Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Louisville - Lôu-lan - Louié - Loupe - Lourdes - Lourenço Marques - Louvain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Löu-lan—Louvain
220
Utsikt över Louvain.
vid Ohio, som här bildar fall, förbi vilka leder
en 4 km lång kanal. 234,891 inv. (1920).
Staden är regelbundet byggd med stora parker.
L. är den förnämsta handelsstaden vid nedre
Ohio och ett av världscentra för
råtobaks-marknaden. Stora tobaksfabriker, gjuterier,
slakterier; maskin- och kvarnindustri m. m.
L. har univ. (1,450 stud. 1928). — Broar
förbinda L. med förstäderna J e f fe r
son-vi 1 le och New Al ba n y i Indiana.
Löu-lan, ruinstad i kin. östturkestan, n.
om Lop-nor. Jfr Hedin, S. A., sp. 718.
Loulé [låle’], stad i s. Portugal, prov.
Al-garve; 16,709 inv. (1920). Omges av murar
och torn från morisk tid. Tillverkning av
korgar av espartogräs, läderindustri och
porslinsfabrikation.
Loupe [lop], fr., se Lupp.
Lourdes [lord], stad i fr. dep.
Hautes-Pyré-nées, vid Gave de Pau och järnvägen Toulouse
—Bayonne, 37 km s. ö. om staden Pau. 9,082
inv. (1926). L:s ryktbarhet beror på M a s s
a-biellegrottan, där, såsom i den
katolska världen allmänt tros, den heliga
jungfrun år 1858 flera gånger uppenbarade sig för
en 14-årig bondflicka, Bernadette
Sou-birous (d. 1879), och som i synnerhet efter
1870 besökes av ofantliga pilgrimsskaror
(årl. omkr. 600,000), särskilt 15 aug. (Marie
himmelsfärd). Uppenbarelseundret erkändes
av biskopen i Tarbes 1862, och 1891
instiftade påven Leo XIII en fest (11 febr.) till
dess åminnelse. I grottan finns en
undergörande källa, vars vatten tros kunna återge
de blinda synen samt göra de lytta och sjuka
helbrägda; det försändes även i flaskor. En
stor vallfärdskyrka (Notre-Dame) byggdes i
närheten 1864—70, en annan kyrka, Église
du Rosaire, 1884—89. — Mångfaldiga
hel-brägdagörelser torde verkligen ha ägt rum
här, huvudsakligen från hysteriska åkommor,
hysterisk blindhet, lamhet o. dyl. Då dylik
blindhet och lamhet icke av lekmän kunna
skiljas från verkligt organiska sjukdomar av
samma slag, verkar botandet av dem ofta
övernaturligt. Jfr Helbrägdagörelse
genom tron och Hysteri. Litt.: H.
Frö-derström, »Undren i L.» (1910); J. Jörgensen,
»Vår Fru av L.» (s. å.); C. Baussan, »L. et
les pèlerinages de la Vierge» (1928). (E. B-m.)
Lourengo Marques [lårÖ’so märke’]’],
huvudstad i Port. Östafrika (Mozambique), vid v.
kusten av Delagoaviken. 37,301 inv. (1927),
därav 9,001 européer. Säte för
generalguvernören. L. är uppkallat efter anläggaren
(1545), fick stadsrättigheter 1887 och blev
1907 huvudstad. Dess moderna utveckling är
betingad av öppnandet av järnvägen till
Transvaal 1895. L. är nu koloniens förnämsta
handels- och hamnstad och transitoort för
Transvaal med betydande export av bl. a.
stenkol. Av importen till Johannesburg gå
mer än 50 % över L.; reguljära
ångbåts-förbindelser med amerik. och europ.
hamnar. 1928 anlände till hamnen 802 fartyg om
3,895,195 ton.
Louvain [lovä’], flarn. Leuven, ty. Löwen,
stad i belg. prov. Brabant, på ömse sidor om
Dyle, 25 km ö. om Bryssel. 40,021 inv. (1929);
kanalförbindelse genom Rupel till Schelde.
L:s befästningsvallar från 1300-talet med en
längd av omkr. 8 km, som cirkelformigt
omsluta staden, äro förvandlade till bulevarder.
De märkligaste byggnaderna äro rådhuset,
senast restaurerat 1914 (se plansch 2 till art.
Flamländsk konst), S:t Peterskyrkan
(korskyrka från 1400-talet) samt hallarna,
byggda 1317 av vävarskrået till varumagasin,
1679 upplåtna till universitetslokaler. L:s
berömda univ., stiftat 1426, upphävt under
franska revolutionen, återupprättat 1835, är
ett katolskt fritt univ. (3,755 stud. 1928—29).
Univ.-bibl. nedbrann under världskriget (se
nedan) men är ersatt med ett nytt, uppfört
1921—28, bekostat av amerikanska donatorer.
— L. var under medeltiden huvudstad i
Brabant och centrum för ullhandel och
vävnads-industri. Vävarnas antal uppgick på
1200-talet till 3,000. Den eng. konkurrensen på
klädesmarknaden, vävarnas uppror 1378 och
utvandring bidrogo till L:s tillbakagång som
industristad, men det har bibehållit sin
betydelse såsom säte för univ. Under sin
glanstid, på 1500-talet, besöktes det årl. av omkr.
6,000 stud. Den nuv. industrien omfattar
huvudsaki. bryggerier och spetstillverkning.
Omkring L. ha flera industriorter utvecklats,
Kessel-Loo, Héverlé m. fl. — Under
världskriget besattes L. av tyskarna 19 aug. 1914.
Dessa förklarade sig (25 aug.) ha utsatts för
överfall av stadsbefolkningen och tillgrepo
därför repressalier, varvid genom eldsvådor
förstördes en del av staden, däribland
universitetsbiblioteket och S:t Peterskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
