Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Losta - Lot el. Loth (vikt) - Lot (flod) - Lot (departement) - Lot (Bibeln) - Lota - Lot-et-Garonne - Loth - Lothar (fransk konung) - Lothar (II, konung av Italien) - Lothar (II, konung av Lothringen) - 1. Lothar I (romersk kejsare) - 2. Lothar II (Lothar III, romersk kejsare) - Lothar, Rudolf (Rudolf Spitzer) - Lotha(r)ringien - Lothian - Lothringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Losta—Lothringen
200
Lo’sta, Brömus, grässläkte med vanl. yvig
vippa, flerblommiga småax och trindryggade,
vanl. borstbärande yttre blomfjäll. 12 arter
vilda i Sverige samt flera mer el. mindre
tillfälliga vid hamnar, järnvägsstationer o.
dyl. Råglosta, B. secalinus, kan under
våta somrar bli ett besvärligt ogräs i
rågåkrar. Den enåriga renlostan, B.
arven-sis, och den fleråriga, högvuxna f o d e r 1 o
s-t a n, B. (Zerna) inermis, odlas ofta i vallar,
och i s. Sverige äro båda nu fullt
natura-liserade. G. M-e.
Lot el. L o t h [låt], ty., lod, i tyska guld-,
silver- och myntvikten av den kölniska
marken (se K ö 1 n i s k vikt).
Lot [lå], högerbiflod till Garonne, i s. v.
Frankrike, från Montagne de Goulet (1,130 m
ö. h.) till Garonne vid Aiguillon. 481 km
lång, segelbar omkr. 300 km.
Lot [lå], dep. i s. v. Frankrike, en del av
den forna prov. Guienne; 5,226 kvkm, 171,776
inv. (1926). Huvudstad är Cahors. L. är av
floderna Lot och Dordogne delat i
kalkstens-platåer, causses, där vin och säd odlas.
Dalarna mellan platåerna äro mycket bördiga
och frambringa ett utsökt vin, tobak,
plommon o. a. frukter.
Lot, Abrahams brorson, bosatte sig i
trakten av Sodom och Gomorra. När dessa städer
förstördes, blevo L. och hans familj räddade.
På flykten från Sodom skådade L:s hustru
tillbaka och »förvandlades till en saltstod»
(1 Mos. 18 ff.). S.H-r.
Löta, zool., se Lake.
Lot-et-Garonne [lå’(t)-e-garå’n], dep. i s. v.
Frankrike, utgör delar av de forna prov.
Guienne och Gascogne; 5,385 kvkm, 246,609
inv. (1926). Huvudstad är Agen. L. skäres
av Garonnes och Lots bördiga dalar. S. om
Garonne intränga Les Ländes (se Ländes).
Har sedan gammalt rykte för fruktodling,
särskilt av plommon; vinodling, betydande
tobaksodling och brytning av järnmalm.
Loth [låt], ty., se Lot.
Lothar (fr. Lothaire), fransk konung (d.
986), son till konung Ludvig IV och dotterson
till den tyske konung Henrik I. L.
efterträdde som helt ung sin fader 954 som konung
över ett rike, där makten övergått till
länsherrarna och han själv besatt huvudsakligen
blott Laon med område. Mot Hugo (se d. o.)
Capet stödde sig L. på Otto I i Tyskland.
L. kom sedan i strid med tyskarna om Nedre
Lothringen, som hans bror Karl mottagit
som tyskt län. L. efterträddes av sin son
Ludvig V. B. H-d.
Lothar (II), konung av Italien (d. 950).
Var son till Hugo av Arles (se Burgund
3), blev 931 faderns medregent i Italien och
947 ensam konung men fick strida med
Be-rengar II (se d. o.) om kronan.
Lothar (II), konung av Lothringen (d. 869),
son till kejsar Lothar I (se nedan). Fick vid
faderns död 855 norra och större delen av
Mellanfranken (se Lothringen), som
ökades med burgundiskt område som arv efter
L:s bror Karl 863.
Lothar, romerska kejsare.
1. L. I (d. 855), son till kejsar Ludvig
den fromme. Blev 817 faderns medregent och
kröntes som kejsare 823. Om L:s och hans
bröders uppror mot fadern se Ludvig,
ro
merska kejsare, 1.
Efter faderns död 840
ville L. ta hela riket
i besittning men blev
841 slagen av sina
bröder vid
Fontenoy-en-Puisaye. Striden
bilades genom
fördraget i Verdun; om
detta se Karl (den
skallige), sp. 394.
Kort före sin död
delade L. sitt rike
mellan sina söner kejsar
Ludvig II, konung Lo-
thar II (se ovan) och Karl (d. 863).
2. L. II, även kallad L. III (d. 1137). Var
greve av Supplinburg och blev 1106 hertig
av Sachsen. Ärkebiskop Adalbert av Mainz
lyckades 1125 genomdriva, att L. valdes till
kejsare med förbigående av den avlidne
kejsar Henrik V:s systerson Fredrik av
Schwa-ben (av huset Hohenstaufen). L., som fick
strida mot Fredrik och dennes bror Konrad
(sedan Konrad III), kröntes 1133 av påven
Innocentius II till kejsare. Med hjälp av
hertig Henrik den stolte av Bayern, som
äktat Gertrud, L:s enda barn, lyckades L. i
Tyskland tvinga hohenstauferna till
underkastelse. L. drog 1136 till Italien för att
bekämpa Roger II av Sicilien, intog Salerno och
Neapel men dog på återvägen. Om L:s
förhållande till Knut Lavard se K nu t, sp. 910.
Lothar [lä’-], Rudolf, pseud. för
österrikiske författaren Rudolf S p i t z e r (f.
1865), fil. dr, som utom dramer och romaner
skrivit »Henrik Ibsen» (1902), »Das deutsche
Drama der Gegenwart» (1905) m. fl. kritiska
verk.
Lotha(r)ringien, se Lothringen.
Lothian [lau’dion], landskap i Skottland,
längs Forthvikens s. strand, omfattar grevsk.
East Lothian, Midlothian och West Lothian
(se dessa ord), förr även Roxburgh,
Berwick-shire och en del av Tweeddale.
Lo’thringen, fr. Lorraine, landskap i n. ö.
Frankrike; omfattar dep. Meuse,
Meurthe-et-Moselle, Vosges och Moselle. 22,210 kvkm,
1,785,779 inv. (1926). L., som geologiskt sett
utgör ett randområde av Parisbäckenet, är ett
i ö. av trias- och i v. av jurabildningar
uppbyggt platåland (medelhöjd 350 m ö. h.),
genomskuret av Meuse och Moselle med
bifloder. Karakteristiska för västra L. äro de
långa höjdsträckningar (Cdtes lorraines), vilka
ö. om Meuse bilda de strategiskt viktiga Cotes
de Meuse. Härifrån sluttar landet ned mot
den väl odlade slätten Woevre. österut
utbreder sig den bördiga Meusedalen; i s. ö.
höja sig Vogesernas skogklädda utlöpare.
L. är huvudsaki. ett jordbruksdistrikt med
spannmåls- och vinodling. Det har rika
tillgångar på trä, järn, stenkol och salt, som
främjat utvecklingen av en livlig industri.
Järnmalmslagren, som höra till världens
största, ligga mellan Nancy och Thionville,
kollagren omkring floden Saar. Den ur
salt-fyndigheterna utvecklade kem. industrien är
koncentrerad kring Nancy, landskapets gamla
huvudort och största stad, övriga mera
betydande städer äro Metz, Épinal, Lunéville m. fl.
L. genomdrages från v. till ö. av Marne-Rhen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
