Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundgren, Egron Sellif - Lundgren, Frans Daniel - Lundgren, Jonas Fredrik - Lundgren, Ludvig Persson - Lundgren, Magnus Fredrik - Lundgren, Per Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Lundgren, F. D.—Lundgren, P. H.
328
»Hindu med ett rep.» Tuschteckning av Egron Lundgren.
ningen. I Spanien övergick han, påverkad av
engelska kamrater, till akvarellmålning:
zi-generskor, åsnedrivare, typer från gatan,
pittoresk arkitektur. Det var framför allt
med spanska motiv han gjorde lycka i
London, där han även på beställning av drottning
Viktoria målade hovceremonier, jaktmotiv
o. a. Resan till Indien betecknar en
konstnärligt betydande landvinning, ökad skärpa i
blick och handlag, i föredragets
impressionistiskt fångade måleriska karaktär. Han var
bland svenska konstnärer en sorglös Aladdin,
en lyckoprins, levde efter eget lynne, slösade
med sina gåvor och plockade de rosor, som
föllo på hans väg. Hans från början odeciderade
riktning blev turistkonst, improvisationer och
illustrationer till allt han såg och upplevde.
Framför allt de otaliga konfektsöta flickor
han målade mottogos av den stora
allmänheten med förtjusning, sin djupaste strävan —
som likväl ej ådragit honom några sömnlösa
nätter — förde han aldrig till något
genombrott. I England liksom i Sverige blev han
uppskattad och erkänd, i hemlandet även som
en kvick, okonstlad och spirituell antecknare
och brevskrivare. Brev från Italien, Spanien
och Indien ingå i »En målares anteckningar»
(1870—72) samt »Lediga stunder i främmande
land» (1873). Ur hans kvarlåtenskap utgavs
ett urval, »E. L., reseskildringar,
anteckningar och bref», av G. Nordensvan 1905.
L. är ytterst rikt representerad i
Nationalmuseum — målningar i olja från hans första
italienska tid och från London samt mer än
1,000 pasteller, akvareller och teckningar.
Han är även representerad i Göteborgs
museum och i Konstakad. (flera porträtt i olja).
Hela samlingen av teckningar och akvareller
från Indien — som aldrig offentliggjordes —
har nyligen övergått i svensk privat ägo.
L:s litterära kvarlåtenskap äges av Kungl.
bibi. Minnesutställningar ha anordnats i
Stockholm 1876 och 1915. — Monogr. av K.
Asplund (2 dir, 1914—15). Jfr A. T.
Geller-stedt, »Minne av E. L., barndoms- och
ynglingaåren intill 1839» (i Sv. Akad:s Handl.,
XXV, 1914), och G. Nordensvan, »Svensk
konst och svenska konstnärer»
(2 :a uppl., bd 1, 1925). G-g N.
Lundgren, Frans Daniel,
ingenjör, uppfinnare (1854—
1928). Utexaminerades från
Borås tekn. elementarskola
1879, uppfann världsberömda
automatmaskiner för
tänd-sticksindustrien (bl. a.
askmaskin, askfyllningsmaskin,
paketmaskin), utförda av
Gerh. Arehns mek. verkstad
i Stockholm, gr. 1880, där L.
var oavlåtligt verksam till
1915. G. H-r.
Lundgren, Jonas
Fredrik, skolman (1847—1915).
Blev efter folkskollärar- och
fil. kand.-examina 1882
adjunkt vid
folkskollärarinne-seminariet i Stockholm, vars
rektor han var 1891—1913.
L. kom att genom sin
personlighet och sitt omfattande
författarskap utöva
infly
tande långt utanför sin egentliga
verksamhetskrets. — Bland hans skrifter
märkas »Kateketisk handbok» (2 bd, 1886),
»Handbok till bibliska historien» (2 bd, 1888
—89), »Handledning vid bibelläsningen i
skolan» (3 bd, resp. 1898, 1894—1910 och 1893;
alla i ny uppl.), »Wilhelm Norlén» (1899),
»Blad ur folkskolans pedagogik och metodik»
(4 bd, 1900—09) samt »Förr och nu. Blad ur
svenska lärarbildningens historia» (1910). L.
redigerade Folkskolans Vän (1885—87) och
Tidskrift för Folkundervisningen (1892—96)
samt utgav tills, m. W. Norlén ett par
läroböcker. Fr. Sg.
Lundgren, Ludvig Persson,
medalj-gravör (1789—1853). Han studerade först till
läkare, biträdde som lärare i fäktning vid
Lings fäktskola i Stockholm och var en tid
fäktmästare vid Karlberg. L. blev sedan elev
hos hovgravören S. Salmson och 1830 gravör
vid Kungl. myntet. Bland hans ej
synnerligen många medaljer, något hårt arbetade,
märkas minnespenningarna över Karl XIV
Johans kröning, Karl XIV Johans
regeringsjubileum och Chr. Carlander (1838). -rn.*
Lundgren, Magnus Fredrik,
språkforskare (1852—1903). Blev fil. dr i Uppsala
1875 och s. å. docent samt lektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1881. L. var den
förnämste kännaren av det fornsvenska
namnskicket, som han behandlat i »Språkliga
intyg om hednisk gudatro i Sverge» (i
Göteborgs Vet.- och Vitt.-samh:s Handl., Ny följd,
16, 1878), »Spår af hednisk tro och kult i
fornsvenska personnamn» (i Uppsala Univ:s
Årsskr. 1880) och »Personnamn från
medeltiden» (i Svenska Landsmålen 1892, 1896 och
1915; efter L:s död fortsatt på grundval av
dennes samlingar av E. Brate). Sedan 1893
var L. led. av Sv. akad:s ordboks
redaktion. Ad. N-n.*
Lundgren, Per Henrik, medaljgravör
(1824—55), son till L. P. L. Han var elev
av sin fader och 1842—44 av Byström.
Under Qvarnströms ledning och efter dennes
kompositioner utförde L. flera medaljer, som
kunna räknas bland de mest framstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
