Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundborg, Herman - Lundby (Göteborg) - Lundby (Västerås - Lundbye, Johan Thomas - Lundbyvassen - Lunde, Carl Herman - Lunde, Johan Peter - Lundeberg, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Lundby—Lundeberg
322
för institutet för rasbiologi där 1921. Av L:s
mänga morfologiska, psykiatriska och
rashygieniska arbeten märkas det stora
»Medizi-nisch-biologische Fa-milienforschungen in-nerhalb eines
2,232-köpfigen Bauernge-schlechtes in
Schwe-den» (1913),
»Rasbiologi och rashygien»
(2:a uppl. 1922),
bildgalleriet »Svenska
folktyper» (1919) och
»The swedish nation
in word and picture»
(1920; tills, m. J.
Runnström). 1916
erhöll L. statsanslag
(24,000 kr.) för rasbiologiska undersökningar
i Värmland och Lappland. L-e.*
Lundby, församling i Göteborg (se d. o., sp.
187 och kartan).
Lundby, församling i Västerås (se d. o.).
Lundbye [-by], Johan Thomas, dansk
målare (1818—48). Var en finkänslig och
besjälad skildrare av dansk natur och av
djurliv. L. besökte Italien 1845—46 och var eljest
verksam i hemlandet, mestadels på
landsbygden i Jylland. Djuren (hästar, kor, får) äro
träffsäkert karakteriserade, framför allt äro
många av hans teckningar små mästerverk
av känsla och humor. L. deltog som frivillig
i kriget 1848 och dog till följd av ett
vådaskott i lägret. Hirschsprungs museum i
Kö-Eenhamn äger utom målningar mer än 600 av
ans omkr. 1,500 teckningar. L. illustrerade
H. V. Kaalunds »Fabler for börn» m. fl.
böcker. Se D an s k konst, bild 22. — Monogr.
av K. Madsen (1895). G-g N.
Lundby vassen, se Göteborg, sp. 185 och
kartan.
Lunde, Carl Herman, norsk präst (f.
1841). Blev 1868 sjömanspräst i Cardiff, var
därefter präst i Le Havre och Paris, blev
1881 sogneprest i Risör och kom 1892 som
kapellan till Oslo, där han 1901—18 var
sogneprest i Trefoldigheds församling. L:s
humanitet och varmhjärtade tolerans gjorde
honom till en av Norges mest inflytelserika
prästmän. K. V. H.*
Lunde, Johan Peter, norsk biskop (f.
1866 25/i2), teol. kand. 1890, stiftskaplan i
Kristiansand 1897, kyrkoherde i öygland
1900, i Stavanger 1910 och i Oslo 1920. Han
blev 1922 biskop över Oslo bispedömme. L.,
vars åskådning är strängt
ortodox-konserva-tiv, har varit ordf, i Det norske
missions-selskap samt mycket anlitats såväl i
skolväsendet som i kommunens tjänst. M. H.
Lundeberg, Christian, statsman,
industrimän (1842 14/7—1911 10/n). Blev 1861
underlöjtnant vid Dalreg:tet och tog 1874
avsked som löjtnant. Under tiden hade han
varit förvaltare på det fadern tillhöriga
Oslättsfors bruk 1865—72 och 1872 blivit
disponent för Forsbacka bruk. 1885—1907
var han verkst. dir. i Forsbacka
järnverks-a.-b. Han var till 1898 ägare av hälften av
Forsbacka och Mackmyra bruksegendomar
och vid sin död av hälften av Högbo
(Gästrikland). L:s praktiska duglighet och stora ar-
Christian Lundeberg.
betskraft blevo tidigt i stor utsträckning
tagna i anspråk i länets angelägenheter och
i andra praktiska värv. 1900—04 var han
e. o. fullmäktig i Järnkontoret och 1881—
1909 led. av länets landsting, vars ordf, han
var 1893—1904 och 1906—09.
Fr. o. m. riksdagen 1886 till sin död
representerade han Gävleborgs län i Första
kammaren. Både inom det
protektionistisk-kon-servativa partiet och i riksdagen i övrigt
intog han inom kort en mycket bemärkt
ställning. Han var 1888—89 och 1892—1904 led.
av statsutskottet samt därunder 1896—1900
och 1902—04 dess ordf. Sedan 1888 var han
led. av sitt partis förtroenderåd. Snart
ansedd som den synlige partichefen P.
Reuter-svärds högra hand, blev han senare partiets
verklige ledare och var en tid att anse som
riksdagens kanske mäktigaste man. 1899—
1908 (med undantag av andra urtiman 1905)
var han vice talman och 1909—11 talman.
Bland de större politiska frågor, vid vilkas
behandling han genom sitt alltid vägande
ord, sin stridbarhet och stora energi spelade
en viktig roll, voro unionsfrågan och
försvarsfrågan de märkligaste. I unionsfrågan
tillhörde han den Alinska riktningen och var
1895 led. av hemliga utskottet. 1900
uppträdde han å sitt partis vägnar
demonstrativt i flaggfrågan och riktade 1903 och 1904
skarpa angrepp mot dåv. utrikesministern
Lagerheim i anledning av den s. k.
kommunikén och övriga underhandlingar i
konsulatfrågan. 1905 var L. led. av hemliga utskottet
vid lagtima riksdagen och var vid första
urtiman ordf, i särskilda utskottet samt inlade
i denna egenskap stor förtjänst om
kamrarnas enande i fråga om ett svenskt program
XIII. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
