Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lutter am Baremberge - Lutterstall - Luttra - Lutz, Johann von - Luvua - Lux - Lux a.-b. - Luxation - Luxburgaffären - Luxdorph, Bolle Willum - Luxembourg (provins i Belgien) - Luxembourg, François Henri de Montmorency
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Lutter am Baremberge—Luxembourg
390
Lutter am Ba’remberge [lo’-], köping i
Braunschweig; 1,496 inv. (1925). Tilly
besegrade där 17 aug. 1626 Kristian IV av
Danmark och gjorde därigenom slut på dennes
hjälpaktion för de tyska protestanterna.
Lutterstall, hästsjukdom, som visar sig i
ökad urinuttömning (20—30 1 i dygnet i st. f.
normalt 4—8), avmagring och mattighet.
Orsaken är utfodring med unket hö och
möglig havre; behandlingen består i att ersätta
det skämda fodret med fullgott.
Luttra, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, inom Falbygden (se d. o.), närmast s.
om Falköping och v. om Älleberg; 15,75 kvkm,
298 inv. (1930). Går i s. v. ned på Mönarps
mosse (torvindustri). 1,195 har åker, 17 har
skogsmark. Ingår i Falköpings stads- och
landsförsamlingars, Torbjörntorps,
Frigger-åkers och L. pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt. Kyrkan från 1100-talet.
Lutz [lots], Johann von, frih., bayersk
politiker (1826—90). Blev 1863 konungens
pri-vatsekr., 1866 kabinettschef, var 1867—71
justitie- och 1869—90
kultusminister samt
från 1880 även
konseljpresident, adlades 1880 och blev
frih. 1884. — L. var
1870 mycket verksam
för Bayerns
anslutning till Nordtyska
förbundet och
genomdrev 1871 insättandet
i Tyska rikets
strafflag av en
straffbestämmelse mot
missbruk av predikstolen
till agitation mot statens lagar. I sin
bayerska kyrkopolitik sökte han skydda
gammalkatolikerna mot ultramontana angrepp. (V. S-g.)
Luvüa, flod, se L u a p u 1 a.
Lux, lat., ljus.
Lux, svenskt a.-b., bildat 1901 av fil. dr
Sven Carlson för att exploatera en av honom
uppfunnen fotogenglödljuslampa för
ytterbe-lysning, den s. k. L u x 1 a m p a n, i sin
senare form (autolux) anordnad med
automatisk förgasning av bränslet, innan det
tillföres glödstrumpan. Bolaget, som har sina
verkstäder på Lilla Essingen vid
Stockholm, tillhör numera Elektroluxkoncernen (se
Elek t r olux) och tillverkar vidare bl. a.
elektriska dammsugare, golvbonare och
tvättmaskiner. Aktiekap. var 1929 12 mill. kr.
och arb.-antalet s. å. omkr. 800. G. H-r.
Luxatiön (lat. luxätio), Urledvridning,
uppkommer i en ledgång, då ledhuvud och
ledpanna skiljas åt utan att genast återtaga
sitt riktiga läge. Skiljas ledytorna åt endast
delvis, talar man om subluxation. Vanl.
är 1. en omedelbar följd av olycksfall. Ej
blott lemmarnas leder kunna »gå ur led» utan
även ledgångarna mellan ryggradens kotor,
med stor risk för skador på den ömtåliga
ryggmärgen. I allm. kan 1. lätt botas
(»re-poneras», »dragas i led»). L. vid olycksfall
äro i allm. godartade, om de snarast
möjligt få sakkunnig behandling. Stundom
kan en luxatiön, särskilt i skulderleden, bli
habituell; ledgången går ur led vid
minsta oförsiktiga rörelse. Härav följer en
ej sällan ganska betydande invaliditet, som
dock stundom kan avhjälpas genom
operation. — Som medfödda utvecklingsfel äro
L vanliga i höftleden, mycket sällsynta i
andra leder. L. uppkomma även småningom
genom kroniska inflammationer, tuberkulos,
förlamning m. fl. sjukdomar i lederna. Dessa
1. äro allvarligare, låta sig ej reponeras och
äro föga tacksamma även för annan, vanl.
ortopedisk-kirurgisk, behandling. L. kallas ej
sällan oegentligt ledvrickning, som innebär
både 1. och en annan förändring i ledgången,
distorsion (se d. o.). P. Hgld.
Luxburgaffären [lo’ksbork-] kallas
efterspelet till den tyske diplomaten greve Karl
Ludwig v. Luxburgs (f. 1872) tilltag att 1917
som chargé d’affaires i Buenos Aires i
chiffer-telegram tillråda hemmavarande
marinmyndigheter att låta med u-båtar »spårlöst
sänka» några argentinska fartyg på väg till
en-tentehamnar. Telegrammen uppfångades, och
tre av dem publicerades sept. s. å. av
amerikanske utrikesministern Lansing. Främst
torde telegrampubliceringen ha avsett att i
Argentina framkalla så upprörd
folkstämning, att regeringen där skulle nödgas frångå
sin neutralitetspolitik. Luxburg fick också,
16 sept., sina pass såsom ej längre »persona
grata», men samtidigt förklarades, att
åtgärden var »uteslutande riktad mot bonom
som person». Affären kom emellertid att
även beröra Sverige, enär Luxburgs telegram
liksom tidigare tyska chiffertelegram från
tyska legationen i Argentina, enl. ett under
världskrigets första år givet svenskt
medgivande, förmedlats genom svenska Utrikesdep.,
dock utan att detta tog kännedom om
telegrammens innehall. När nu
Luxburgtelegram-men publicerades, utan att svenska
regeringen förut fått något meddelande i ämnet,
och en hetsig presskampanj inleddes, så torde
därmed även ha avsetts att påverka de i
Sverige pågående riksdagsvalen i en för
ministären Swartz (utrikesminister A. Lindman)
ogynnsam riktning, detta ehuru ansvaret för
den oförsiktiga förmedlingstillåtelsen
närmast bars av en förutvarande utrikesminister
(K. A. Wallenberg). Svenska regeringen
avlät till Berlin en skarp protest mot det tyska
missbruket av förmedlingen, och i okt.
framfördes en tysk ursäkt. V. S-g.
Luxdorph [lo’ksdårf], Bolie W i 11 u m,
dansk lärd och boksamlare (1716—88). Var
bl. a. höjesteretsassessor, generalprokurator
och medlem av den stora landbokommissionen
1786. L. samlade ett stort bibliotek,
ombesörjde utgivandet av flera skönlitterära verk,
skrev dikter m. m. Hans dagböcker utges i
utdrag av E. Nyström (1915 ff.); de innehålla
intressanta bidrag till 1700-talets kultur- och
personhistoria. P. E-t.
Luxembourg [lyksäbö’r], fr. (flarn, och ty.
Luxemburg), Belgiens sydöstligaste, största
och glesast befolkade provins; 4,418 kvkm,
223,732 inv. (1929); huvudstad: Arior.
Upp-fylles till stor del av Ardennerna och
avvattnas av i djupt nedskurna dalar flytande
bifloder till Meuse. Befolkningen är vallonsk
utom i ett tyskspråkigt område vid Arlon.
Jord- och skogsbruk, boskapsskötsel; i s. ö.
järngruvor och järnindustri.
Luxembourg [lyksäbö’r], Frangois Henri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
