Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Lützow—Låglandsboskap
456
vid Breitenfeld, men det gjorde vägen upp
till Nordtyskland åter fri.
Slaget vid Grossgörschen (6 km s. ö.
om L.), där Napoleon 2 maj 1813 besegrade
ryssarna och preussarna under Wittgenstein,
kallas även efter Lützen. C. O. N.*
Lützow [ly’tså], Barthold Heinrich
von, norsk krigare (1654—1729). Förde som
generallöjtnant 1716 och 1718 befälet över
trupperna i det sunnanfjällska Norge under
fälttågen mot Karl XII och ledde 1719 det
oblodiga infallet i Bohuslän. O. A. ö.*
Lützow [ly’tså], Ludwig Adolf
Wilhelm von, frih., preussisk militär (1782—
1834). Anförde en av de strövkårer (L ü
t-zows frikår el. Svarta skaran,
sammansatt av alla vapen), som under kriget
mot Napoleon I 1813 i v. Tyskland sökte
hota fransmännens förbindelser. L. hade i
början framgång, men sedan en del av kåren
17 juni blivit uppriven vid Kitzen (nära
Leipzig), var dess bästa kraft förbi. (Wdt.)
Lyx (fr. luxe), överflöd, yppighet,
överflödigt levnadssätt; överflödsvara.
Lyxskatt, skatt, avsedd att drabba
konsumtionen (se Konsumtionsskatt) av
lyxartiklar (se L y x). Kung. 25 juni 1917
fastställde tullförhöjningar på vissa slags
lyxvaror (ostron, kaviar, konfityrer, vin,
konstgjorda blommor m. m.). En svensk 1. är
den 1923 införda särskilda
stämpelavgiften i vissa fall vid köp, byte el.
införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror
(ädla stenar, smycken av guld, silver el.
platina, när värdet överstiger 300 kr.). Avgiften
(10 kr. samt 10 % av belopp över 350 kr.)
har visat sig föga inbringande i förhållande
till uppbördskostnaderna. Jfr Hundskatt
och överflödsförordningar. E. F. K. S-n.
Lyxtelegram, Lyxblankett,
konstnärligt utstyrd telegramblankett. I Sverige
tillfaller en del av tilläggsavgiften för 1.
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos.
Låckespindlar, zool., se Spindeldjur.
Lådbrevbäring, ett slags enklare
brevbäring på vissa orter, särskilt villa- och
förstadssamhällen. L. omfattar vanliga
brevförsändelser, tidningar, postanvisningar och
utbetalningskort (ej medel) samt avier.
Posten läranas ej i adressaternas bostäder utan
i lådor, som uppsättas vid vägen. E. G-e.
Lådgesäll, se Gesällskap.
Lådmagasin, Lådskruv, se H a n d
eldva p e n, sp. 448 och bild 19.
Låga, det fenomen, som uppstår vid ett
gasformigt ämnes förbränning. L. utgöres av
brinnande gas och består av ett brinnande hölje,
som innesluter oförbränd gas och gas i olika
stadier av förbränning. En i luften fritt
brinnande ljuslåga innehåller ytterst en blå, föga
lysande zon, vari en livlig och fullständig
förbränning äger rum, därinnanför en lysande
mantel, i vilken förbränningen är
ofullständig, samt innerst en kärna av icke brinnande
men brännbar gas. Fasta och flytande
bränslen sägas även brinna med L, men detta beror
på att dessa ämnen, innan de förbrinna,
övergå i gasform genom förångning,
torr-destillation el. dyl. Om man på konstlad väg
tillför extra förbränningsluft
(bunsenbrän-nare, bläster), kan förbränningen bli
fullständig även i l:s inre delar. Lyskraften hos 1.
minskas därvid; denna beror näml, på i 1.
avsöndrade, från bränslet härrörande fasta
partiklar, som upphettas till glödning och då
utsända ljus. Vid vanliga bränslen utgöras
dessa partiklar av kol (sot). Bränslen, som
äro mycket rika på kol, ge i regel sotande L,
emedan kolmängden, som avsöndras, är för
stor för att kunna fullständigt förbrännas i
l:s yttersta lager. En lysande gaslåga
er-hålles i allm., om gasen el. en beståndsdel
därav avskiljer kol före den slutliga
förbränningen. Man tillsätter därför dylika ämnen
för att ge ökad lyskraft åt gas, vars 1. i och
för sig lyser svagt el. ej alls; en dylik
behandling kallas karborering el. karburering
(se Karborera). Färgen hos 1. kan
påverkas av vissa däri införda ämnen; sålunda
färgas 1. av natriumsalt gul, av bariumsalt
grön, av strontiumsalt röd. — Det sagda
gäller vid förbränning i luft vid vanligt
atmosfärtryck. Starkt tryck, särskilt syrgasrik
el. syrgasfattig atmosfär m. fl. förhållanden
kunna inverka på förbränningen och därmed
sammanhängande ljusfenomeu. G. H-r.
Lågadel, beteckning för obetitlade eller
socialt mindre framstående adliga släkter. Jfr
G e n t r y och Knapadel.
Låga Tatra, se K a r p a t e r n a, sp. 455.
Låga öarna, se Tuamotoöarna.
Lågblad, bot., se Blad, sp. 457.
Lågen. 1. Gudbrandsdalslågen,
sjön Mjösens huvudtillflöde i Gudbrandsdalen
(se vidare d. o.). — 2. Numedalslågen,
se N u m e d a 1.
Lågfjäll, se F j ä 11 1.
Lågfrekvens, se Radioteknik.
Lågkyrklig, en inom den anglikanska
kyrkan förefintlig, urspr. av den metodistiska
väckelsen påverkad riktning, vars anhängare
lägga mindre vikt på de kyrkliga
institutionerna än på evangelisk förkunnelse,
bibelspridning, inre och yttre mission (jfr
England, sp. 842). Ordet 1. brukas även om
liknande riktningar i andra evangeliska
kyrkosamfund. Y. Br.
Lågland kallades förr allt land, såväl jämn
som kuperad mark, som låg lägre än 200 m
ö. h. Numera avses i allm. med 1. endast
jämnare landområden på ringa höjd ö. h. G. R-ll.
Ko av svartbrokig svensk låglandsras.
Låglandsboskap, gemensam beteckning på
nötboskapsslagen i n. Europas kustländer. L.
utmärkes genom något kantig, mindre sluten
kroppsbyggnad med sluttande kors, lång hals,
långt huvud med korta, framåtriktade horn
samt anlag för riklig avkastning av mjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
