Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långhorningar - Långhundra - Långhus - Långkyrka - Långlinje - Långlots - Långlöt - Långmjölk - Långnäbbsläktet el. Rödspovsläktet - Långpeppar - Långrev - Långrova - Långrörs a.-b. - Långsele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Långhundra—Långsele
464
och lilla as p v edbocken, S.
carcharias och populnea, av vilka den
förra, som kan bli inemot 30 mm
lång, är tätt grågult behårad med
täta svarta punkter, den senare
däremot är omkr. hälften så stor och
har glesare behåring, som dock
bildar några smärre, skarpt begränsade
gula fläckar. Närbesläktade med
dessa äro de båda Oöerea-arterna, av
vilka O. oculata har blåaktiga
täckvingar och rödgul halssköld med
två blåaktiga punkter. Några
svenska L äro avbildade på färgplansch
vid sp. 460—461. O. A-g.
Långhundra, härad i Stockholms
län, Roslagen, mellan Rimbo i ö. och gränsen
mot Uppsala län i n. v.; 339,so kvkm, 4,865 inv.
(1930). Socknar: Kårsta, Närtuna, Gottröra,
Husby-Långhundra, östuna och Lagga. I
n. v. kring Laggaån en flik av
Uppsalaslätten, i ö. Roslagsnatur. Under forntiden
bildade dalarna en sammanhängande, viktig
vattenled mellan Mälaren och Saltsjön. 10,089
har åker, 18,093 har skogsmark.
Huvudnäring är jordbruk. Kommunikationsleder: se
kartan vid Uppland. Ingår i Mellersta
Roslags och Värmdö fögderier samt
Stockholms läns v. domsaga.
Långhus, se Kyrka, sp. 409.
Långkyrka, se Kyrka, sp. 410.
Långlinje, metr., den vanliga forngermanska
versen, som innehöll tre (sällan två)
versfötter med ett fullständigt allitterationssystem.
Långlots, en i synnerhet på kustångare som
biträde åt befälhavaren i fråga om kust- och
farledskännedom, vanl. som rorgängare,
inmönstrad känd man, förtrogen med de
farvatten fartyget trafikerar. A-r W-m.
Långlöt, socken på mellersta Ölands ö. kust,
Runstens härad, Kalmar län; 31,63 kvkm,
Långnäbba, Limosa limosa.
LÅNGHUNDRA H?
Skala 1.500000
390 inv. (1930).
öppen slättbygd
samt inåt land
lövskogsdungar
och alvar. 929
har åker, 367 har
skogsmark. Om
Ismantorps
borg se d. o. Ingår i Runstens och L:s
pastorat, Växjö stift, Ölands medelkontrakt.
Långmjölk, se M j ö 1 k.
Långnäbbsläktet el. Rödspovsläktet.
Limösa, tillhör fam. brockfåglar. Det
omfattar täml. stora fåglar med litet huvud, lång,
rak el. svagt uppåtböjd näbb, höga ben och
tarser och långa, spetsiga vingar. Honan är
större än hanen. Alla äro sällskapliga fåglar,
som häcka vid sumpmarker men sedan vistas
vid kusterna, där de leva av insekter och
smärre vattendjur. I Sverige finnas två arter,
som båda flytta. Långnäbban,
rödspoven el. f å v i 11 a n, L. limosa, är brunsvart
med röda och grå fläckar; huvud och hals äro
svartbruna och stjärten svart med ett vitt
band vid roten. De utfällda vingarna bära
ett vitt band. Längden uppgår till 44 cm.
Den har nu så gott som utrotats och
häckar sällsynt i Skåne och på Öland. M y
r-s p o v e n, L. lapponica, är något mindre och
har svagt uppåtböjd näbb. Buksidan är
rödbrun och stjärten gråbrun med vita fläckar.
Den häckar på skogsmyrarna längst i n. T. P.
Långpeppar, bot., se Pepparsläktet.
Långrev, se Fiskredskap, sp. 498.
Långrova, bot., se Ryssgubbe.
Långrörs a.-b., gr. 1896, omfattar sågverk
vid Långrör (Söderhamn) och sulfatfabrik vid
Marmaverken. Aktiekap. 2 mill. kr., 700 arb.,
årstillv. 12,000 stds sågade trävaror och
60,000 ton sulfatcellulosa. Bolaget, som
disponerar stora egna skogsdomäner, har samma
huvuddelägare som Marma sågverks-a.-b. Se
vidare Marmaverken och
Söderhamn. G. H-r.
Långsele, socken i Ångermanland, Sollefteå
tingslag, Västernorrlands län, kring nedre
Faxälvens (se d. o.) forsrika lopp; 157,7S
kvkm, 3,385 inv. (1930). Huvudbygden i
Faxälvens breda dal, vidgad runt Nordsjön och
Nässjön; f. ö. höglänt skogsbygd. 1,397 har
åker, 11,879 har skogsmark. Vid Faxälven
Forsse träsliperi och kraftstation (se G r
a-ningeverken, med bild). Stambanan
passerar älven på en 127 m lång bro. Från L.
utgår en bibana till Sollefteå. Pastorat i
Härnösands stift, Sollefteå kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
