Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Lyftblock
416
länder studerade, och ansåg, att samma
krafter, som nu verka ombildande på denna,
alltid varit verksamma i samma utsträckning
som nu; den, som påstode annat, vore skyldig
bevisa det, inte tvärtom. Han blev därigenom
motståndare till de äldre »katastrofteorierna»
(se Geologi, sp. 550) och grundläggare av
den s. k. aktualismen (se d. o.), som han till
en början drev vida längre, än våra dagars
forskning godkänt: i sina »Elements of
geo-logy» (1832 ff.) förnekar han, att jorden
genomgått ett glödande tillstånd. Han
modifierade dock senare sina åsikter, liksom han
över huvud förmådde följa med forskningens
framsteg. Sålunda blev han, ehuru urspr.
anhängare av arternas oföränderlighet, en av
Darwins tidigaste och inflytelserikaste
försvarare, särskilt genom »Geological
eviden-ces of the antiquity of man» (1863). Han
utgav vidare »Principles of geology» (3 bd,
1830—33; många uppl.) samt reseskildringar
och en art. om landhöjningen i Sverige (i
Royal Society’s Transactions 1835). Hans
svägerska utgav »Life, letters and journals
of sir Charles L.» (1881). É-k N-d.
Lyftblock, mekanisk anordning för lyftning
av laster, avsedd att vid lyftningen anbringas
över det föremål, som skall lyftas. Ett
enkelt s. k. b lock ty g utgör en
sammanställning av dels fast angjorda och dels lösa
blockskivor, anordnade på två el. flera axlar.
Genom fördelning av lastens tyngd på flera
linparter minskas den för lyftningen
erforderliga dragkraften på bekostnad av
lyfthastigheten. I en s. k. t a 1 j a enl. bild 1 ernås
detta genom att samma lina el. kätting lägges
ett el. flera varv omkring ett fast block, A,
och ett löst hängande, B, som i en krok
uppbär lasten Q. Den erforderliga dragkraften P
minskas då proportionellt med det antal
lin-el. kättingparter, som gemensamt uppbära
lasten (vid två linparter S, vid fyra $ o. s. v.,
varvid den part, i vilken dragkraften
anbringas, icke medräknas). Alltefter antalet
blockskivor i det lösa blockhuset skiljer man
på en-, två-, tre sk ur na o. s. v. taljor.
Bild 2 visar ett potensblocktyg, vilket
Bild 2.
Bild 1.
Bild 3.
Bild 4.
är så anordnat, att påkänningen i lin- el.
kättingparterna för varje insatt block
minskas till hälften av den i parterna på
närmast under befintliga block. I de understa
parterna är påkänningen alltså = Q, i de
däröver befintliga $ och i nästa o. s. v.
Den erforderliga dragkraften, P, är alltså i
detta fall = 1I» av lasten, Q. Den fria
linändan vid P ledes vanl. över ett fast block.
— Differential(lyf t)b locket (bild 3)
grundar sig på att lyftkraften, P, får angripa
på ena sidan av en större blockskiva, under
det att lasten endast med halva sin tyngd
påverkar samma större skiva men med andra
hälften en med denna fast förenad mindre.
Härigenom uppstår en skillnad (differens)
mellan kraft- och lasthävstångsarmarna, som
minskar den erforderliga dragkraften men
ökar den längd av kättingen, som måste
avvecklas för en bestämd lyfthöjd. övre och
undre blockskivorna komma m. a. o. att
utföra en s. k. d i f f e r e n t i a 1 r ö r e 1 s e (se
d. o.). Dragkraften blir alltså mindre, ju
större skillnaden mellan de två övre skivorna
är. Även i detta block hänger lasten i två
bärande parter, vilket i och för sig minskar
P till hälften av Q. Om skillnaden mellan de
båda skivradierna är tillräckligt liten, är
detta block s j ä 1 v h ä m m a n d e, d. v. s.
lasten hindras redan av friktionen i blocket
att gå tillbaka, när man släpper kättingen.
Såväl de båda övre, med varandra fast
förbundna blockskivorna som den undre, lösa,
äro alltid utbildade som kättingskivor, och
lastorganet är alltid kätting. Denna är som
synes ändlös och tjänstgör som både lyft- och
lastorgari. — Av 1. finnes i övrigt ett flertal
konstruktioner, bland vilka dock det s. k.
skruvlyftblocket’(se bild 4) är det
ojämförligt mest förekommande. I detta block
åstadkommes utväxlingen genom skruv och
skruvhjul. Lasten anbringas som förut i ett
löst block, B, och lyftning el. sänkning av
densamma sker genom vridning av
skruvsnäckan ($2), varvid skruvhjulet Si och den
på samma axel fastkilade kättingskivan Ki
bringas att rotera.
Lastkättingens ena
ända är med en
krok fäst i
blockhuset, under det att
den andra går över
kättingskivan och
på dennas andra
sida hänger lös.
Vrid-ningen av skruven
el. m. a. o. lyftning
och sänkning av
lasten sker genom
en ändlös kätting,
lagd över en större
kättingskiva, Ä2, på
samma axel som
skruvsnäckan. På
grund av lastens
tyngd strävar
last-kättinghjulet att
föra skruvsnäckan
åt vänster, och
därigenom kan lasten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
