Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Långseleån—Lår
466
Långseleån, högerbiå till Angermanälven.
Se kartan vid Lappland, södra bladet.
Långserud, socken i Värmlands län,
Grillbergs härad, nära Dalslandsgränsen; 223,88
kvkm, 1,844 inv. (1930). Sjörik bergsbygd
(intill 312 m ö. h.), odlad främst kring Aspen
m. fl. sjöar, vilka genom Lillån avflyta till
Byälven. 1,932 har åker, 14,962 har
skogsmark. Flera fabriker, bl. a. Viksfors
manufakturverk och Sillingsfors snickerifabrik.
Ingår i Gillberga och L:s pastorat i
Karlstads stift, Gillbergs kontrakt. Socknen
synes vid medeltidens slut ha samtidigt haft tre
kyrkor, L:s, Östenskogs och Långskogs.
Långshyttan, se Klosterverken.
Långsjön, namn på ett 50-tal svenska sjöar.
Därav må nämnas: 1) L. i Hallingebergs m. fl.
socknar, Kalmar län, v. om Västervik, 6
kvkm, 54 m ö. h.; avrinner över Ankarsrum
genom Botorpsströmmen. 2) L. i
Södermanland på gränsen mellan Vårdinge, Hölö och
Vagnhärads socknar, 22 m ö. h.; avrinner
genom Trosaån.
Långsjöns visentpark, ett 40 har stort
inhägnat skogsområde vid den lilla Långsjön,
nära 10 km ö. om Ängelsberg i Västmanlands
län. På området, som upplåtits av
generalkonsul Axel Ax:son Johnson, har sedan 1924
utplanterats ett antal visenter (se B i son),
huvudsaki. från Skansen i Stockholm;
åtskilliga av dessa visenter jämte deras avkomma
ha härifrån under årens lopp lämnats till
olika zoologiska trädgårdar i Europa. En
avsevärd utvidgning av parkområdet är planlagd.
Långskallig, dets. som långhövdad, se H
u-v u d s k å 1 2.
Långskepp. 1. (Byggnk.) Se Kyrka, sp. 409.
2. (Sjö v.) Fornnordiskt krigsfartyg. De
större 1. kallades drakar, de mindre k a
r-v a r el. snäckor. L. voro långa och smala
samt byggda med fyllig midskeppsdel för att
åstadkomma grundgående fartyg, underlätta
fartygens uppdragande på land samt deras
transport över kortare landsträckor. Jfr
Drake 3 och Vikingafartyg. Ax. L.
Långskepps, parallellt med fartygets
längdriktning.
Långskeppsspant, se
Långskeppsspant-systemet.
Långskeppsspantsystemet, av prof. C. J. F.
Lilliehöök i Stockholm och engelsmannen J.
W. Isherwood patenterat konstruktionssätt vid
fartygsbyggnad. Det består i att de vid det
vanliga byggnadssättet förekommande
tvär-skeppsspanten, med några undantag, och vissa
långskeppsförbindningar ersatts med relativt
tätt anbragta, genomgående långskeppsspant
och -balkar. L:s fördelar äro större styrka,
mindre påkänningar på materialet, minskad
skrovvikt och mindre vibrationer vid
sjöhäv-ning. Olägenheterna äro högre arbetskostnader
och ett mer invecklat byggnadssätt. Ett stort
antal större handelsfartyg, särskilt större
tankfartyg, bygges enl. 1. Jfr Spant. Ax. L.
Långskott, bot-, se Skott.
Långspännare, långskepps gående, till
träfartygs förtimring fastbultade förstärkningar.
Jfr Diagonalförbindning. Ax. L.
Långsvan och L ill svan, insjöar i Heds
och Gunnilbo socknar, Västmanlands län, den
förra 12 kvkm stor och 68 m ö. h. Avflyta
genom Gisslarboån till Hedströmmen.
Långsynthet, eg. förmåga att se klart på
långt håll; oftare beteckning för sämre
synförmåga på nära än på långt håll, liktydig
med ålderssynthet (p r e s b y o p i). På grund
av ackommodationsförmågans fortskridande
nedsättning ha de flesta människor i
45—50-årsåldern en viss svårighet att vid läsning,
skrivning, sömnad o. dyl. hålla arbetet
tillräckligt nära för att tydligt se detaljerna.
Vid låggradig närsynthet komma dessa
besvär först något senare; vid starkare
närsynthet bli de praktiskt taget aldrig
märkbara. De flesta ålderssynta nyttja konvexglas
av lämplig styrka för att se på nära håll.
Närsynta, som äro vana att ständigt bära
fullkorrigerande konkavglas och med dem
tidigare sett bra på alla avstånd, måste med
åren bruka svagare glas på nära håll.
Äl-derssynta ha ofta god nytta av glas med olika
slipning i övre och nedre delen, s. k. bifokala
glas (se ögon glas). K. G. P-n.
Långtarmen, sundet mellan Svartsjölandet
och Ekerön-Munsön i ö. Mälaren.
Långtora, socken i Uppsala län, Lagunda
(jfr d. o.) härad, på Mälarslätten, n. om
Enköping; 22,67 kvkm, 565 inv. (1930). 1,636
har åker, 421 har skogsmark. Ingår i L.
och Härkeberga (framdeles Biskopskulla,
Ny-sätra, L. och Härkeberga) pastorat i
Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt.
Långvattnet, långsträckt dalsjö i
Hedström-m,ens övre lopp, på gränsen mellan
Västmanland och Dalarna; 15 kvkm, 258 m ö. h.
Långvind, bruksegendom i Enångers och
Norrala socknar, Hälsingland, 18 km n. om
Söderhamn; 7,990 har, därav 225 har åker;
tax.-värde 1,215,000 kr. (1928). Förr järnbruk,
privilegierat 1687, nedlagt 1902. Omfattade
förr även det närbelägna Boda bruk. Äges av
generalmajor K. E. W. Söderhielm.
Långängen, se Danderyd.
Långö, municipalsamhälle på ön L. i
Auge-rums socken, Blekinge, invid Karlskrona (se
karta vid d. o.), varmed L. förbindes genom
en bro; 15 har, 1,480 inv. (1930). Tax.-värde
å fastighet 1,678,900 kr. (1929), tax. inkomst
946,640 kr.
Långöre kapell, på Kapelludden, Öland; se
Bredsätra och Kapelludden.
Lånke, L o n k e, bot., se
Callitricha-c e a e.
Lånkesärv, Lonkesärv, sv. namn på
Elatine-arter. Se Elatinaceae.
Lånord, se Främmande ord.
Lår, anat., hos människan den del av benet,
som sträcker sig från bäckenet till knät.
Framtill utgör ljumskvecket en bestämd
gräns; baktill och lateralt övergår 1.
omärkbart i säte och höft. Lårbenet (femur) är
skelettets längsta och grövsta ben. Dess
mel-lanstycke, »skaftet», är rundat, bågböjt och
består av fast och tät benmassa,
omslutande en märgfylld håla. De starkt svällda
ändarna bildas av porös bensubstans, omgiven
av en tunn, fastare vävnad. Nedre ändan har
två knölar, som med broskklädda ytor i knät
leda mot skenbenet, övre ändan delas i två
grenar, av vilka den ena nästan i
fortsättning av skaftet skjuter upp lateralt
(höftknölen), den andra medialt och uppbär
lårbenshuvudet, med sfärisk yta, större än
halvklotets. Detta vilar i en lika formad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
