Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361 Lungtuberkulos 362
Bild 4. Utbredd tuberkulos inom större delen av
vänster lunga.
tidigaste härden, men sjukdomen kan även
tidigt slå sig ned annorstädes, t. ex. i den
andra lungan. De nya processerna ge sedan
ofta anledning till ny kavernbildning. Ibland
kunna kavernerna nå en sådan storlek, att
nästan en hel lunga är förvandlad till en
dylik tuberkulos sårhåla. (Andningsfunktionen
kan i vissa fall nödtorftigt uppehållas blott
med en halv lunga eller mindre.) Den
typiska, fortskridande 1., som i genomsnitt leder
till döden på 2—6 år, karakteriseras genom
perioder av förbättring och försämring. Med
varje ny utbredning försvagas kroppens
allmänna läkningsmöjligheter. Även vid svåra
förändringar kan man dock stundom finna
förvånande god läkning eller åtminstone
stille-stånd av sjukdomen. I vissa fall kommer
emellertid processen aldrig till något
stille-stånd utan fortskrider hastigt, t. o. m. på
några veckor, till döden (galopperande
lungsot). — Med hänsyn till
.förändringarnas patologisk-anatomiska natuy skiljer man
särskilt på exsudativa och
produktiva former, varvid de förra, som ofta
uppträda i form av en lunginflammation
(tuberkulos pneumoni; jfr Lungsjukdomar),
äro elakartade, medan de produktiva formerna
karakteriseras genom bildandet av tuberkulos
granulationsvävnad, vilket måste anses
innebära mer effektiva motåtgärder från kroppens
sida. Vid starkare läkningstendens
uppkommer ärrläkning genom bindvävsbildning.
Ibland kan härvid betydande skrumpning av
större el. mindre delar av lungorna uppstå
(cirrhotisk tuberkulos). De tuberkulösa
processerna äro ofta förenade med biandinfektion,
d. v. s. processer, förorsakade genom andra
bakterier, vanl. varbakterier. Ofta
förekomma även akut el. kronisk bronkit och
likaledes, ej minst i fall med stark läkningstendens,
emfysem i lungorna.
Symtomen av 1. kunna vara av många
slag. De klassiska tidigsymtomen äro hosta,
avmagring och nattsvett, men vart och ett
kan saknas eller framträda särdeles
obetydligt, och dylika sjukdomstecken behöva ej
härröra från tuberkulos. Begynnande 1. ger
sig stundom blott till känna t. ex. genom
en viss trötthet och aptitlöshet eller med
besvär, som påminna om magkatarr. Feber
förekommer ofta, ibland som enda symtom,
men ofta är temperaturen fullt normal. De
Bild 5. Samma fall som bild 4 efter torakoplastik.
Genom borttagande av större delen av revbenen i
vänstra bröstkorgshalvan har lungan kunnat skrumpna
ihop nästan fullständigt.
första symtomen kunna framträda som en
s. k. förkylningskatarr och likna då ofta en
influensaattack. Lungblödning (jfr d. o.)
förekommer i omkr. 1/3 av alla fall av 1- Vidare
framträder, särskilt när sjukdomen är äldre,
det allmänna kraftförfallet, som dock ej
nödvändigtvis behöver betyda någon särskilt
elakartad process, och ytterligare, men som
alltid vid tuberkulösa sjukdomar på ett
oregelbundet sätt, hosta, andtäppa, feber m. m.
Ofta tillstöta komplikationer, bl. a.
lung-säcksinflammation (jfr Lungsjukdomar).
Vidare kan sjukdomen spridas till
struphuvudet (struptuberkulos, ev. med heshet
och sväljningssmärtor) eller till tarmen
(tarmtuberkulos, vars svårare
former, med diarré m. m., räknas till l:s mest
fruktade komplikationer).
Diagnosen avser dels att konstatera
huruvida lungorna äro friska eller om en
sjukdomsprocess där är av tuberkulos natur eller
icke (differentialdiagnos) samt vidare att
söka närmare bestämma arten av de ev. funna
tuberkulösa förändringarna (d. v. s. ställa en
prognos och bedöma behovet av
behandling). Läkaren har därvid främst att hålla
sig till sjukdomens förhistoria (anamnesen),
varvid bl. a. även uppgift om
arvsförhållanden är av betydelse (tuberkulos belastning,
d. v. s. tuberkulos hos närmare anhöriga,
har ung. var tredje patient med 1.).
Betydelsen av s. k. ftisisk habitus (magerhet,
långsträckt bröstkorg m. m.) är omtvistad,
mén en viss innebörd av anlag för tuberkulos
torde den ej kunna frånkännas.
Förändringarna på lungan upptäckas ofta genom
fysikalisk undersökning (perkussion och
auskulta-tion, d. v. s. knackande och hörande), men ej
sällan inträffar det, att de först framträda vid
röntgenundersökning, som blivit ett allt
viktigare hjälpmedel för klarläggandet av
lungsjukdomarnas natur och utbredning. Några
specifika serologiska metoder av större
praktiskt värde, jämförliga t. ex. med
Wasser-manns reaktion på syfilis, existera ännu icke,
men försök i dylik riktning äro ingalunda
övergivna. Bland nyare hjälpmedel märkes en
allmän blodundersökning
(sänkningsreaktio-nen). Tuberkulinet (jfr d. o.) kan
understundom vara av betydelse för diagnosen. Av
vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
