Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyth, Jacob Eberhard - Lyth, Joachim Matthiasson - Lyth, Per Gustaf - Lythraceae - Lythrum - Lütkeman, Gabriel Timotheus - Lütken, Alfred - Lütken, Louis Carl Frederik - Lütschine - Lyttelton, släkt - Lüttich - Lüttichau, ätt - Lyttkens, släkt - Lyttkens, August - Lyttkens, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Lyth, J. E.—Lyttkens, I.
452
Lyth, Jacob Eberhard, skolman,
läroboksförfattare (1810—52); jfr släktart.
Efter studier i Uppsala var L. en tid lärare vid
Hillska skolan på Hazelwood i England och
därefter vid Hillska skolan på Barnängen
invid Stockholm. Han blev 1835 förste
apologist och 1847 konrektor vid högre
lärdoms-och apologistskolan i Visby samt prästvigdes
1842. L. författade den på sin tid mycket
spridda skolboken »Tysk språklära» (1834;
16 uppl.) samt »Schwedische Grammatik»
(1850; 3 uppl.). H. Rn.
Lyth, Joachim Matthiasson,
militär (1679—1746); jfr släktart. Gick i
krigstjänst 1703 och deltog i Karl XII:s polska och
ryska fälttåg. Vid kapitulationen i
Pere-volotjna 1709 blev han fånge och hemkom
först 1722, då han synes ha lämnat tjänsten.
L. författade en dagbok (tr. i »Karolinska
krigares dagböcker», II, 1903), omfattande
åren 1703—22, som utmärker sig för livlig,
målande stil och frisk humor. (H. Rn.)
Lyth, Per Gustaf, skolman, författare
(1848—1913), son till J. E. L. Efter studier i
Uppsala och tjänstgöring i olika skolor blev
L. 1883 lektor i latin och grekiska vid Örebro
högre allm. läroverk. Grundlig kännare av
både den latinska och svenska litteraturen,
utgav han ett flertal avh. och översättningar
samt verkade även som publicist. Bland L:s
många arbeten märkas »Lärobok i romerska
antiqviteter» (1877), »Tegnér och Fritiof s
saga» (1894), »Minnen från Nerike» (s. å.),
»Svensk stilistik i exempel» (1896) och
»Teg-nérstudier» (2 bd, 1912). H. Rn.
Lythräceae, bot., se Fackelrosväxter.
Ly’thrum, bot., se Fackelros.
Lütkeman, Gabriel Timotheus,
biskop (1723—95), av pommersk släkt. Blev 1750
teol. dr, 1753 överhovpredikant och 1758
superintendent (från 1772 biskop) i Visby. Då
Gotland 1788 hotades av ryskt anfall, var L.
ett halvår vice landshövding där. En hans
son adlades 1773; ätten utdog 1915.
Lütken, Alfred, dansk ingenjör (f. 1860).
Blev prof, i vägbyggnadskonst vid Polyteknisk
læreanstalt i Köpenhamn 1894 och dir. för
den tekniska undervisningen för hantverkare
och industriidkare 1916. L. har som lärare
haft stor betydelse för utbildningen av danska
ingenjörer och har deltagit i en mängd stora
ingenjörsarbeten. P. E-t.
Lütken, Louis Carl Frederik, dansk
militär (1863—1918). Var 1895—99 anställd i
generalstaben, 1905—09 chef för
krigsministe-riets l:a dep., blev överste 1910 och
generalmajor 1917. L. förhandlade 1902—03 på eget
initiativ med tyska generalstaben om
Danmarks ställning under ett framtida krig och
sändes i samma syfte 1906—07 till Berlin av
försvarsminister J. C. Christensen. L:s samtal
fingo betydelse för planläggningen av 1909
års danska försvarsordning. P. E-t.
Lütschine [ly’tjino], vänsterbiflod till Aar,
i schweiz. kant. Bern. Uppstår av Schwarze
L., som genomflyter Grindelwald, och Weisse
L., som strömmar genom Lauterbrunnen Tal,
samt utfaller i Aar vid Brienzsjön.
Lyttelton [IPtlton], gammal engelsk släkt.
George L., lord L. (1709—73), var
inflytelserik parlamentariker och litterär mecenat.
Hans brorsons son George William L.,
lord L. (1817—76), svåger till W. E.
Glad-stone, var 1869—74 regeringskommissarie för
de statsunderstödda skolorna. Han deltog på
1840-talet med E. G. Wakefield i
grundläggandet av det högkyrkliga kolonisamhället
Canterbury på Nya Zeeland, där Christchurchs
hamnstad Lyttelton uppkallats efter honom.
Hansson generalen sir N e v i 11 e L. (f. 1845)
var 1898 brigadchef i Kitcheners
Sudanfält-tåg, deltog med utmärkelse i boerkriget 1899
—1902, var 1902—04 befälhavare över de
brittiska stridskrafterna i Sydafrika och 1904—
07 chef för engelska generalstaben. Han har
utgivit memoarverket »Eighty years» (1927).
Hans bror Alfred L. (1857—1913) var från
1895 till sin död led. av underhuset och okt.
1903—dec. 1905 kolonialminister i Balfours
ministär. Som sådan utfärdade han mars 1905
en författning med begränsad självstyrelse för
Transvaal. L. tillhörde från 1906
högeroppositionens ledande män; han var ivrig
förkämpe för kvinnans politiska rösträtt. Biogr.
av hans änka, Edith L. (1917). V. S-g.
Lü’ttich, belg. provins och stad, se L i é g e.
Lüttichau [ly’tikäu], mecklenburgsk ätt,
som kom till Danmark på 1600-talet. M a
t-thias L., officer (1795—1870), var 1848—
49 led. av grundlagstiftande riksförsamlingen
och 1851—64 av landstinget samt
krigsminister 1854—56. Han kommenderade 1863—64
artilleriet som generallöjtnant och satte sig
febr. 1864 emot utrymmandet av Dannevirke.
varefter han en kort tid var härens
överbefälhavare. — Christian Ditlev L.,
politiker (1832—1915), var 1862—1911
innehavare av »stamhuset» Tjele, 1887—98
folke-tingsman och 1894—97 finansminister. P. E-t.
Lyttkens, svensk släkt. Fabrikören i
Stockholm Henrik L. (d. 1806, son till en
karolinsk officer) var farfar till I. L. (se nedan).
Lyttkens, August, agronom (1845—1925),
son till I. L. Genomgick Alnarps
lantbruksinstitut 1866—68, var förvaltare på faderns
egendom Skedala 1870—93, arrenderade
Nydala 1876—93, båda i Halland, samt var 1876
—93 föreståndare för den på Nydala
upprättade första svenska frökontrollanstalten och
1885—93 sekr. i länets hushållningssällskap.
L. blev 1893 lantbruksinspektör och 1909
byråchef i Lantbruksstyrelsen. Skrev
»Handledning i frökontroll» (1879), »Svenska
växtnamn» (3 dir, 1904—15) m. m. H. J. Dft.
Lyttkens, Ivar, lanthushållare, politiker
(1823—99); se släktartikeln. Studerade
lantbruk i Tyskland, anställdes som förvaltare hos
greve Beck-Friis på Börringe och anlade på
Börringe och Ebbesjö
i Skåne de första
ång-brännerierna i
Sverige. 1850 inköpte L.
egendomen Skedala i
Halland. Han blev
mycket anlitad i
allmänna angelägenheter, bidrog verksamt
till anläggandet av
Skåne—Hallands och
Halmstad—Bolmens
järnvägar samt var
1886—99 verkst. dir.
i den senares a.-b. L
var 1870—93 led. av Andra kammaren, sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
