Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundgren, Per Henrik - Lundgren, Sven Anders Bernhard - Lundgren, Ulrik - Lundgren, Wilhelm Rogatius - Lundh, Gregers Fougner - Lundh, Nils Wilhelm - Lundholm, Carl Olof - Lundholm, Oscar Eugène - Lundholmen - Lundin, Claes Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Lundgren, S. A. B.—Lundin, C. J.
330
svenska från denna tid, kröningsmedaljen
över Oskar I och Josefina, medaljer över
Ber-zelius, Geijer, Järnkontorets hundraårshögtid
(1847) m. fl. För sin modell till medalj över
prins Gustav (1853) fick han Konstakad:s
stora pris och reste till Paris, men hans
studier där brötos snart av sinnessjukdom. —
Om L:s syster Le a se Ahlborn. -rn.*
Lundgren, Sven Anders Bernhard,
geolog och paleontolog (1843—97). Blev fil.
dr i Lund 1865, docent där i paleontologi
1867 och e. o. prof, i geologi 1880. L.
sysselsatte sig huvudsaki. med Skånes mesozoiska
avlagringar och deras fauna. Han utgav
Angelins efterlämnade beskrivning till
dennes geologiska karta över Skåne. K. A. G.
Lundgren, Ulrik, präst,
nykterhetsfräm-jare (1790—1870). Blev 1820 »skolpräst» i
Kumla, Närke. 1830 regementspastor vid
Närkes reg:te, 1832 kyrkoherde i östra Ryd och
1837 i Eskilstuna, Kloster och Fors. L. skrev
en prisbelönt »Biblisk historia» (1830; 9:e
uppl. 1874) och »Brännvinet. Kateches,
tilleg-nad nuvarande riksdagsmän och andra
patrioter» (anonymt utg. 1840), som spreds kring
landet av P. Wieselgren. E. Nwn.
Lundgren, WilhelmRogatius,
skeppsredare (1856—1914). Avlade 1876 examen som
ångfartygsbefälhavare,
medverkade vid
tillkomsten av
rederi-a.-b. Concordia 1887
och Nike 1890 samt
bildade 1904
rederi-a.-b. Transatlantic,
vars ledare han blev.
L. inlade stor
förtjänst om
upparbetande av direkta
sjö-fartslinjer mellan
Sverige och Sydafrika
samt Australien. Kort
före sin död ställde
han sig i spetsen för strävandet att skapa en
egen svensk passagerarlinje på Förenta
staterna (jfr Broström, Daniel, sp. 31). G. H-r.
Lundh, G r ege r s Fougner, norsk
militär och historiker (1786—1836). Deltog i 1808
-—09 och 1814 års krig mot Sverige, tog
1814 avsked ur krigstjänsten samt blev
1822 prof, i teknologi, lanthushållning och
nationalekonomi vid Oslo univ., varjämte han
sysslade med dess urkundssamling. Som
Norges kommissarie lyckades han 1829 genom
slugt bedrivna förhandlingar för dess räkning
förvärva Kristian II :s i Bayern påträffade
arkiv (se vidare Kristian II : s arkiv).
L. var även verksam som författare och
ur-kundsutgivare. H. B-n.
Lundh, Nils Wilhelm, författare (f.
1879 14/a). Debuterade 1903 med
Skåneroma-nen »Hvita kyrkans by». Han slog igenom med
romanen »Ljunghuset» (1905), som gjorde
intryck genom sin varmt berättade
kärlekshistoria och känsliga naturskildringar. Efter en
rad berättelser, kvardröjande i en något
konturlös lyricism, vann L. en ny framgång med
»Bleik» (1911), novell från de frisiska öarna,
som visar fasthet i människoteckningen.
Av senare arbeten märkas en roman från
Kanarieöarna, »Eusebia» (1916), sagospelet
»Drottningens pärla» (1918) och den spiritu-
ella reseskildringen »En författares resa» (2
bd, 1924). Jämte den lyriska ådern äger L.
också en satirisk och humoristisk, som
särskilt framträtt i hans senare alster. J. L-t.
Lundholm, Carl Olof,
sprängämnestek-niker (f. 1850 2/8), bror till O. E. L.
Utexaminerades från Teknologiska institutet 1870 som
kemist, anställdes hos Alfred Nobel 1878 och
blev efter flerårig
verksamhet som
kemist vid de Nobelska
dynamitfabrikerna i
England disponent för
Nobels
sprängämnes-fabriker i Ardeer vid
Glasgow 1889. Från
1909 var L.
konsulterande ingenjör hos
Nobel dynamite trust co.
i London. L. var jämte
A. Liedbeck (se d. o.)
Alfred Nobels
förnämste tekniske
med
hjälpare vid dynamittillverkningens
fabriks-mässiga utveckling. G. H-r.
Lundholm, Oscar Eugène, ingenjör,
högskollärare (f. 1852 4/2), bror till C. O. L.
Utexaminerades från Teknologiska institutet
1871, var 1884—1900 lektor vid Tekniska
elementarskolan i Malmö och 1900—17 prof, i
maskinlära vid Tekniska högskolan. L. tog
verksam del i organiserandet av Södra
Sveriges ångpanneförening och var dess sekr.
1894—1900. Senare har han ägnat mycket
intresse åt automobilväsendets tekniska
utveckling i Sverige. G. H-r.
Lundholmen, gods i Vrigstads socken,
Jönköpings län, 13 km s. v. om Sävsjö vid S.
stambanan; 520 har, därav 105 har åker;
tax.-värde 185,400 kr. (1928). Grundades på
1500-talet, blev 1570 sätesgård för
rikskanslern N. Gyllenstiernas friherreskap, vilket
1681 indrogs till kronan. Genom byte kom
L. snart åter i enskild ägo. Huvudbyggnaden,
uppförd 1689, renoverad 1924, omges av
gammal trädgård och ekpark.
Lundin, Claes Johan, tidningsman,
författare (1825—1908). Blev student i
Uppsala 1844, tog kameralexamen 1847, ingick
i flera ämbetsverk i Stockholm, var en tid
grosshandlare i
Göteborg och slog 1858 in
på
tidningsmannaba-nan. L. var 1859—66
korrespondent i Paris
och därefter i
Stockholm, med avbrott
1884—86, led. av
Stockholms Dagblads
redaktion till 1905.
Där skötte han många
år teater- och
litte-raturavd., skrev
kåserande krönikor och
var även »flygande
korrespondent» (bl. a. från Paris under
kom-munardupproret 1871). Dessutom skrev L.
bl. a. »Paris i våra dagar» (1869), »Ströftåg
här och der i Sverige» (1875), »Valda
berättelser», I (1876), »Från Stockholms synkrets»
(1880), »Gamla Stockholm» (1880—82; tills, m.
A. Strindberg, som uppgjorde planen och
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
