Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luther academy—Lutteman
387
6 barn överlevde honom en dotter samt
sönerna Hans (1526—75; d. som hertigligt råd),
Martin (1531—65; präst) och Paul (1533—93;
läkare); den siste av L:s efterkommande på
manssidan dog 1759. — L:s porträtt återges
på plansch vid sp. 384.
Av L:s skrifter finnas 7 stora editioner;
de mest brukbara äro f. n.: Halleuppl. av J.
G. Walch (24 bd, 1740—53; med värdefullt
register; ny, revid. uppl. i 21 bd, S:t Louis
1880—1904), Erlangen-Frankfurtuppl. (67
tyska, 1826—57, och 39 latinska bd, 1829—86)
samt främst (under utgivning sedan 1883)
Weimaruppl., efter moderna kritiska
editions-principer. Även Münchenuppl. (under
utgivning sedan 1917, med utförliga inledningar
och illustrationer) är av vikt. L:s brev äro
bäst utgivna av E. L. Enders (18 bd, 1884—
1923; urval av G. Buchwald, 1925). En god
populär edition är »L:s Werke für das
christ-liche Haus» (4:e uppl., 8 bd och 2
supplementband, 1924). En svensk edition utgavs av
P. A. Sondén i 10 bd 1828—31, ny uppl. av
J. M. Lindblad 1859 i 7 bd. Bland svenska
övers, av L:s skrifter må vidare nämnas hans
passionspredikningar (1726; nyaste uppl. 1900),
kyrkopostilla (1753; nyaste uppl. 1897),
hus-postilla (1840; nyaste uppl. 1926), en mängd
av hans utläggningar av bibeln? böcker, hans
bordssamtal (1877; 2:a uppl. 1901), »Andlig
skattkammare» (1872), »Lutherord, ur L:s
skrifter och brev» (1917) samt de ovan i
texten omnämnda.
Litt.: På protestantisk sida voro banbrytande
J. Köstlin, »L:s Theologie» (2 bd, 1863; 2:a
uppl. 1901) och »M. L. Sein Leben und seine
Schriften» (2 bd, 1875; 5:e uppl., utg. av G.
Kawerau, 1903), samt Th. Harnack, »L:s
Theologie» (2 bd, 1862—86; ny uppl. 1926—27).
Jubileet 1883 framkallade en rik litt.,
varibland Lutherbiografierna av Köstlin (1882)
och G. Plitt (1883) översattes till sv. En god
tysk populär illustrerad biogr. är G.
Buch-walds (1902; 3:e uppl. 1924), psykologiskt
inträngande är A. Hausrath, »L:s Leben» (3:e
uppl., 2 bd, 1913—14). Utmärkt är H.
Boeh-mers lilla koncentrerade »L. im Lichte der
neueren Forschung» (5:e uppl. 1918). Om den
rika litt. i samband med jubelåret 1917 se
översiktsrecensioner av Hj. Holmquist i
Kyr-kohist. Arsskr. 1916, 1917 och 1918. De
förnämsta nyare arbetena om L. äro O. Scheel,
»M. L.» (bd 1—2, 1916—17; går till 1513; bd 1
i 3:e uppl. 1921, bd 2 i 4:e uppl. 1930); P.
Kalkoff, »L. und die Entscheidungsjahre der
Reformation» (1917), »Der Wormser
Reichs-tag» (1922) m. fl. arbeten; K. Holl, »L.» (5:e
uppl. 1927; har väl mest påverkat nutida
Lutheruppfattning); H. Boehmer, »Der junge
L.» (1925); J. Mackinnon, »L. and the
reformation» (4 bd, 1925—30; väl den bästa
moderna biografien). Av franska evangeliska
arbeten märkas R. Will, »La liberté chrétienne
chez L.» (1922), samt H. Strohl, »L’évolution
religieuse de L.» (1923) och »L’épanouissement
de la pensée religieuse de L.» (1924).
Bland svenska bidrag till
Lutherforsk-ningen må nämnas E. Billing, »L:s lära om
staten», I (1900), och »1517—1521. Ett bidrag
till frågan om L:s religiösa och teologiska
utvecklingsgång» (i Uppsala univ:s
inbjudningsskrift till reformationsfesten 1917); Hj.
388
Holmquist, »Den lutherska reformationens
historia» (2:a, omarb. uppl. 1919), »M. L.»
(8:e, omarb. och utvidgade uppl. 1924), »L.,
Loyola, Calvin i deras reformatoriska
gene-sis» (3:e, omarb. uppl. 1926) och
»Reformationen» (i »Norstedts Världshistoria», bd 7,
1930); C. Dymling, »M. L.» (1917); N. J.
Göransson, »L:s reformation» (1920); N.
Söderblom, »Humor och melankoli och andra
Lu-therstudier» (1919); A. Runestam, »Viljans
frihet och den kristliga friheten» (1921); G.
Ljunggren, »Synd och skuld i L:s teologi»
(1928); R. Bring, »Dualismen hos L.» (1929);
G. Aulén, »Den kristna försoningstanken»
(1930).
Den moderna katolska forskningen har
bestämts av J. Janssens »Geschichte des
deutschen Volkes seit dem Ausgange des
Mittel-alters» (8 bd, 1876—94; många uppl.) med
dess svartmålning av reformationen.
Ytterligheten nåddes av pater H. Denifle i »L. und
Luthertum» etc. (I 1904; 2:a uppl. 1906; II,
utg. av A. M. Weiss, 1909). I formen mera
moderat är jesuiten H. Grisar, »L.» (2 bd,
1911; 3:e uppl., i 3 bd, 1924—25),
»Luther-studien» (6 h., 1921—23; tills, m. F. Heege)
och »L.» (1 bd, 1929). Modernistisk-katolsk
är E. Buonaiuti, »Lutero e la riforma in
Ger-mania» (1926). Hj. H-t.
Luther academy [lö’po okä’domi], eng., äldre
namn på Luther college (se A u g u
s-tana-synoden, sp. 497).
Lutheraner, se Luteraner.
Luther college [lö’pø kå’lid$], se
Augus-tana-synoden, sp. 497.
Luth & Roséns elektriska a.-b. i Stockholm
bildades 1896 för att övertaga en av
ingenjörerna John Luth och Ivar Rosén 1885
etablerad elektrisk byrå. Bolaget är ett av de
äldsta företagen inom Sverige för
tillverkning av elektriska maskiner och apparater,
upptog i sig 1917 såväl Ludvigsbergs verkstad
(anlagd 1843 vid S. Mälarstrand av ingenjör
Jacques Lamm, a.-b. 1876, flyttad till nuv.
lokaler 1910) som Söderbloms gjuteri i
Eskilstuna samt ombildades 1926 med ett aktiekap.
på 3 mill. kr. Verkstäderna ligga vid
Rosen-lundsgatan på Södermalm i Stockholm. G.H-r.
Lutningsvinkel kallas den vinkel, som en
rät linje el. ett plan gör med någon linje el.
något plan, t. ex. horisontallinje el.
horisontalplan. Jfr Inklination 1.
Luton [lötn], stad i eng. grevsk. Bedford,
48 km n. n. v. om London; 63,830 inv. (1928).
Centrum för Englands halmhattstillverkning. I
L. ligga S. K. F:s engelska kullagerfabriker.
Lutprovare, en areometer (se d. o.), som
brukas för att bestämma halten nyttig
substans i en lösning för tekniskt bruk; på en
skala avläses direkt procenthalten. G. H-r.
Lu’tra, zool., se Utter.
Lutteman, Ester, f. Lundström (f.
1888 3la), änka (1920) efter förste sekr. i
Svenska, kyrkans diakonistyrelse Axel
Lutteman. Blev fil. kand. 1921, teol. kand. 1924
samt har utövat starkt inflytande i den
kristliga studentrörelsen, i vars svenska
centralstyrelse hon länge verkat, och i den kyrkliga
ungdomsvården, där hon innehaft en mängd
uppdrag. Ordf, i Centralstyrelsen för
Sveriges kvinnliga studerande ungdoms kristliga
förbund 1923—28. B. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
