Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Ludvig-Filips-land—Ludvika
266
kandidat, företog vidsträckta resor och
tjänstgjorde 1861—62 i de amerikanska
nordstaternas armé. Sedan bosatte han sig i England
och begärde under fransk-tyska kriget
förgäves att få tjäna i franska armén. En tid
efter krigets slut fick L. återvända till
Frankrike, och orleanska familjens stora
jordegendomar restituerades. Efter grevens av
Cham-bord (se d. o.) död 1883 blev L. även
legiti-misternas tronkandidat, men 1886 antogs en
lag om landsförvisning av huvudmännen för
förut i Frankrike regerande ätter. L.
till-bragte återstoden av sitt liv i England; hans
tronanspråk övergingo närmast till äldste
sonen (se Filip, sp. 325). — L. skrev bl. a.
»Les associations ouvrières en Angleterre»
(1869; flera uppl.) och »Histoire de la guerre
civile en Amérique» (7 bd, 1874—89). A. A-t.
Ludvig-Filips-land, Västantarktis’
nordligaste del, skild från Sydshetlandsöarna
genom Bransfieldsundet; alplandskap med
toppen Mount d’Urville. L. upptäcktes 1838 av
Dumont d’Urville.
Ludvigsbergs verkstad, se L u t h &
Roséns elektriska a.-b.
Ludwigsburg [lo’tvil$sbork], stad i n.
Würt-temberg, nära Neckar; 27,728 inv. (1925).
Slott i barockstil, från 1700-talets början, nu
museum. Strax utanför staden jaktslottet
Monrepos (1760-talet), en rokokobyggnad. Den
gamla ryktbara porslinsfabriken i L. ägde
bestånd 1737—1824 och framställde vaser,
praktserviser och prydnadssaker i rokoko,
senare även i empirestil.
Ludwigshafen [lo’tvi^shäfen] a m R h e i n,
stad i bayerska Rhenpfalz, på
vänstra Rhenstranden, mitt
emot Neckarmynningen och
Mannheim, dit en bro leder;
100,258 inv. (1925). Se
kartskiss vid art. Mannheim.
L. är en hastigt
uppblomstrande handels- och
storindustristad samt flodhamn (blott
8,000 inv. 1871). Kemiska
fabriker,. främst Badische
Anilin- und Sodafabrik (se d. o.),
maskin-, järnvägsvagns- m. fl.
fabriker, väverier, varv,
bryggerier och kvarnar. Handeln
är betydande med järn, trä,
vin, spannmål, petroleum och
stenkol. 1928 befordrade L:s
tre hamnar, Winterhafen,
Luitpoldhafen och
Altrhein-hafen, 2,957,930 ton
ankommande och 1,152,515 ton
avgående gods.
Ludwigskanalen, (L u
d-wigs-) Donau—Mai n-K
a-n a 1, förbinder Rhen med
Donau över Bamberg (Regnitz)—
Nürnberg—Neumarkt till
Do-naubifloden Altmühl. 178 km
lång, 1—1,5 m djup, 100
slussar. Har fått ringa betydelse.
Jfr Donau, sp. 1154.
Ludvigsorden, namn på en
numera avskaffad fransk
Ludvig den heliges orden samt på
ordnar i Parma, Bayern och
Hessen. Se Ordnar.
Ludvika stads vapen.
I blått fält en balkvis
ställd ström av silver,
belagd med en blå åskvigg
samt på vardera sidan
åtföljd av en gyllene lilja.
Ludvigsson, Rasmus, genealog, se
Rasmus Ludvigsson.
Ludvika. 1. Stad i s. Dalarna, Kopparbergs
län, i kuperad bergslagsnatur, invid sjön
Väsman och dess avloppså, L. ström; 10,oo kvkm,
därav 7,82 kvkm land, 4,838 inv. (1930).
Det nuv. L. har i
huvudsak tillkommit
under 1900-talet som
trafikknut och
industriort. Äldre
byggnader äro den gamla
träkyrkan (byggd
1749, restaur. 1910),
kommunalhuset, L.
bruks herrgård (från
1780-talet) och
bruksanläggningarna på
Hammarbacken, allt
vid Ludvika ström.
Kring huvudgatan,
Storgatan, ligga
kyrkan, post- och
telegrafverkens byggnader, stadens fyra
bankkontor, tingshu-
set (1905—06) och stadshotellet. Vid Väsman
ligga järnvägsstationen, ångbåtsbryggan och
en del industrianläggningar, bl. a.
Ludvika-verken (se nedan) med bostadsområde. I s. ö.
äro Högbergets sluttningar bebyggda med
egna hem. I ö. vidtager Marnäsområdet med
länslasarett, epidemisjukhus,
hembygdsföreningens gammelgård och museum. N. om
strömmen ligger L. kraftverk. Industrien om-
LUDVIKA
Skala 1:24000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
