Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Los Angeles - Loschmidt, Joseph - Loschmidtska talet - Loserth, Johann - Losfältet - Loshult - Losna el. Losne - Losovskij, A. - Lossa - Lossiemouth - Lossvattenlinje el. Losslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Loschmidt—Lossvattenlinje
198
Gatubild fiån Los Angeles.
Park i Los Angeles.
Klimatet är soligt, ett »medelhavsklimat»
med ringa nederbörd sommartiden. Jan. har
11,7° C och juli 20,7° medeltemp. L:s
omgivningar behöva emellertid konstbevattning på
grund av den ringa nederbörden (400 mm per
år), liksom också staden behöver stora
vattenmassor, vilka ej kunde erhållas i närmaste
omgivning. 1913 fullbordades därför ett av
jordens största vattenledningsföretag, Los
An-gelesakvedukten, som, 372 km lång, leder från
Sierra Nevada och beräknas förse 2 mill.
människor med vatten. Den konstbevattnade 1928
därjämte 100,000 har land. Även medelst
arte-siska brunnar konstbevattnas fälten. Nu
ämnar man leda vattnet från Coloradofloden
till L. Grevskapet kring L. är ett
utomordentligt sydfruktsland (apelsiner, persikor) och
står även högt i fråga om mjölkhushållning.
De stora fynden av bergolja i omgivningen
ha i hög grad bidragit till L:s utveckling till
industristad; bergolja utgör L:s viktigaste
industriprodukt. I andra hand kommer
filmindustrien i Hollywood (se d. o.);
filmindustrien i L. beräknas nu lämna produkter till
ett värde av 175 mill. doll. årl.
Hamnförhållandena i San Pedrobukten voro
dåliga, men 1909 inkorporerades kuststräckan,
och en storartad hamn har byggts (färdig
1914), som emottager det stora tonnaget via
Panamakanalen, till vilken L. är närmaste
större hamn inom U. S. A. Vid sidan av L:s
hamn ligger hamnstaden Long Beach (se d. o.).
Petroleum utgör över 70 % av exporten. —
Staden är genom Southern pacific railway
(byggd 1876), Santa Féjärnvägen och Union
pacific (över Ogden) förbunden med östern samt
centrum i ett betydande lokalt järnvägsnät.
L. är i sina centrala delar en typisk
amerikansk stad men har praktfulla förstäder. Dess
spanska anor visa sig i den spansk-moriska
arkitekturen, som förekommer både på
offentliga och privata byggnader. L. är berömt för
sina parker med yppig, halvt tropisk
växtlighet (Eucalyptus, Yucca, palmer m. fl.), har
stora museer och betydande bibliotek (i L.
public library ensamt omkr. 700,000 bd). L.
är säte dels för University of Southern
Cali-fornia (metodistiskt-episkopalt), grundat 1880
(9.000 stud. 1929), dels för ett college av
University of California (6,511 stud, läsåret
1928—29). H. N-n.
Loschmidt [lä’-], J o s e p h, österrikisk
fysiker (1821—95), prof, vid univ. i Wien. L.
arbetade inom den kinetiska gasteorien (se
Avogadros lag). D. S-t.*
Loschmidtska talet [lä’-], fys., se
Avogadros lag.
Loserth [lå’z-], Johann, österrikisk
historiker (f. 1846), prof, i Czernowitz 1875, i Graz
1893, tog avsked 1917. L. har utgivit ett
stort antal av Wycliffes skrifter och
dessutom lämnat värdefulla bidrag till den senare
medeltidens och reformationens historia.
Nämnas må »Hus und Wiclif» (1884; 2:a uppl.
1925) och »Geschichte des späteren
Mittel-alters» (1903).
Losfältet, ett område, uppbyggt av skiffer,
grönstenar och porfyrer, beläget i n. v.
Hälsingland (jfr L o s). L. är mest bekant genom
en koboltmalmförekomst med speiskobolt (se
d. o.), på vilken en ej obetydlig drift ägde
rum under 1700-talets mitt. I malm från L:s
koboltgruvor upptäckte A. F. Cronstedt (se
d. o.) metallen nickel. E-d.
Loshult, socken i Kristianstads län, ö.
Göinge härad, vid Smålandsgränsen, s. om
Älmhult; 104,87 kvkm, 2,006 inv. (1930).
Skogs- och myrmarker med spridd
jordbruks-bebyggelse. 1,119 har åker, 4,539 har
skogsmark. Pastorat i Lunds stift, ö. Göinge kontr.
Losna el. L o s n e, förr norsk jordegendom
på ön L. (15,08 kvkm) i Sognefjordens
mynning. Efter L. uppkallades den på 1300- och
särskilt 1400-talet ryktbara Losnaätten,
av vars medlemmar 1370 den mäktige
riks-rådsledamoten Erlend Filippussön (d.
1407) omtalas som ägare till L. Om ätten se
H. och P. P. Sollied i Norsk Slektshistorisk
Tidsskrift, I (1927—28).
Losovskij [-å’fs-], A., se Lozovskij, A.
Lossa, församling i Bro och Lossa (se d. o.)
landskommun, Uppsala län, omfattar två
mellan Brofjärden och N. Björkfjärden i Mälaren
utskjutande landtungor av Mälarslättsnatur;
26,89 kvkm, 576 inv. (1930). Egendomar:
Sä-byholm, Ådö, Toresta m. fl. Ingår i Bro och
L. pastorat i Ärkestiftet, Håbo kontrakt.
Lossiemouth [lå’simop], havsbadort i grevsk.
Moray, n. ö. Skottland, vid mynningen av
floden Lossie och Morayviken, uthamn till
Elgin; 4,166 inv. (1921).
Lossvattenlinje el. L o s s 1 i n j e, i allm.
den vattenlinje, efter vilken ett fartyg ligger,
då det är fullt utrustat men icke har någon
last intagen. Jfr Lastvattenlinje och
Vattenlinje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
