- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
357-358

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lungsnäckor—Lungtuberkulos

357
störelse av lungvävnad, vilken icke, som
vanligt är vid dylik hålbildning, är framkallad
av tuberkulos (jfr Lungtuberkulos)
utan av andra bakterier.

Lungbrand el. lunggangrän är en
liknande sjukdom i lungparenkymet, som
antingen är sekundär till den foetida (stinkande)
bronkiten eller uppkommer som följd av en
aspirationspneumoni eller direkt genom
in-halerade föremål (t. ex^löständer). Lungan
kan därvid sönderfalla i ett eller flera
ruttnande hålrum. Sjukdomen, vid vilken delar
av lungparenkymet kunna upphostas, är
åtföljd av stark, oregelbunden feber och nedsatt
allmäntillstånd; förlöper ofta dödligt.
Ki-rurgisk behandling räddar ibland den sjuke.

Interstitiell el. kronisk p n
eu-m o n i, inflammation i den emellan
lung-cellerna liggande bindväven, står merendels
i sammanhang med andra lungsjukdomar,
såsom pleurit, pneumoni och tuberkulos (jfr
Lungtuberkulos). En särskild typ av
kroniska lunginflammationer utgöres av de
sjukdomsprocesser (p n e u m o k o n i o s e r),
vilka småningom framkallas vid långvarig
inandning av vissa för lungvävnaden retande
ämnen, t. ex. koldamm (anthrakosis),
järnfil-spån (siderosis) och kalk (chalikosis). De
senare årens forskningar ha visat, att det
särskilt är dammets halt av fri kiseldioxid
(mineralämnet kvarts), som har betydelse för
uppkomsten av dylika kroniska pneumoniska
frocesser av elakartad natur, och k i s e
1-ungan (silikosis) betraktas nu som den
praktiskt betydelsefullaste av
dammlungsjukdomarna. Stundom är silikosen förenad med
lungtuberkulos (t. ex. den av Linné beskrivna
s. k. Orsasjukan, vidare vissa typer av
lungsjukdom hos gruvarbetare).

Lungemfysem, som orsakas genom en
uttänjning av lungsubstansen och dess
elastiska delar, är en sjukdom i själva
lungvävnaden, i regel förenad med kronisk
luftrörskatarr. — Om a s t m a se d. o.

Om blödningar från lungorna se L u n
g-blödning. — Som
svulstnybildningar inom lungorna anträffas särskilt
kräfta (karcinom) och sarkom.
Kräftbild-ningarna äro de vanligaste och kunna utgå
primärt från bronkerna men uppträda även
icke sällan sekundärt, som metastaser från
tumörer annorstädes i kroppen. Sarkomerna
äro sällsyntare och taga bl. a. sitt ursprung
från lungornas lymfapparat (lymfosarkom).
övriga svulstnybildningar inom lungan äro
mycket sällsynta. Syfilis i lungan
(sällsynt) förekommer dels som gummabildning i
inskränktare härdar, dels som en utbredd
infiltration. Bland ovanligare lungsjukdomar
må även nämnas actinomycos (strålsvamp)
och echinococcus (maskhydatid).

Lungsäcksinflammation (pleurit)
kan yttra sig genom fibrinösa (torra)
beläggningar på lungsäcksbladen, torr
lungsäcksinflammation, men vanligare är den
exsu-d a t i v a formen, då det mellan pleurabladen
avsöndras vätska, stundom uppgående till
flera liter. Denna vätska är vanl. gulfärgad
och av klar (serös) beskaffenhet men kan även
vara blodig och ej sällan varig (empyem el.
pyotorax). Pleurit uppträder ofta i samband
med lunginflammation, svulstbildning el.

358
andra retningar från lungan eller andra
närgränsande kroppsdelar (hjärtat,
bukhålan). Om ej dylik anledning till pleuriten
förefinnes (idiopatisk pleurit), står
den praktiskt taget alltid på tuberkulos bas
men behöver, särskilt hos barn, därför ej
innebära någon mer djupgripande
sjukdomsprocess. Lungsäcksinflammation är oftast en
långvarig sjukdom, vars förlopp stundom kan
påskyndas genom exsudatets uttappning
medelst torakocentes (se d. o.). Vid varbildning
är ett uttömmande, ofta genom större
ingrepp, alltid nödvändigt. Personer, som
genomgått lungsäcksinflammation, böra under
längre tid (åratal) stå under läkarkontroll,,
särskilt på grund av risk för småningom
utbildad lungtuberkulos.

Hydrotorax är en samling av vätska i
pleurarummet, som icke uppkommit genom
inflammation utan genom transudation på
grund av vattusot, särskilt vid bjärt- och
njursjukdomar. — Pneumotorax är en
samling av luft el. andra gaser i
lungsäcks-rummet, som förorsakats genom bristning i
själva lungan, ofta på grund av tuberkulos,
eller av att bröstväggen sårats genom stick
el. skott. Pneumotorax åstadkommes ofta
avsiktligt, särskilt vid behandlingen av
lungtuberkulos (se d. o.). F. B-m; I. H. (A. Wstgn.)
Lungsnäckor, Pulmonäta, en ordn. av
klassen Gastropoda, snäckor (se d. o.), bland
blötdjuren. Hithörande former, som utmärkas
av att mantelhålan, i vilken gälarna
försvunnit, utbildats till en lunga, leva på land el. i
sötvatten och äro spridda över nela jorden.
Hos några vattenformer ha sekundära gälar
utvecklats. Alla äro hermafrodita. Till 1. höra
bl. a. de skallösa arterna Limax och Arton
(se Sniglar), de artrika släktena llelix
och Claus illa (se dessa orå),Achatina (se A ga
fa-snäckor) samt släktena Ancylus och
Auri-cula (se dessa ord), Limnaea (se Dam
m-snäckor) och skiv-, tallriks- el.
posthorns-snäckorna, Planorbis (se d. o.). T. P.

Lungsot, se Lungtuberkulos (där
även hit gjorda hänvisningar behandlas).

Lungsotssanatorier, se
Jubileumsfonds-sanatorier och Sanatorium.

Lungspetskatarr, se L u n g t u b e r k u 1 o s.
Lungsund, socken i Värmlands län, Färnebo
härad, s. om Filipstad, kring och v. om
Filip-stads bergslags kanal (se d. o.) med sjöarna
St. Lungen (112 m ö. h.), öjevättern m. fl.;
195,93 kvkm, 1,854 inv. (1930). Skogs- och
bergsbygd. 2,005 har åker, 11,189 har
skogsmark. I L. ligger Lundsbergs skola (se d. o.).
Ingår i Kroppa och L:s pastorat (skall
framdeles bilda eget pastorat) i Karlstads stift,
Nyeds kontrakt.

Lungsäck, se Lunga, sp. 351.

Lungsäcksinflammation, se
Lungsjukdomar, sp. 357.

Lungtuberkulos, Lungsot (grek. fthi’sis,
lat. tuberculösis pulmönis). Lungorna äro
de organ i kroppen, som särskilt angripas av
tuberkulos, se d. o. (L. förorsakar omkr. 85 %
av alla tuberkulosdödsfall.) Tuberkelbacillerna
intränga i regel först i organismen just i
lungorna (genom inhalation av bacillhaltigt damm
el. små vätskedroppar, upphostade av
lung-tuberkulösa). Denna första
tuberkulosinfektion, som hos kulturfolken, särskilt i tätare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free