvig-holsteinianis-men och vann ett stort namn bland
dess anhängare. Monogr. av K. Jansen
(1873). P. E-t.

Lorrain [lårä’], C 1 a u d e, fransk
målare, 1600-talet, se G e 11 é e, C.

Lorraine [lårä’n], fr., se Lothringen.

Lorsch [lårj], köping i tyska fristaten
Hessen, prov. Starkenburg; 5,597 inv.
(1925). L. var 7ö4—1621 furstligt
abbot-stift, ett av Tysklands rikaste och
under karolingiska tiden berömt för sina
annaler. Ruiner efter klostret kvarstå.
Litt.: K. Henckelmann och E. Anthes,
»Das Kloster L.» (1922).

Lortzing [lå’rts-], Gustav Albert,
tysk tonsättare (1801—51). Framträdde
först som skådespelare och sångare samt
började på 1830-talet komponera operor.
Från 1833 verkade L. som regissör,
dirigent och skådespelare i Leipzig, Berlin
m. fl. platser. Hans i
äkta tysk folklig stil
skrivna operor, som
tillhöra tyska
efter-romantikens yppersta
sceniska verk, ha med
stor framgång givits
både i och utanför
hemlandet och ej minst
i Sverige vunnit
beaktande. Till de främsta
höra »Die beiden
Schützen» (1837),
»Czaar und
Zimmer-mann» (1837; »Czar

och timmerman», Sthlm 1843), »Der
Wild-schütz» (1842; »Tjufskytten», Sthlm 1849),
»Undine» (1845), »Der Waffenschmid» (1846;
»Vapensmeden», Sthlm 1885), »Die
Rolands-knappen» (1849). — Biogr. av H. Wittmann
(1889) och G. R. Kruse (1899); den senare
utgav även L:s brev (2:a uppl. 1913). T. N.

Los, socken i Gävleborgs län, V.
Hälsinglands domsagas tingslag, omfattar
Hälsinglands högsta delar kring Loån samt Hamra
(se d. o.) kapellförsamling i Dalarna och
ge-nomflytes av Voxnaälven; 1,687,35 kvkm, 3,676
inv. (1930). Kuperad, glesbebyggd skogstrakt,
rik på sjöar. I Hamra når Korpimäki (se d. o.)

Karta över Los Angeles med omgivningar.

LEVPaso

706 m ö. h. 778 har åker, 123,111 har
skogsmark. Ingår i L. och Hamra pastorat i
Ärkestiftet, Ljusnans kontrakt. Jfr Losfältet.

Log [låjj], Jan, polsk språkforskare (1860
—1928), sedan 1902 prof, i Krakau. Verkade
på många områden inom polsk filologi
banbrytande, särskilt som lexikograf (dialekter
och fornpolska), språkhistoriker och
textutgivare. Av L:s verk må nämnas »Gramatyka
polska» (3 bd, 1922—27). Jämte andra polska
språkforskare undersökte L. 1911 polska verk
och handskrifter i sv. bibliotek. A. A-t.

Los Angeles [lås ä’nd^iliz] (La Puebla de la
Reina de los Angeles, Ȋngladrottningens
stad»), stad i Kalifornien, U. S. A., på 34°
n. br. L. grundlädes 1781 (blev stad 1835) vid
den lilla floden Los Angeles, omkr. 25 km från
Stilla havets kust, och har växt ut till
storstad samt vidgats genom inkorporeringar av
andra städer (Hollywood m. fl.). I n. gränsar
staden till flera bergshöjder (Monica
moun-tains, Mount Lower, Mount Wilson). L. har
nu en yta av 1,139 kvkm. Folkmängden
uppskattades 1 juli 1928 till 1,420.000 inv. (1880
11,183, 1890 50,395, 1900 102,479, 1920 [census]
576,673 inv., därav 4,998 svenskfödda). L. är
den amerikanska västkustens och Kaliforniens
största stad och har haft en även för
Amerika oerhört snabb tillväxt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free