Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Lunndörren—Luossavaara
368
Luossavaara, sett från Kierunavaara; vid bergets fot Kiruna och sjön Luossajärvi.
Lunndörren, pass i Lunndörrsfjällen
(1,420 m ö. h.), mellan Härjedalen (se d. o.,
sp. 304) och Jämtland; passhöjd 877 m. S.
om L. bildar Ljungans biå Rövran, 5 km från
Tossåsen, det omkr. 12 m höga, vilda
Rövra-fallet (Djävulshålet). Turiststuga i norra L.
Lunnefågel, Lunne el. Grönländsk
papegoja, Mo’rmon a/rcticus, tillhör
alk-fåglarna (se d. o.) och igenkännes på sin från
sidorna starkt hoptryckta, höga, blågrå och
gula näbb. Ovan är 1. svart med gråvita
kinder, undertill vit. Fotterna äro röda.
Vingarna äro täml. små och stjärten kort.
Längd omkr. 35 cm. L. lever i stora
samhällen vid de arktiska haven men anträffas
även söderut till England och Portugal. Två
mindre kolonier leva i n. Bohuslän. Den
häckar i stenrös, simmar och dyker väl; livnär
sig av fisk. T. P.
Lunnevad, manlig och kvinnlig
folkhögskola i förening med lantmannaskola i
Sjöge-stads socken, Östergötlands län, först (sedan
1868) förlagd till Herrestad i v. Östergötland,
öppnades vid L. 1872.
Lunois [lyncoa’].Alexandre, fransk
målare (1863—1916). Var en överlägsen
litogra-fisk tecknare, åstadkom utsökta bilder i svart
och vitt el. i färg. Han målade även (i pastell
och olja), bl. a. ämnen ur Parislivet,
cirkusliv, spanska tjurfäktningsscener, holländska
och nordafrikanska stämningar. Högt
skattade äro hans illustrationer till »La légende
dorée», »Souvenir d’un canotier» o. a. G-g N.
Lunta (av mlty. Lunte, trasa), tändtråd,
fordom brukligt antändningsmedel för
kanoner och vissa handeldvapen (se d. o., sp. 447).
L. tillverkades av biångarn, som kokades i en
lut av pottaska, osläckt kalk, salpeter m. m.,
samt förvarades upplindad på en 1 u n
t-s t a k e. L. H.*
Luntertun, medeltida skånsk stad, även
kallad Rynestad, strax n. om nuv.
Ängelholm. L., en viktig övergångsplats vid
Rön-neå, nämnes tidigast 1471. På Kristian II :s
befallning nedlades L. 1516, och invånarna
flyttades till Ängelholm. L. var
marknadsplats, hade hamn och kungsgård. Kyrkan
nedbröts, då staden upphörde; 1925 började
resterna utgrävas. Namnet L. kvarlever som
hemmansnamn. Jfr uppsatser av I.
Andersson och O. Källström (bil. till K. Enghoff,
»Ängelholm 1516—1916», 1929). B. H-d.
Luntlås, Luntlåsgevär, se
Handeldvapen, sp. 447 samt bild 3 och 4.
Lünula, lat., anat., »liten halvmåne», det
halvmånformiga vita området på nageln. Se
Hud, sp. 79.
Lu’oktanjarkajaure, se A k a j a u r e.
Lu’ossajärvi, se Kiruna (med karta).
Lu’ossavaara [-vära], malmberg i
Jukkas-järvi socken, Norrbottens län, vid sjön
Luossajärvi, n. om Kiruna (se d. o., med karta).
Högsta toppen, urspr. 728 m ö. h., är nu
bortbruten. Den geologiska byggnaden
överensstämmer i stort sett med Kierunavaaras.
Malmen består av (stundom något
blodstens-blandad) magnetit med i allmänhet låg
fosforhalt ock uppskattas till minst 22,5 mill. ton
ned till Luossajärvis yta (229 m under
bergets topp). Fyndigheternas tillgodogörande
påbörjades 1920. Enl. 1927 års malmavtal
tillåter staten en årlig brytning av 400,000
ton. 1929 brötos 330,000 ton. L. tillhör det
1890 bildade
Luossavaara—Kiiruna-v a a r a a.-b. (aktiekap. 80 mill. kr., 4,700
arb.), vari staten och Trafik-a.-b. G r ä n g e
s-b e r g—O x e 1 ö s u n d (se d. o.) äro
huvudintressenter. Till bolaget höra även gruvor
på Gällivare och Kierunavaara samt
anrikningsverk i Malmberget (se dessa ord). E. S. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
