Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Louise av Hessen-Kassel (dansk drottning) - 4. Louise Josefina Eugenia av Sverige (Lovisa, dansk drottning) - Louise Alexandra Marie Irène (svensk kronprinsessa) - Louise Augusta (hertiginna av Augustenborg) - Louise av Savojen (fransk regentinna) - Louise Marie (polsk drottning) - Louisette - Louis Ferdinand (Fredrik Ludvig Kristian, prins av Preussen) - Louisiaderna, Louisiadarkipelagen - Louisiana (La.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Louise—Louisiana
216
3. L. av Hessen-Kassel (1817—98),
dotter till lantgreve Vilhelm av
Hessen-Kassel och Kristian VIII:s syster Charlotte,
ingick 1842 äktenskap med prins Kristian av
Glücksburg, som 1863 blev konung (Kristian
IX). Hon var en klok och energisk kvinna,
som i ett långt och lyckligt äktenskap
uppfostrade många barn, bl. a. kejsarinnan
Dagmar av Ryssland och drottning Alexandra av
England. Med takt och diplomati utnyttjade
hon de förbindelser, som genom dem skapades
mellan Danmark och flera europeiska
kungahus. För filantropi visade hon stort intresse.
4. L. Josefina Eugenia av
Sverige (Lovisa; 1851-—1926), dotter till
konung Karl XV, ingick 1869 äktenskap med
kronprins Fredrik av Danmark, som 1906
blev konung (Fredrik VIII) och dog 1912.
Hon verkade med iver för filantropi i strängt
religiös anda. P. E-t.
Louise Alexandra Marie Irène,
svensk kronprinsessa (f. 1889 13/7), dotter till
prins Louis av Battenberg (se B a 11 e
n-b e r g) och Viktoria, f.
prinsessa av Hessen
och dotterdotter till
drottning Viktoria av
England. Liksom sina
föräldrar utbytte hon
1917 det tyska
släktnamnet Battenberg
mot den engelska
formen Mountbatten
och kallades därefter
i överensstämmelse
med engelsk
adelsti-tulatur lady Louise
Mountbatten. Hon
förmäldes med kronprins Gustav Adolf 3 nov.
1923 i London. Intåget i Stockholm ägde rum
11 dec. s. å.
Louise Augusta, hertiginna av
Augusten-borg (1771—1843), dotter till drottning
Karolina Mathilda under dennas äktenskap med
Kristian VII, i själva verket en frukt av
hennes förhållande till J. F. Struensee. Hon
ingick 1786 äktenskap med senare hertig
Fredrik Kristian av Augustenborg och blev moder
till hertig Kristian och prins Fredrik av
Augustenborg samt till drottning Karolina
Amalia. Hon blev änka 1814. P. E-t.
Louise av Savojen (fr. Louise de Savoie),
fransk regentinna (1476—1531), hertigdotter
från Savojen. Hon äktade 1488 Ludvig
XII:s kusin Karl av Orléans (se Orléans),
greve av Angouléme, med vilken hon fick
barnen Margareta av Valois och Frans I.
Änka 1496, ägnade hon sig åt barnens
uppfostran. Sin son beundrade hon och ägde i
hög grad hans tillgivenhet. Under Frans’ tåg
till Italien 1515 förde hon klokt och
kraftfullt regeringen och likaledes under hans
fångenskap efter slaget vid Pavia 1525 och
till freden i Madrid 1526. Hon ledde på fransk
sida fredsunderhandlingarna 1529 i Cambrai.
L. var viljestark och skötte med omsikt sina
intressen. Litt.: Anna M. Roos, »En
renässansfurstinna» (i Ord och Bild 1905). B. H-d.
Louise Marie, polsk drottning, se
Marie-Louise.
Louisette [lcoizä’t], en fallbila, se Louis, A.
Louis Ferdinand (eg. Fredrik Ludvig
Kristian), prins av Preussen (1772—1806),
brorson till Fredrik II. Var en lidelsefull,
rikt begåvad natur med vidsträckta intressen
(komponerade musik) och visade sig som en
tapper och skicklig soldat. Som befälhavare
över furst Hohenlohes förtrupp, 8.000 man,
föll L. 10 okt. 1806 vid Saalfeld. Biogr. av H.
Wahl (1917). (Ä.S-n.)
Louisiäderna, Louisiadarkipelagen,
britt, ögrupp utanför s. ö. spetsen av Nya
Guinea, tillhörande Papuaterritoriet. Bestå
av ett 80-tal öar, de flesta omgivna av
korallrev. Huvudö: Tagula. Export av guld.
L. upptäcktes 1606 av Torres, namngåvos av
Bougainville och blevo 1885 brittisk besittning.
Louisiana [loiziä’no], förk. La., den
sydligaste av Sydcentralstaterna, U. S. A.;
125,625 kvkm, 1,950,000 inv. (1928). L. har
kust mot Mexikanska bukten, dess sydligaste
del utgör Mississippis delta; gräns i ö. bildar
Pearl river, från 31° till 33° n. br.
Mississippi, i v. Sabine river och 94° v. Igd.
Halva L. är ett av Mississippi och
kustfloderna avlagrat svämlandskap. Endast i
n. v. och längs Arkansasgränsen ligger
landet högre. I s. v. utbreder sig prärien. Området
i n. v. på ömse sidor om Mississippibifloden
Red river har en berggrund från krit- och
tertiärperioderna. Vid Arkansasgränsen
finnas de högst liggande partierna, på 130 m
ö. h. Nära V* av L. ligger under 3 m.
Nedanför Baton Rouge, 250 km från
mynningen, ledsagar den höga banken i ö. ej
längre floden, utan Mississippi rinner som
ett ständigt hot fram över de låga
delta-avlagringarna, ofta högre än omgivande land,
som skyddas av konstgjorda dammar,
»le-véer», vilka delvis byggts på de naturliga
dammar, som floden uppkastat vid högflod.
Talrika deltagrenar (»bayous») gå från
Mississippi och Red river ned till kusten, men
de äro jämförelsevis vattenfattiga, och 1:l/i2
av Mississippis vattenmassa gå genom
huvudflöden och dess fyra stora deltaarmar,
som grena sig nära mynningen. »Bayous»
bilda ett fullkomligt nätverk över
kustslätten, äro i likhet med Mississippi ofta på båda
sidor omgivna av levéer och rinna högre än
omgivande land. Ensamt levéerna utefter
LOUISIANA
Skala 1:10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
