Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Ländier—Längmanska testamentsfonden
482
Lä’ndler, ty. (av Landel, landet ovanför
Enns i Österrike), fr. tyrolienne, långsam
vals; Lanner, Johann Strauss d. ä., Schubert
m. fl. skrevo ländier. T. N.
Längbro, socken i örebro län, Örebro härad,
omfattar tre skilda områden invid Örebro, det
största i v., n. om Svartån, ett andra vid
inre örebrofjärden och det tredje,
Ulriks-bergs gods, i n. ö.; 30,49 kvkm, 5.835 inv.
(1930). 1,419 har åker, 716 har skogsmark.
I L. ligga Holmen, Hjärsta, Rynninge m. fl.
förstäder till Örebro. Bland socknens många
industrianläggningar märkas Statens
järnvägars centralverkstäder. Egendomar:
Karls-lund (se d. o.), Ulriksberg m. fl. Ingår i
Ånsta, L. och Ekers pastorat, Strängnäs stift,
Örebro kontr. Ånsta kyrka ligger i L.
Längd (Lo ng i tud). 1. Den geografiska
1. är vinkeln mellan en orts meridianplan och
en viss initial- el. nollmeridians plan el.
längden av den kortare av de
parallellcirkelbå-gar, som på jorden avskäras av de genom de
bägge orterna dragna meridianbågarna. Som
nollmeridian valde man tidigare Ferro men
har numera övergått till observatoriet i
Greenwich. På kartor, giltiga för ett visst
land el. delar därav, räknas 1. från en
nollmeridian, som går genom landets huvudstad
el. dess nationalobservatorium. Skillnaden
mellan två orters 1. är lika med skillnaden
mellan deras ortstider, och problemet att
bestämma 1. innebär således en noggrann
bestämning av och jämförelse mellan de bägge
ortstiderna. Radioteknikens utveckling har
inneburit synnerligen ökade möjligheter att
billigt och noggrant utföra bestämningar av
1., och sedan några år pågå under
Internationella astronomiska unionens auspicier
omfattande (radio-)bestämningar av 1. i många
länder. — 2. Se Astronomiska k o o r d
i-n a t e r, Astronomisk längd,
Djurkretsen, Galaktisk och Jorden. K. Lmk.
Längdbanan genom Bohuslän, en planerad
mellanriksbana från Göteborg upp genom
Bohuslän med anknytning till Smålensbanan i
Norge, som blott delvis kommit till
utförande. Sedan staten 1895 inlöst de fem
banor, som förenade Göteborg med Hälsingborg
och Malmö och för s. v. Sverige, medelbart
även för Norge, utgjorde en fördelaktig
ut-fartslinje till kontinenten, beslöt riksdagen
1898 anlägga en statsbana Göteborg—Skee
(173 km, fullb. 1909). I samband därmed
byggdes privat järnvägen Strömstad—Skee (7
km), öppnad 1903, övertagen av staten 1907.
En svensk-norsk kommission tillstyrkte 1923,
.att en anknytningsbana mellan Skee och
Smålensbanan snarast måtte anläggas, men
företaget har ej kommit till stånd. F. P.
Längd-breddindex, se Huvudskål, sp. 177.
Längdhopp, den gren av hoppövningar, där
■uppgiften är att med ett hopp förflytta
kroppen så långt som möjligt i längdriktningen,
utföres dels med (se bild), dels utan anlopp.
Nedhoppet sker i en till brädden med lös
-sand fylld grop.
Världsrekorden Va 1930: Herrar, 793 cm
(S. Cator, Haiti, 1928), utan anlopp, 347 cm (R. E.
Ewry, U. S. A., 1904). Damer, 598 cm (Hitomi,
Japan, 1928), utan anlopp 257 cm (Holliday,
England, 1927).
O. Hallberg sätter svenskt rekord i längdhopp.
Stockholms stadion 1929.
Svenska rekorden: Herrar, 751 cm (O.
Hallberg, 1929), utan anlopp, 329 cm (G. Nielsen,
1928). Damer, 538 cm (M. Jacobsson, 1930), utan
anlopp, 255 cm (M. Jacobsson, 1930).
Längdmått, mått, som bestämma avståndet
mellan en linjes ändpunkter. I förstone
erbjödo sig som naturligaste 1. de från
människokroppen hämtade: fingerled, tvärhand
(handsbredd), tum, aln, famn, manslängd
o. s. v. På grund av dessas naturliga
genom-snittsskillnad hos olika folk uppkom en
mångfald 1., som i samfärdseln förorsakade besvär
och tidsförlust vid omräkning till det egna
landets mått. Först genom metersystemet
(se d. o.) har denna olägenhet undanröjts,
ehuru äldre inhemska måttenheter
mångenstädes levat kvar länge. Jfr Aln, Famn,
Fot, Mil o. s. v. samt Metersystemet.
Länghem, socken i Älvsborgs län, Kinds
(jfr d. o.) härad, vid Asunden och Ätran, s. ö.
om Borås; 97,18 kvkm, 1,297 inv. (1930).
Skogs- och bergsbygd, rik på sjöar och
mossar. 1,445 har åker, 4,967 har skogsmark. I
L. det gamla godset Torpa (se d. o.).
Textilindustri. Ingår i L:s, Dannike, Månstads och
S. Åsarps pastorat i Göteborgs stift, Kinds
kontrakt.
Längjum, socken i Skaraborgs län, Laske
härad, på Varaslätten, s. ö. om Vara köping;
23,81 kvkm, 708 inv. (1930). Begränsas i n. ö.
av Lidan, i s. v. av dess biå Afsån och når
i s. in på Larvs hed (se Lar v). 2,120 har
åker, 62 har skogsmark. Ingår i Larvs, L:s,
Tråvads och S. Lundby pastorat i Skara stift.
Vånga kontrakt.
Längmanska testamentsfonden, en av
såg-verksidkaren Erik Johan Längman i
Finland (1799—1863) bildad donationsfond till
förmån för Finlands och Sveriges »alla stånd
oeh folkklasser». Enligt hans testamente
skulle kvarlåtenskapen skiftas mellan
Finland och Sverige med 31/B0 på det förra och
59/Bo på det senare landet 1866 fördelades då
disponibla medel; 1876 fick Sverige sin sista
anpart av donationen. Sveriges andel är delad
i tre fonder. Två, den ena avsedd för
kommunala och andra allmännyttiga behov, den
andra för »svenska kursens upphjälpande»,
XIII. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
