- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
217-218

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

Louis-N apoléon —Louisville

218

Kyrkan i Lourdes.

Mississippi nå en längd av 1,200 km, men
många hundra km följa deltaarmar och
kustfloder. Den senaste stora översvämningen
ägde rum 1927. På kustslätten finnas talrika
sjöar. De äro antingen flodarmar, som
avskurits, då floderna ändrat lopp,
översvämmade lägre delar av deltat eller laguner.

Klimatet är subtropiskt med en julitemp.
av 27°—28° C, en jan.-temp. av 13° i s. men
blott omkr. 8° i n. Nederbörden är överallt
riklig och når i medeltal nära 1,400 mm.

Växtligheten är subtropisk med palmer, ek,
lönn, sumpcypresser och en rik epifytflora
men uppvisar även vidsträckta barrskogar på
torrare mark.

Befolkningen var 1810 blott 71,000, 1860
940,000 och 1900 1,382,000 pers.
Negerbefolkningen utgjorde 1920 700,257 el. 38,9 % av
hela befolkningen (år 1890 51,5 %; den
minskades med 13,617 mellan 1910 och 1920).
Den utlandsfödda vita befolkningen är, som i
alla sydstater, liten, 1920 blott 44,871 pers.
(2,5 % av hela befolkningen), därav över
italienare. En viktig del av befolkningen
ut-göres av ättlingarna till de fransmän, som
först koloniserade L. Mer än 60 % av
invånarna äro katoliker.

L:s huvudnäring är jordbruket. 1925 var
den skördade arealen 17,400 kvkm el. 15 %,
132,450 farmer funnos, av vilka 59,513
arrenderades eller ägdes av negrer. Bomull (8,300
kvkm), majs (5,200 kvkm), ris (1,900 kvkm),
sockerrör och sötpotatis (1,939 kvkm) intaga
de största odlingsytorna och äro det
subtropiska L:s huvudprodukter. I fråga om ris
och sockerrör är Louisiana U. S. A:s största
producent. Kreatursstocken är däremot ej
stor. Mulåsnorna äro fler än hästarna (1928
resp. 167,000 och 114,000). L. är i fråga om
skogsproduktion den tredje staten inom
U. S. A. Ostronfiskena äro betydande. L. har
mycket petroleum, rika svavelgruvor och
betydande saltgruvor. Industrien vilar
förnämligast på lantbruket och mineraltillgångarna.
1927 funnos 1,624 fabriker med 83,415
löntagare och ett tillv.-värde av 638,4 mill. doll.

Huvudstad är Baton Rouge, men den enda
storstaden är New Orleans. 34,9 % av
statens befolkning voro 1920 stadsinvånare. Ett
statsuniv. finnes, men det privata Tulane
university i New Orleans är större. —
Folkrepresentationen består av en senat med 39
led. och en assembly med 101 led., samtliga
valda för 4 år. I unionens kongress
företrädes L. av 2 senatorer och 8 led. av
representanternas hus. Staten är indelad i 64
grevskap (parishes). H. N-n.

Historia. L. besöktes 1541 av spanjoren de
Soto, under 1600-talet av flera fransmän och
togs 1682 för Frankrikes räkning i besittning
av La Salle (se d o.), som gav namnet L. (efter
Ludvig, Louis, XIV) åt Mississippidalen. L.
koloniserades främst av A. Crozat och J.
Law (se dessa ord) och återgick 1731 till
franska kronan. Genom ett hemligt fördrag
1762 överläts L. till Spanien, och 1763
avträddes landet ö. om Mississippi till
Storbritannien. 1800 avstod Spanien L. till
Frankrike, och 1803 sålde Napoleon kolonien till
U. S. A. för 60 mill. frcs. 1812 upptogs L.
som stat i Unionen och sällade sig under
inbördeskriget till sydstaterna. — Litt.: A.
Fortier, »History of L.» (1904); H. E.
Cham-bers, »History of L.» (1925). A. A-t.

Louis-Napoléon [lcoi’-napåleä’], se
Napoleon III.

Louis Philippe [lco? fili’p], Ludvig
Filip, se Ludvig, franska konungar, 19.

Louis-Philippe-land [IwP-filPp-lä^d], se
Ludvig-Filips-land.

Louis-quatorze [l<ui’-katä’rz], fr.; sv.
Ludvig den fjortonde; även namn på stilen i
fransk arkitektur, dekoration och
trädgårdskonst på Ludvig XIV.s tid.

Louis-quinze [la)i’-kä’z], fr.; sv. Ludvig den
femtonde; även namn på arkitektur- och
de-korationsstilen på Ludvig XV:s tid.

Louis-seize [lcoi’-sa’z], fr.; sv. Ludvig den
sextonde; även namn på arkitektur- och
de-korationsstilen på Ludvig XVI:s tid.

Louisville [l^isvil], största staden i
Kentucky, U. S. A., 146 km s. v. om Cincinnati

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free