Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundell, Johan August - Lunden - Lundequist, Gerda - Lundgren, Anders Hugo Hjalmar - Lundgren, Conrad - Lundgren, Egron Sellif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Lunden—Lundgren, E. S.
326
var 1891—1916 Sveriges förste prof, i detta
ämne; 1893 blev han fil. hedersdr i Uppsala.
L. har med Sundevalls »Phonetiska
bokstäf-ver» till utgångspunkt uppgjort det s. k.
landsmålsalfabetet (se
d. o.), ett av de mest
storartade försök till
fonetisk skrift, som
någonsin gjorts. L.
är sedan 1878
huvudutgivare och red. av
den av honom
grundlagda tidskr. Nyare
Bidrag till Kännedom
om de Svenska
Landsmålen ock Svenskt
Folklif, från 1904
Svenska Landsmål och
Svenskt Folklif. 1892
—94 var L. medutgivare av skriftserien
»Svenska spörsmål» samt utgav 1899—1907
jämte A. Noreen skriftserien »För skola
och hem». Med A. Noreen stiftade han
1892 reformläroverket Uppsala enskilda
läroverk och 1895 den därmed förbundna
Fackskolan för huslig ekonomi, som han
småningom utvecklat till en mönsteranstalt
i sitt slag. Han organiserade jämte H.
Hjärne och A. Noreen 1893 i Uppsala de
sedan till en permanent institution
övergångna sommarkurserna. Hösten 1885 höll L.
i Uppsala och Stockholm föreläsningar i
rätt-stavningsfrågan (»Om rättstafningsfrågan»,
1886) och gav därmed ett nytt uppslag åt
reformsträvandena på detta område samt har
sedan i tidskrifts- och tidningsartiklar med
okuvlig energi förfäktat reformer i
ortografiska och pedagogiska frågor. Från 1914 är
han ordf, i styrelsen för Undersökningen av
svenska folkmål, som har ledningen av
Svenska landsmålsarkivet. L. är en av de främsta
företrädarna för den generation svenska
vetenskapsmän, som omkr. 1880 grundläde en
ny epok i den svenska språkforskningen.
Framför allt betydelsefulla äro hans insatser
för dialekt- och folklivsstudierna; som
foneti-ker hör han till de främsta i sin samtid. Av
L:s många skrifter må framhållas de i
Svenska Landsmål publicerade grundläggande avh.
»Det svenska landsmålsalfabetet» (1879) och
»Om dialektstudier» (1881), vidare »Om de
svenska folkmålens frändskaper ock
etnologiska betydelse» (i Antropologiska Sektionens
Tidskr. 1880), ȃtudes sur la prononciation
russe», I (1890), »Svensk ordlista med
reformstavning» (1893), »Lärobok i ryska
språket» (2 bd, 1911—14). Ad. N-n. (B. H-n.)
Lunden, se Göteborg, sp. 184 och kartan.
Lundequist, Gerda, skådespelerska (f.
1871 4/2). Genomgick 1886—89
Konservato-riets i Stockholm elevskola, var 1889—91
anställd vid Dramatiska teatern, 1891—95 vid
Stora teatern i Göteborg och vid Hj.
Selanders sällskap, 1896—98 vid Vasateatern, 1898
-—1906 vid Svenska teatern och 1906—09 vid
Dramatiska teatern. Fru L. har även ägnat
sig åt gästspel och uppläsning, särskilt av den
grekiska antikens drama. Bland hennes roller
märkas Antigone, lady Macbeth i
»Mac-beth», Paulina i »En vintersaga», Minna von
Barnhelm, Maria Stuart, Hjördis i
»Kämparna på Helgeland», Irene i »När vi döda
vakna», Tora Parsberg i »Paul Lange och
Tora Parsberg», Anna Karenina, Kristina i
»Mäster Olof», Magda i »Hemmet», Monna
Vanna, Thora van Deeken och Gertrud (Hj.
Söderberg). Hon är
genom ståtliga, väl
skolade yttre medel,
temperamentets styrka
och känslans värme
sin generations
främsta tragiska
skådespelerska på svensk scen,
verkligt stor i
framställningen av ädel
höghet och moderlig
ömhet. Hennes rätta
fält är det klassiska
dramat, men hon har
också med djup
upp
fattning och inträngande karakteristik
skapat en rad levande moderna kvinnogestalter.
Hon kallar sig efter sitt gifte 1908
Lundequist-Dahlström. G. K-g.
Lundgren, Anders Hugo Hjalmar,
författare (f. 1880 1B/a)- Blev fil. dr i Uppsala
1913, var amanuens vid univ.-bibl. där 1909
—13 och är sedan 1913 bibliotekarie vid
Norrköpings stadsbibliotek, om vilket han
inlagt stor förtjänst. L. har skrivit ett
flertal skönlitterära arbeten, bibliografiska
uppsatser m. m. och översatt fransk lyrik och
prosa.
Lundgren, Conrad, stenograf (1866—1918),
förste notarie i Andra kammaren och revisor
i Telegrafstyrelsen, det Arendsska
stenograf-systemets främste målsman i Sverige. L. var
medstiftare av Svenska stenografförbundet
och länge ordf, i dess verkst. utskott. Han
utövade en mycket omfattande
lärarverksam-het och utgav bl. a. »Lärobok i Leopold A. F.
Arends’ stenografi eller kortskrift» (16 :e uppl.
1917). — L. var sedan 1892 g. m. Jetta
Westerlind (f. 1867 20/b), urspr. lärarinna,
som sedan 1886 varit livligt verksam för det
Arendsska stenografsystemet. Hon var 1901
—20 bitr. red. av tidskriften Hermes och 1909
—19 stenograf i Andra kammaren samt har
bl. a. utgivit »Läs- och skrivövningar i
Arends’ stenografi» (1908; 5:e uppl. 1927) och
»Stenografiska föreskrifter enligt L. Arends’
system» (1911; 3:e uppl. 1924).
Lundgren, Egron S e 11 i f, målare,
författare (1815—75). Studerade vid Konstakad.
i Stockholm 1835—39, vistades i Paris till
1841, i Italien till 1849, i Spanien till 1853r
därefter flera år i
London, 1858—59 i Indien
för att på beställning
teckna scener från
seapoysupproret.
Besökte Sverige 1860
men förde fortfarande
ett rörligt liv,
vistades i London,
Spanien, Egypten,
Italien. Bodde de sista
åren i Stockholm och
avled där.
L. målade en tid
framåt i olja: små
genrebilder, porträtt, italienska typer och
folklivsbilder i den gängse romantiserade uppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
